Etikettarkiv: Yamaha

Bass is all

Min kära vän Tarzan har haft min basarsenal undanstuvad och förvarad i sin och bandets replokal inne i Stockholm sedan ett år tillbaka. Skönt att återse de gamla grejerna efter drygt ett år. Översvämningen i villan i Bromma skapade behovet att ställa basarna någonstans, en flytt till ett litet boende gjorde att det dröjde innan jag kunde ta hem dem. Nu är de äntligen här. Jag har glömt mycket men några gamla licks sitter kvar i fingrarna i alla fall.

Basarsenalen

MCM i 30 bast

MCMMCM trettio år. Vilken resa.
Jag hade köpt några enstaka nummer av HojMagasinet (hur många nummer gavs ut egentligen?) och när jag sensommaren 1985 hittade MCMPressbyrån (tror det var på Liljeholmens tunnelbanestation på väg hem från jobbet i Södra Hammarbyhamnen) så var det en upplevelse. Det var en tidskrift som gav mig en resa in i en subkultur som jag törstade efter och ville bli en del av. Jag hade klarat av moped och en hemsk Honda XL125 men vad jag verkligen ville ha var en Harley-Davidsson, en Indian eller en BSA, en AJS, en Norton eller åtminstone en Triumph. Drömmar för en sjuttonåring som precis börjat jobba och tjäna sina första pengar. Att spara ihop till en motorcykel kändes avlägset. MCM gjorde inget för att lindra drömmen men den var också en fantastisk spegel av den värld som fanns därute ännu onåbar. Visst hade jag ben i olika läger redan då. Jag älskade japanska hojar också, framförallt Suzuki vars kataloger jag under de första åren på 80-talet hade bläddrat sönder på pojkrummet. Roadracingstjärnorna som körde Yamaha, de otroligt coola Kawasaki-modeller som man stått och dräglat över på H.Flöter på Norra Stationsgatan (SR 650 var ju bland det vackraste man hade sett och var det bara jag här som såg filmen STONE hur många gånger som helst trots att det handlade om Bikers som körde race-hojar?) men Honda var märket jag älskade att hata då jag alltid har gått min egen väg.
Men det var ju en klassisk bikerhoj man drömde om i alla fall, även när polare efter polare köpte japanska racerknarrar och bara tittade på vad det senaste kunde erbjuda.

Sedan blev det Sportster så då bled det lite smak på hojsvängen. Det blev en sväng Mälaren Runt 1990 också. Då inte på min Sportster utan en nyare USA-import som en polare inte vågade köra själv (något om frånvaron av MC-kort). När vi kom till Enköping och Strul MCC så fick han dessutom inte vara kvar för flickvännen utan lämnade mig på plats (då gick det bra att köra själv utan körkort plötsligt) och som tur var så fick jag skjuts av en annan polare hem. Det var både första och sista gången jag siter bakpå en stelbenschopper med en sissybar som slutar mellan skulderbladen

Såhär trettio år senare håller jag fortfarande MCM som kanske den absolut bästa hoj-blaska som någonsin funnits. Det är en annan tidning idag än den var när den tog sina lite trevande första steg och det fanns ett par år där i mitten på nittiotalet som jag svek den. Det är en fantastisk tidning och jag tror att den är så bra just för att den inte har varit samma tidning under resans gång. Den har lyckats vara relevant för hoj-scenen hela tiden. Förändrats med den och varit en del av den.

Jag kommer att fortsätta att läsa den här tidningen vare sig jag är en del av kulturen eller inte. Nästa trettio år också.

Forever Two Wheels (FTW)

:: WOW – i går när jag kom hem från mitt arbetspass så hade jag på sju dygn jobbat 113,5 timmar och det var inte utan att det kändes skönt att klicka på snooze tre gånger när mobilen larmade på i morse.
Mycket annat än jobb har man inte riktigt hunnit med den senaste veckan med andra ord. Småpysslat lite med svensktbrandskydd.com och konstaterar att det kan bli en kul hockeysäsong både i Nordamerika och Sverige. Kan bara konstatera att i detta nu så ligger Brynäs tvåa i Svenska HockeyLigan och Toronto Maple Leafs har startat strålande i NHL.

Med så mycket arbete och så lite tid för annat så blir allt i min omgivning lidande mer eller mindre. Saknar mina småflickor när jag inte kan vara hemma och jag får inte tid att ägna åt fotografering eller skruva med mina fordonsvrak. Det som man kan få en stund över till är lite slösurfande nu och då och jag samlade ihop förmiddagens bästa länkar här nedan för att ha dem någonstans så jag kommer ihåg att läsa igenom dem ordentligt senare ikväll, eller bara för att de var sköna grejer helt enkelt.

Länkar:
Vintage 1967 EKO Condor Electric Guitar
El Degas Ricky Bass

Black and white film development for lazy people

Processing films – 2

Strindbergs live – Ultras 500e konsert 19870510

Processing films -1



:: Jag har äntligen hittat någon liten del som tar mitt motorcykel-projekt från sin nuvarande slummer. Jag har hittat rätt bakdel till rätt pris hos Wrenchmonkees och det gjorde det lättare att komma till ett slutgiltigt beslut om stuket också. Min Yamaha får bli en caféracer i svart och den enda färg som bryter av får bli på tanken.
Man kanske kan få sin Yamaha att rulla på sikt och äntligen få känna vinden i håret igen.

Lååååångfredag

Sitter i soffan och slösurfar lite med Karin sittandes här bredvid. Karin tittar på ”Madicken” och dricker ”pysch-pysch” och jag läser om gamla motorcyklar och kameror.
Det är inte det vanligaste att man hittar några ombyggda eller kustomizerade Yamaha XS1100 men plötsligt sprang jag på den här sköna; ”One Speed’s Yamaha XS1100 – ‘Shokker’”.

Trevligt med inspiration för det egna bygget, även om det här stycket kanske inte var det vackraste man har sett så är det konsekvent genomfört och helt fritt från försök att efterlikna gamla amerikanska hojar.

Annars blir det ju mest bilkörning för tillfället.
Har man 15 mil till jobbet och använder bilen i jobbet så blir det ju några mil på en vecka.
Det är dock en gåva att få jobba i Södermanland när våren börjar pocka på.

Det är vykortsvackert i stort sett överallt man låter blicken vandra.
Fantastiska vyer i det gamla jordbrukslandet.

Sörmlandsvy

När solen nu sakta börjar värma upp landskapet (just nu faller snön utanför fönstret, mest för att retas skulle jag tro) så börjar det klia i fotograferingsfingret. Det är ganska kul att ta bilder med olika filter och effekter på Iphonen men just nu skulle jag vilja komma ut och fotografera med kamera och objektiv i lugn och ro.
Det känns alltid bättre att få ställa in allting manuellt och göra mer själv för slutresultatet.

Har mer och mer blivit sugen på att hitta en gammal manuell kamerakropp, helst med M42-skruvfattning.

You don’t take a photograph, you make it.

Ansel Adams

Politik

Någonting som jag har oerhört svårt för är politiker som försöker använda populistiska uttalanden för att föra i bevis något som absolut kan vara sant men med en argumentation som är irrelevant.
Det spelar ingen roll vilken partifärg det handlar om men ofta så blir det väldigt konstigt och jag har väldigt svårt att hålla tyst då.

Härom dagen så såg jag en tweet från Carl Schlyter som fick mig att baxna. Resonemanget är så dumt att det är omöjligt att tro att en människa som har klarat sig igenom en högskoleutbildning resonerar så här dumt annat än för att få okunniga människor på sin sida.

Tarvligt minst sagt

Tweet

Sedan hann det inte gå mer än ett par dagar så kommer KDs ekonomiske talesman ut ur garderoben som antidemokrat.
Jag har svårt att tro att en toppolitiker i Sverige verkligen kan haspla ur sig något sånt här.

Socialdemokratiskt regelverk var inte rättsosäkert, nä men se hur det har gått. Det har förts ut enorma mängder pengar från Sverige som inte har beskattats.
Visst kan vi ha en rättsosäkerhet men det är ju till för att pengarna skall stanna i landet.

Anders Sellström (KD)

Anders Sellström sitter i riksdagen, tro det eller ej!
Jag minns en tid när man kunde vara helt säker på att det bara var vänstern som kunde stånga sitt huvud blodigt för att få folk att förstå att vi inte skulle ha rättssäkerhet och demokrati.
Det riktigt anmärkningsvärda är att ingen av reportrarna på ”Studio Ett” på Sveriges Radio ens reagerade och tog chansen att fråga vad tusan han menade med uttalandet ovan!
Jouralister med viss fingertoppskänsla skulle ju vara önskvärt.

För Anders Sellström är alla medel tillåtna för att få kritiken tystad.
Det börjar onekligen kännas som att det blir svårt att hitta ett högerparti att lägga sin röst på till nästa val.

Klippet finns på länken:
http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=db&id=3866085&codingformat=.m4a&metafile=asx

På Studio Etts hemsida står det att det är ”Fördjupad nyhetsrapportering i P1”.
Man häpnar nästan.

Om inte journalistiken är bättre än så här så får vi politiker som Carl Schlyter och Anders Sellström.
Vill vi verkligen ha det?

Karin firar påsk

Karin har i veckan plockat hem både en påsktupp byggd på en liten liten kvist och ett rött påskägg.
Bägge bedårande naturligtvis (jag är lite part i målet kanske) och nu är hon oerhörn nyfiken på om det blir några påskägg eftersom hon ”gillar dodis”. De är för söta de små liven.

Karin hade med sig ett par teckningar från förskolan härom dagen. Jag presenterar nedan verket ”Solkurragömma”.
Det ni Moderna museet!

Solkurragömma

Yamaha XS1100

En sensommardag 2006 fick jag tag på en svart Yamaha XS 1100 i körbart skick.
Dock så såg den hemskt trist ut, original sånär som på några smådetaljer. bl.a ett fruktansvärt fult avgassystem med helt fel mufflers för den här stilen på motorcykel.

Hojen blev från början ståendes fram till hösten 2010 då jag behövde ordna utrymme i garaget för att få plats med min Princess Vanden Plas och då försökte starta igång hojen igen.
Då visade det sig att hojen stått så länge att förgasarnålarna fastnat ihop med gammal soppa.
Därför flyttade jag över hojen till Jannes garage för att påbörja en långsam ombyggnation.

Yamaha XS1100

Tanken med ombygget är att få till en vägslukare i ”Wrenchmonkees-stil”. En hoj för att kunna köra både längre men framför allt en låg slimmad vägmaskin.

Vi flyttade över hojen till Janne och sedan dess har det mest plockats bort delar från hojen, mycket annat har inte hänt.

Yamaha XS1100Det tog lite tid att bestämma sig för vilken stil som skulle få gälla. Min första tanke var faktiskt att bygga en låg och bred glidare med en bakända som en Harley och med en större och bredare bensintank än original.
Det skulle kunna ha blivit ett rätt kul bygge med en radfyra istället för en V-twin som motor.
Den typen av glidare är ju numera uteslutade Harley-kopior.

Nu är tanken mer att sänka den ett par centimeter.
Sadeln skall bli så tunn som det bara är möjligt.
Sedan är det meningen att sänka bakfjädring och att höja upp framgaffeln ett par centimeter genom gaffelkronan.

Som motrcykeln står just nu så är det mest lösa delar som hänger från ramen.
Men syftet har varit att hitta linjerna i ramen, vilka förändringar som måste göras för att få ett så tidlöst och klassiskt linjespel som möjligt!

Just nu står det mesta still då jag varken har tid eller pengar att lägga på bygget. Dock har jag ett par detaler jag skulle kunna tillvera själv, men då måste jag komma på plats och mäta lite.

Hojar & vänner

BikerfamiljenDet var en lång och lyckad lördag.
Upp på morgonen för att hinna göra oss i ordning och få alla i flocken på plats för avfärd mot Norrtälje och Twin Clubs Custom Bike Show.
Vi var där ifjol också men då kom vi lite för sent och många hade hunnit flytta sina hojar från parken och det var röstat och klart och prisutdelning strax efter vår ankomst. Därför var vi i tid den här gången.

Att vi kom i tid innebar också att vi fick se mycket fler motorcyklar den här gången.
Massor av hojar och i lugn och ro fick jag gå fram och åter bland hojarna och plåta så myckat jag bara ville.

Kul att det börjar bli så otroligt blandat med märken i custom-svängen. Inte bara Harleys längre.
En Victory 2010 rejält cusomiserad var en av behållningarna. Inte den snyggaste custom jag har sett men kul att några börjar ge sig på även så nya alternativ.
Även nyare Indians fanns att se choppade. Kul som tusan.

Massor av japaner också, mest Yamaha XS 650-motorer så klart men även ett par radfyror!
Man kanske skulle sikta på att ställa ut åket nästa år?

På kul bara.

Vädret var helt underbart och solen gassade över Norrtälje.
Karin lärde sig att dricka cola. Hennes näsa slogs om utrymmet med kapsylringen, ett tecken på att man är en ganska liten person skulle jag vilja påstå.

Efter att ha strövat runt och tittat på motorcyklar i ett par timmar avrundade vi med en iskall dricka innan vi körde mot Djursholm. Elsa gick på mässa i klostret medans jag och barnen satte oss med varsin glass i solen. Otroligt skönt med en stund på en parkbänk med barnen koncentrerat smaskandes på glassar och känslan av att tiden står lite stilla.

Bilder:
Custom Bike Show 2011 (flickr)
Custom Bike Show 2010 (flickr)

Länkar:
Casselbrantarna på Custom Bike Show 2010

Väl hemkomna från dagens utflykter så var det full aktivitet i trädgården inför familjen Johanssons ankomst.
Jag slog eld på grillen och Elsa hade bakat rabarberpaj av vår egenodlade rabarber, och i salladen fanns persilja, sallad och rädisor från de egna landen.
Med otroligt trevliga gäster i trädgården och barn som lekte med varandra så kändes det oerhört trevligt att få umgås en stund igen.
Tiden sprang iväg och plötsligt var timman sen och det var dags att natat barnen.

Vi får tacka för den här gången och hoppas att vi snart får tillfälle att träffas igen.

Bilder:
20110604 Trädgårdsmys med johanssons (flickr)

I dag har hela familjen varit lite lätt slagen och Carl mådde lite dåligt redan i går kväll. I dag var han illamående på förmiddagen och när vi andra åkte över till Niclas och Anna så blev han kvar här hemma.

Efter en fika hos virinarna och lösning av dagens ”nia” i Svenska Dagbladet och barnen fick måla en stund så åkte vi hem. Alla verkar lika slitna och just nu nattas de små. Jag och Elsa hoppas få en stund i lugn och ro i kväll, jag har varit och köpt lite ostar och kex. Som en avrundning av den här dagen.
I morgon är det nya äventyr, men vilken helg det har varit till nu.
Underbar.

Vacker Indian

Klassisk Laverda

Victory

Honda

Sofia Hogs Harley

Custom Bike Show

On Moment in Time – Crash Report

På någon av motorbloggarna som jag bruka besöka såg jag att man sökte efter besökarnas egna ”Crash Reports”, dvs. läsarna egna berättelser om olyckor de varit inblandade i.
Så jag tänkte berätta om den gången då jag frontalkrockade med en motorcykel som jag hade hyrt en varm sommarvecka 1986!

När jag var 18 år var motorcykelsuget enormt, men jag hade inte ekonomiska möjligheter att skaffa mig en egen hoj på den här tiden.
Jag bodde hemma hos en kollega som hette Per och som var ett par år äldre än jag.
Per och jag var fullständigt motorcykeltokiga båda två och för att stilla våra asfaltsbehov så brukade vi hyra motorcyklar över helgerna och ge oss ut på kvällsturer i stockholmsområdet.

Oftast så brukade jag hyra en Yamaha TR1 men den här gången hade jag hyrt en Yamaha SRX6 som var otroligt läcker och det var en perfekt maskin att dundra runt på Stockholms gator med.
Efter en skön helg på vägarna så var det dags att lämna tillbaka motorcykeln på måndagen på eftermiddagen efter arbetet.

Eftersom man inte ville släpa på någon onödig last på tunnelbanan genom stan så var det minimalt med skinn och läder och endast en hjälm som åkte med som extrautrustning för turen ner till jobbet på måndagsmorgonen.
I dag kommer jag inte ihåg riktigt varför jag lånade Perres extrahjälm, men jag lämnade min hjälm hemma och lånade istället en gammal hjälm av honom.
Så i morgontrafiken på Söder ner mot Hammarbyhamnen for jag fram i t-shirt, jeansväst, jeans och jympadojor och en gammal integralhjälm.

Allt förflöt som det skulle fram till Gullmarsplan och genom rondellen ner mot hamnen.
Jag har en bil framför mig och en lastbil precis bakom mig när jag kommer fram till 90°-kurvan ner till trafikljusen.
Med vänster hand fäller jag ner visiret på hjälmen då det är aningen morgonkyligt i luften.
När jag kommer igenom kurvan får jag den låga morgonsolen i ögonen och plötsligt blir jag blind!

Visiret på den gamla hjälmen visar sig vara fruktansvärt repigt.
Så pass repigt att solljuset sprider sig som ett jalusi framför ögonen på mig.

Jag vet att jag har runt två hundra meter kvar fram till korsningen och trafikljusen.
Jag vet också att jag har en lastbil bakom mig, så det är inte bara att bromsa för glatta livet. Jag måste försöka bedömma inbromsningen så att jag stannar innan korsningen men inte för snabbt så jag får en lastbil över mig.
Det visade sig att jag missbedömde avståndet en liten bit!

Solen försvann bakom huskropparna och jag återfick synen samtidigt som jag precis har kommit in i korsningen, körandes mot rött ljus, och har en halvmeter kvar till en kofångare!

Tack och lov hade bilen jag mötte hunnit stanna och min hastighet var nu i stort sett obetydlig.
Trots detta så fick jag en luftfärd som gjorde att jag flög över den bilen som jag krockade med och motorcykeln den gjorde en kullerbytta och landade på bredvid bilen.

Det fåniga var att jag flygandes någonstans över taket på bilen hinner tänka:
-Djävlar det här blir dyrt!”, eftersom jag såg krossat blinkersglas i ögonvrån.

När jag landade så rullade jag ett varv eller två och kom upp på fötter med bara ett minimalt, knappt synbart, skrapsår på höger lillfingerknoge.
Det krossade blinkersglaset visade sig inte komma från min hoj och den enda skadan jag hittade var ett skrapmärke på ena motorkåpan, knappt synbar.
Bilen klarade sig helt utan skador, så det var bara att hoppa upp i sadeln igen och köra sista kilometern ner till jobbet!

Först när jag klev av hojen utanför jobbet så kom reaktionen och jag blev lite knäsvag en stund, så det var skönt att jag hann upp i sadeln igen innan jag hann tänka för mycket.

Yamaha SRX 6

Facebook i dag

På 2 hjul

Roland på hojI år blev jag sugen på att åka på MC-mässan ”På två hjul”. Jag har inte varit på MC-mässan i Älvsjö på länge så det kändes som om det var lite dags igen.
Dessutom ville jag hitta på något med Erika och Carl den här helgen.

Vi stack hemifrån i god tid så att vi rullade in i parkeringshuset utanför mässan med ett par minuter till öppningsdag.
Det fanns väl som det alltid gjort en hel del att kika på men största behållningen för min egen del var nog att se de två Hedlund-maskinerna som fanns i korridoren utanför själva mässhallen.
Naturligtvis var också min nya drömmaskin en trevlig ny bekantskap.
Sedan Harley Davidson blivit ett riktigt familjelok med mer bekvämlighet än en finfåtölj och med total brist på djärvhet och street-look så har faktiskt Victory seglat upp som en skön utmanare.

Det var första gången jag hade möjlighet att få se en Victory i levande livet.
De avskalade modellerna är riktigt sköna i linjerna och jag blev riktigt förälskad i körställningen och känslan i detaljarbetet.

Både Erika och Carl blev ganska snabbt trötta på att gå omkring. Erika hade nog klarat en bra stund till men Carl såg ganska omgående lite sliten och uttråkad ut.
En fika med obligatorisk sockerpåfyllning gjorde dock att jag hann se det mesta i alla fall.

♣ I veckan som har varit så har både Sofia och Karin varit hemma sjuka och eländiga.
Båda två har hostat och snörvlat och det är inte utan att de har lyckats smitta ner en annan också.
Dock inte värre än att man går på som vanligt.

Carls PDFCarl har varit kreativ under veckan och presenterade i tisdags en novell skriven för skolan och svenskaundervisningen där.
Jag tyckte att den var så bra att jag passar på att publicerar den här också.
Med Carls goda minne och godkännande förstås (just nu sitter han bredvid mig och ritar motorcyklar i sitt skissblock).

Erika på hij

Carl på hoj

Färg och form

Burns Nu-SonicFormgivning är kul!
Det roligaste är när formgivning, ergonomi och användbarhet förenas.
Att skapa ett vackert föremål är nästan alltid det samma som att skapa ett obrukbart föremål.

Viist, det finns en mängd undantag men det stämmer i en otroligt stor omfattning.

Formgivning och design finns överallt och jag vilar gärna ögonen på en välbyggd motorcykel, bil eller elbas.
Handverktyg kan också vara vackra, som skiftnyckeln som är i stort sett förbjuden att använda men ändå ett måste i varje seriös verktygslåda.
En blocknyckel är en totalupplevelse i skönhet och användbarhet.

I går hamnade jag på Burns guitars hemsida för första gången på länge och fick syn på deras Nu-Sonic bas.
Jag gillar Burns gitarrer och basar.
Jag hade ju själv en Burns Marquee Bass ett tag. Det var en mycket trevlig bas och jag kan sakna att jag gjorde mig av med den ibland, men man kan tyvärr inte ha allt som är vackert och skönt.
Min Burns Marquee sålde jag till den duktiga och trevliga låtskrivaren/sångerskan Anna Lundqvist i Göteborg.
Burns guitars återppstod 1990 då Barry Gibson återuppfann märket och har varit trogen den ”vintage vibe” som de märkestroende kräver.
Nu-Sonic-basen är trogen förlagan från 1964 och har till och med ett lika rudimentärt stall och samma mick-lindning som orginalet.
Klassiskt snyggt.

Burns Nu-Sonic är en riktig insperationkälla, jag blev omedelbart sugen på att bygga något liknande. Något lika enkelt och med samma ”vintage vibe”. En TV Jones Thunder’Tron pickup ligger och skräpar i gömmorna någonstan och med rätt shortscalehals så skulle man ju faktiskt vara en bit på väg.
Det ligger nog en kopia på ett gammalt Telecaster-stall i någon reservdelslåda också!?

♣ När det gäller motorcyklar så gillar jag verkligen de vid första ögonkastet lätt modifierade gatuhojarna från Wrenchmonkees i Danmark.
Bort med kromet och avrta och gråa kulörer ger cyklarna en skön välanvänd look och med mycket träffsäkra ögon så skalas strålkastare, blinkers och annat som oftast är oproportionerligt stort och klumpigt på gamla 70- och 80-talshojar ner till ett minimum och sedan kryddas anrättningen med däckval som ger det hela en skön street-känsla.

Balla choppers i all ära men jag måste erkänna att den här retro-trenden med japanska och europeiska motorcyklar har fått fram riktigt läckra hojar som utstrålar körglädje.
Skall bli intressant att se om jag kan nå dit med min egen Yamaha på sikt!

♠ Bilar är också kul.
Just nu är jag inne i en period där jag tycker att gamla europeiska bilar är de snyggaste, men eftersom mest skaparglädje tydligen skakas fram med amerikanska linjer så rekomenderar jag ett besök på australiensiska http://www.fuelzine.com/.
Mycket klassiska amerikanska former men även en och annan Porsche och Volkswagen.
En VW 1500 att glida fram i kanske?

The Online E-Zine of Fuel Magazine from Australia

PrataBas – Örebro

Rolle spelar basEn liten paus i tillvaron.
Jag passade på att kombinera upphämtandet av min utlånade akustiska bas med att besöka PrataBas-träffen i örebro.
Jag tog mig med tåg till Västerås där Mike plockade upp mig för samåkning billedes till örebro.
Vi blev en tretton man som samlades under basens vajande fana och vi hade naturligtvis oerhört trevligt i vanlig ordning.

Morten som bokstavligen hängde upp basen på väggen för ett och ett halvt år sedan gjorde i går comeback i basgemenskapen.
Det var ett trevligt återseende.

Eftersom jag hade bokat en återresa från Västerås först 21:44 på kvällen så blev det middag hemma hos Mike med familj.
Det var skönt att komma hem på kvällen, man blir onekligen lite trött av dessa mängder av lågfrekventa toner….

Som vanligt fanns det det en uppsjö basar och förstärkare och högtalare att se och röra.
Det är alltid kul att testa nya grejer.
De grejer som var trevliga överraskningar den här gången var speciellt halsen på Mikes cady-röda P-bas, spelkänslan i Linus Yamaha BB och den absoluta perfektionen i mängden bandrassel på Anders P-bas, som dessutom är den vackraste P-bas jag har sett någon gång.

flickricon     Bilder på flickr:
     https://www.flickr.com/photos/casselbrant/sets/72157623499541193/