Etikettarkiv: Washburn

Bass is all

Min kära vän Tarzan har haft min basarsenal undanstuvad och förvarad i sin och bandets replokal inne i Stockholm sedan ett år tillbaka. Skönt att återse de gamla grejerna efter drygt ett år. Översvämningen i villan i Bromma skapade behovet att ställa basarna någonstans, en flytt till ett litet boende gjorde att det dröjde innan jag kunde ta hem dem. Nu är de äntligen här. Jag har glömt mycket men några gamla licks sitter kvar i fingrarna i alla fall.

Basarsenalen

Basism – ånyo

JAMIdag kom Markus Körner förbi för att testa lite basar.
Jag hade lovat honom att få komma förbi för att provspela lite olika basar eftersom han kanske inte har haft möjligheten att spela så många olika instrument. Han lånade Hosses jazz-bas för ett gig för ett tag sedan och jag ville ge honom en chans att få känna sig för lite innan han köper sig en egen bas.

Jag och Markus hade benägen hjälp från både Sofia och Karin, som ville att vi skulle spela ”Bä, bä lilla snigel” som tydligen är en höjdarlåt, så pass jag kunde begripa. Hon var bestämd på den punkten!

Efter lite skönt soffsnack om basar så intervjuade Markus mig för ett skolarbete.
Jag trodde knappast att det fanns någon som fortfarande kunde tänkas vara intresserad och hjälpt av mina gamla kunskaper om droger och missbruk.
Blev åter så upphetsad av ämnet att jag faktiskt blev lite sugen på att plocka fram min gamla knökfulla pärm och läsa igenom allt mitt utbildningsmaterial. Det är säkert en hemskt massa som är obsolet men det kanske vore kul att påminna sig igen.

Skall bli kul att läsa arbetet när Markus är klar med det.
Såg sedan att han efter kvällens rep hade twittrat angående giget hans band har nästa helg. Sofia har sagt att hon vill gå till Kristofferskolans basar och loppis då så jag får väl hänga med och försöka kolla in bandet helt enkelt.
Förra året när de gigade så missade jag det p.g.a. lite dålig information. Jag tror att Markus tycer att det är viktigare den här gången.

Markus Körner

Markus Körner

Efter jobbet

Min dygnsrytm är helt satt ur spel efter den långa sena resan ner från Luleå natten till i lördags.
Jag skall snart iväg med Karin till förskolan. Sedan tänker jag ligga lite lågt, för jag skall hämta henne på förskolan också och jag kommer att behöva vila lite emellan.
Jag kommer inte att jobba i morgon, det får bli kompensation för två dagars resande förra veckan. Jag får gnugga ordentligt på tisdag istället.

Skönt att vara hemma med familjen igen. Men hur det än är så har jag börjat fundera på nästa resa redan. Skulle vara kul att kanske få till att åka upp till Boden och se på trav en kväll, sova över och jobba där sedan. Det är ju inte så himla långt mellan Boden och Luleå ändå.

HARdKåRe

Semestervecka igen

basEfter en vecka med jobb i den heta eftermiddagssolen så var det åter igen dags för att åka till Sjöfallet med familjen.
Isolde var kvar hemma eftersom hon skulle jobba ute på Fjäderholmarna och fick uppgiften att vattna blommor och plocka in post och Erika var i Tyskland på körresa.

Vi skulle anlända först på plats på söndagen och Niclas och Anna skulle komma senare på söndagskvällen.
Värmen och luftfuktigheten i huset var kvävande.
Vi drog igång luftkonditioneringen så fort vi bara kunde och efter inplockning av packningen så satte sig jag och Elsa framför den svala luften som strömmade ur apparaten.
Jag hann med att börja plocka med min Washburn-bas som jag vann i oktober i fjol.
Det är dags att sätta lite bättre färg på den och slipa till de osköna kantiga formerna på den.

På måndagen åkte jag iväg för att jobba i Karlskoga.
Det var nästan inte en människa hemma och jag bröt redan efter några timmar.
När jag kom tillbaka till Sjöfallet hade både Martin och Sara med barn hunnit anlända till stugan.

Om basen på PrataBas.se:
Roland vs. femsträngat

ErikaPå tisdagen skulle jag ta mig ner till Kalhäll för att hämta upp Erika som äntligen kommit hem från sin resa till Dresden.

Det var inte utan att jag hann sakna henne massor när hon var borta över en vecka, och inte ett livstecken sedan ankomsten till Dresden drygt en vecka tidigare.
Erika var på resa med sin kör, ”Pueri Cantores”,och hade tydligen haft ett riktigt tufft schema, vilket inte minst märktes när jag hämtade henne.
Hon slocknade som en klubbad säl så fort vi kom iväg i bilen.

Söndagen och måndagen hade varit varma, heta och fuktiga men nu på tisdagen kom en rejäl skur.
Redan när jag stod och tankade bilen i Lindesberg så kom regnet och på knappt fem minuter hade det utvecklats till ett skyfall med blixtar och dunder.
Men en försiktig fot på gaspedalen så tog jag mig långsamt framåt på vägen och plötsligt upphörde ovädret; inte succesivt avtagande som det brukar utan med en skarp gräns där det plötsligt var varmt, hett och fuktigt igen.
Det var som att åka igenom en ridå.

Hela vägen ner till Stockholm var det samma gamla sommarhetta som tidigare, inte ett spår av oväder och nederbörd.

Väl tillbaka så började ovädret igen redan i höjd med Skinskatteberg.
Så var det bara Isolde som saknades för att familjen skulle vara samlad.

Länkar:
Pueri Cantores
Dresden

Elsa och KarinDet blev en lång onsdag.
Redan vid tio på kvällen var jag så trött att det kliade i ögonen.
Efter ett par koppar förmiddagste så tog jag med mig flickorna (Elsa, Erika, Sofia, Karin och Emma) på trav nere på Fornaboda travbana. De hade råkat ut för el-problem efter tisdagens oväder och därför var det fritt inträde och inget totmatspel möjligt.

Efter sex lopp på travbanan så lämnade jag av flickorna i Sjöfallet och gav mig av mot Hällefors i jobbärenden. Väg 244 bjöd på natursköna upplevelser nästan hela vägen. Vackra gröna barrskogar och klarblåa insjöar med steniga tallruskor till öar.
Vackert och trevligt att färdas igenom.

När jag kom tillbaka till stugan så blev det genast dags för bad.
Karin visade på sällsynt mod när hon med skräcken lysande i ögonen och med darrande ben stllde sig tillrätta på bryggstegen för att sedan kasta sig ner i vattnet, försvinna ner en sekund eller två och sedan dyka upp med ett kluckande och triumferande skratt, lycklig över glädjen att kunna slänga sig ut i den behagliga omfamnande sjön

På torsdagen skulle jag ta mig till Örebro och träffa Peter som jag bytte till mig min Canon G5 av för att hämta en vidvinkellins.
Erika följde med mig så vi passade på att gå på Örebrotravet.

Vi hann se tre lopp innan himlen ånyo öppnade sig och släppte lös en rejäl skur.
Vi fick springa till bilen för att inte bli genomblöta.
När vi närmade oss Sjöfallet så var vägen avstängd eftersom en lastbil hade halkat av vägen i regnet och vi fick vända och köra igenom hela Lindesberg för att komma hem.

budordenPå fredagen var det dags för hemfärd efter lunch och ”nian”.
På vägen hem stannade vi vid Fellingsbro kyrka som är från 1100-talet och en av landets största landsortskyrkor.

Kastalen som tjänar som något slags kykomuseum kunde vi inte ta oss tid att besöka, Karin var på bushumör och gjorde att det inte riktigt gick att koncentrera sig på att njuta av kyrkan.
Intressant att notera är att på 1100-talet var vattenståndet i Mälaren så högt att man kom till kyrkan i båt från vida omkring.
Detaljer från träbänkar från 1100-talet och valv från 1400-talet fanns kvar på display i kyrkan.

Äntligen hemma så blev det en hel del uppackningsstress då Elsa skulle jobba natt och när jag äntligen fick Karin att somna så varvade jag ner genom att koppla av med den avgörande finalen i Canada Cup 1976 mellan Kanada och Tjeckoslovakien.
Det är minst sagt en klassiker.

Bilder:
201007 Sjöfallsyra
20100716 Fellingsbro kyrka

Tumbatarzan

Tarzan & MonstretVar ute en sväng hos Tarzan och familj.
På bilden till höger ( > > ) ser du Tarzan och Monstret.
Gissa vem som är vem (ha, ha 😉
Jag tycker att bilen blev klockren, Tarzan med sin sammanbitna blick och den sexsträngade basen som han har bandat av.
Den var en rolig bekantskap och med ett strängavstång på 15mm så påminde den en del om min Washburn-femma.
Att spela bandlöst är jag dock inte riktigt bekväm med ännu, jag tar inte en ren ton och man inser vilket övande det skulle kräva.

Det blev en trevlig stund vid fikabordet innan det var dags att åka hem och jag släppte av Tarzan vid rest. Engelen vid Kornhamstorg där han skulle spela med sitt band RABALDER.
Hoppas ni höjde temperaturen rejält katten!

Washburn XS-5

Banana RockFör ett tag sedan vann jag en femsträngad bas på ett av våra lotterier på PrataBas. Jag har tidigare mest kännt det som om jag fastnar med fingraran i en femsträngad bas, men med den här som hade lite tätare strängmellanrum så gick det bra.
Trivs verkligen mer och mer med den här basen.
Funderar på hur det skulle vara att köra med sex strängar men istället för en hög C-strång som på vanliga sexsträngade basar så stämmer man den med standard gitarrstämnming.
Om man hittar ett stall med kanske 12-13 mm string spacing så skulle man ju kanske få plats med strängarna på en normal hals för femsträngade.
Skulle vara kul att försöka bygga själv.

Washburn XS-5