Etikettarkiv: Toys & Oils

Innan Peter Puders dog

För några år sedan, 2014 närmare bestämt så kontaktade en basist, Patrik Pallin, som jag lärt känna på PrataBas.se mig för att starta ett musikprojekt som skulle byggas runt ett nytt band vid namnet Idiotanstaltem. Tanken var att satsa mer konceptuellt än den traditionella etableringen av band med en skiva. Patrik kontaktade mig då han trodde att jag som Brommas Malcolm McLaren skulle kunna utföra the great rock’n’roll swindle och vi fick ihop en fantastisk sättning. Basen var vänner som knutit band på PrataBas.se och sedan fick vi in två drömvärvningar. Eller vad sägs om den här sättningen:

Malin Warne (Nina letar UFO) – sång
Peter Puders (Commando M Pigg, Thåström) – gitarr
Tore Höghielm – gitarr, sitar, bass VI
Patrik Pallin – bas
Lasse Gidbo – trummor

Ett drömband och inte nog med det. Patrik hade lyssnat på ett par av mina låtar från ”Toys & Oils”-eran när jag och Nicke Junker spelade ihop i en sunkig replokal i Hjorthagen och hittat ett basslinga som han gillade (och kallade grötig och otajt). Jag tror i och för sig mest att han ville föda mitt ego men Lasse Gidbo gjorde sitt bästa för att lägga på digitaltrummor och gitarrer på min basslinga och vi hade Idiotanstaltens första låt på gång.
En dag hörde Patrik av sig och berättade att vi hade tappat Peter Puders till återföreningen av Commando M. Pigg och strax efter det tappade projektet all styrfart på grund av livets vardagliga eländesartade beskaffenhet. Det hade varit roligt att se hur långt vi hade kunnat ta vårt konceptuella projekt men nu fick det aldrig styrfart.

I går nåddes jag av nyheten av att Peter Puders har dött. Vila i frid Peter och det känns bra att ni hann sätta ihop Commando M. Pigg och släppa en skiva innan det var försent.

Briljanta bravader (idag för tio år sedan)

Idag är det tio år sedan jag och min bror Anders tillsammans med Perre och Nicke klev in i en replokal i Nacka för att spela musik, utan någon riktig plan för hur det skulle gestaltas. Själv hade jag aldrig muciserat tidigare i mitt liv (förutom någon kaotisk ABF-kurs i akustisk gitarr för länge länge sedan). Det här var ett år när Anders flyttade åter till östkusten efter en herrans massa år på västkusten och Perre började jobba som säljare hos mig på Södertörns EnergiCenter, samtidigt som Anders i samband med flytten också började jobba hos Nicke.

Jag har ingen aning hur mycket de andra grabbarna hade snackat innan om detta men jag kommer tydligt ihåg när Perre sa: ”-Nu när Andres jobbar med Nicke borde vi ju dra ihop ett band och börja lira ihop!”
Det var i mina öron en lysande idé men jag förstod inte alls att det i Perres fråga även innehöll en fråga eller ett önskemål om mitt deltagande, så jag svarade honom att det lät fantastiskt att de skulle börja spela tillsammans.
Perre tittade på mig och sa att jag var inbegripen i planen om ett band. Naturligtvis protesterade jag med argumenten att jag både var tondöv och aldrig kunnat bidra med något i musikaliska sammanhang. Det behövdes dock inte många sekunders övertalning från Pers sida för att få min fåfänga och mitt ego till att straxt ha beställt en bas från Thomann. Det gick fort!

Väl i replokalen så hittade Nicke en låt som han tyckte var lämpligt material för mig att börja med som tondöv och nykläckt basist. Sextondelar. Man tackar.
Efter första repet var jag helt slut i höger underarm; mjölksyran fyllde varenda muskelfiber.
Efter detta första tillfälle så fortsatte våra musiksessioner varje onsdagskväll. Väldigt sart så började vi skapa egna låtar och alla bidrog på olika vi i skapandeprocessen och det var en mycket rolig och positiv period i mitt liv.

Piano och hårdrock

Efter en extrem helg så var det dags för en ny termin pianolektioner för Erika och Sofia.
Trött efter ett antal timmars taxikörande så hade jag lyckats blanda ihop tiderna.
Jag var på plats med tjejerna redan klockan tre. De börjar inte förrän klockan 15:30. Har haft de tiderna ett par terminer nu och ändå lyckas jag ta fel tid.
Inte likt mig alls.
Vet inte om det räcker att skylla på trötthet.

I går lyckades jag få tid att repa lite med Nicke också.
Det var minst sagt ett bra tag sedan man hade chansen att spela lite musik.
Vi var ju rätt rostiga båda två men det roliga var ju att vi i alla fall kommer ihåg rätt bra vad vi har gjort tidigare.
Första gången jag spelade min Warwick Streamer genom riggen. Det var svårt att få till ett ljud jag gillade, men i dag när jag lyssnade på rep-filerna så lät det bättre än vad jag tyckte igår.
Jag kanske bara behöver vänja mig med ljudbilden?

Får se om vi kan hitta en annan replokal.
Den som har tips får gärna höra av sig.

Blev väligt riff-baserat rep i går.
Vi behöver hitta en sound, en ljudbild till våra senaste låtar. Ett samspel och en ljudbild där vi samspelar.
En trummis på det här hade ju varit mumma.

Erika och gitarren

ErikaJag får väl börja med att erkänna att jag hade fel.
Aldrig att GM släpper SAAB till Spyker Cars trodde jag…men ingen är gladare än jag att ha fel i det här fallet.
Grattis SAAB (antar jag?).

• Erika har saknat vår gamla gitarr som jag sålde i somras. Så jag beslutade mig för att göra iordning den gamla Jackson-gitarren jag hade liggandes till henna.
Tyvärr vasade det sig att stallet, ett Floyd Rose, hängde kvar en kvarts tonsteg efter användning och vägrade gå tillbaka. En god vän som varit gitarrtekniker på Jackson gick igenom stallet men dömde ut det som slut.
Jag kollade upp lite priser och upptäckte att ett nytt Floyd Rose-stall eller liknande skulle kosta flera tusen kronor.
Vad göra?

Om man skall byta till ett fast stall så måste man fylla urfräsningen i Jackson-kroppen.
Mycket jobb och risk för att det aldrig blir bra.
Jag hittade en gammal gitarrkropp med strata-fräsning hos en polare på PrataBas.se och jag och Erika har gemensamt gått igenom hur hon vill att den skall se ut.
Det kan bli ett roligt bygge som förhoppningsvis kan stå färdigt till sommaren.
Ett stall skall inköpas vid tillfälle, annars så tror jag att vi kan använda i stort sett allt annat från vår gamla Jackson.

Så kanske jag kan ta hem min gitarrförstärkare från replokalen också så kan hon spela ordentligt här hemma också, det är ju riktigt bra om hon lär sig att spela ett instrument till förutom pianot.
Den här gitarren skall bli jättekul att plocka ihop.

Saturday night alright for fighting

Replokalsslammer:: Sofia är på ”disco” hos sin kompis Emma och Erika har kommit hem efter att ha varit på skoldisco igår och sedan sovit över hos mormor och morfar.
Sofia skulle visst sova över hos Emma.
Hoppas de får det kul småtjejerna.

:: Carl har hängt med sin polare Jonathan som bor här på gatan.
Det har varit full fart på grabbarna hela dagen.
Annars har både Carl och Erika börja frekventera http://www.facebook.com/ så man ser dem ju fladdra förbi där ibland.

:: Jag hoppas att Karin sover bättre natten som kommer. När man får tre timmars sömn per natt så är det inte svårt att hålla sig för skratt när den enda vilonatten man hade den här veckan blir förstörd av en gnällig ettåring.
Nu gäller det att jag får en chans att sova nästa helg, annars är risken stor att jag får en kolaps.
Så trött som jag har varit den här veckan har jag nästan aldrig varit tidigare.
Nu skall jag ta en paus från allt pappersbläddrande och sätta mig i TV-soffan resten av kvällen.
Så är det med den saken!

Bilder

:: Har lagt till några nya bildgallerier på Flickr.
Välkommen att kika på de bildgallerier som finns där. Passa gärna på att kommentera bilder när du är där.

Bilder:
20091025 Street Car Fest
2009 Oktoberbilder
20091024 Sofia fyller sex/Kåre & Maria

Spelemän

Garagerigg• I söndags var jag hos Perre med brorsan och spelade lite musik och satt ute och käkade en underbar grillad måltid som Perre bjöd oss på.
Synd att det inte blev mer musik dock.
Både Perre och Anders hade ett par sköna saker på gång och det hade varit kul att försöka komma vidare på båda spåren.
Dessutom så hade det varit kul om Nicke hade varit med också, så att vi hade varit komplett band.

Perre fick posera för lite bilder med gitarren. Sedan fick han plåta mig med basen i högsta hugg. Vi måste ju få ihop lite bilder för bandet!

Eftersom det nu är augusti och det har regnat mer eller mindre sedan jag kom hem i måndags så var det kanske sista ”stugsittarkvällen” med bandet. Vi har ju gjort några stycken både i Sjöfallet och hos Perre.
Det är lite speciellt att släpa med sig utrustning och samlas runt lägerelden med instrumenten.

Skulle vara på sin plats att börja lira lite gitarr så att man kan skriva lite låtar också. Lite sköna barré-ackord och de där skumma brutna ackorden som Anders lirade hela tiden på sin 12-strängade Cimar.

Jag får väl försöka hitta tid att öva i vinter.

Söderbröder

Söderbröder• På onsdagskvällarna när bandet skall repa så hämtar jag alltid upp Nicke på Kocksgatan på söder.
Nu när det är sommar sitter han och Stefan Rylander på balkongen i trapphuset.
Där har de hängt upp blomster och porträtt på August Stringdberg och Ulf Lundell och ibland ser man en gitarr eller två ( som på bilden här till höger) och man hamnar i en kedjerökande och öldrickandes diskussion om irlänska poeter eller om vinylskivans överlägsenhet gentemot sin CD-avkomma. Eller helt enkelt en ideologisk debatt om kulturpolitik.

Det finns med andra ord fortfarande konstnärssjälar och bohemer på Södermalm.
Två av dem bor till och med i samma trappuppgång.
   …och jag gillar de här två snubbarna.

Rock on

Rolle rockar på• Tänk att det är så kul att spela musik. Första gången jag gav det en ärlig chans var 1 mars 2007, innan dess hade jag någon gång för 20 år sedan gjort ett försök utan att komma någonstans.
Då köpte jag en bas för en krona för att börja spela, men utan möjlighet att få någon hjälp att komma igång var jag chanslös. Jag förstod helt enkelt inte hur man gjorde!
Kanske låter lite konstigt men jag har senare insett att jag måste ha en teoretisk uppfattning om hur musiken hänger ihop för att kunna lära mig att spela.

Drygt 11 månader efter att jag börjat spela känner jag att det här är något av det roligaste jag har gjort.

Att Anders är med i bandet är ett extra plus. Vi har väl knappast umgåtts så här regelbundet sedan vi bodde hemma båda två?!

I mina ögon är bandet verkligen ett ”Norsborgs All Stars”. Nicke och Perre uppträdde redan på skolavslutningarna i högstadiet.
Perre har satt månget flickhjärta i brand med sin röst, den killen med en akustisk gitarr och en ballad vid lägerelden är mer Pripps Blå reklam än vad Pripps kan leverera.
Nicke har spelat med band som Skid Row på svartkrogar i Stockholm på 80-talet.
En skön samling gamla rockdårar helt enkelt. Men jag tror att det här hade varit omöjligt att dra ihop på den tiden då det begav sig.
Det hade nog blivit alldeles för stökigt

Nedladdningsdebatten

• Nu konstateras det att artisterna får sämre betalt när musiken säljs digitalt via nedladdning.
Varför?
För att de inte får något från distributionskakan. Men skivbolagen har kvar hela sin del.
Är det inte dags att artisterna vaknar snart?
De skulle kunna distribuera musiken själva och få mer pengar över själva. Eller är det så enkelt att många av de etablerade populärmusikartisterna idag är i behov av skivbolagens PR-maskineri för att kunna sälja? Tror de inte på sin musiks möjlighet att stå på egna ben?

Min stund i rockhistorien – III

Så har det då hänt. Jag har musicerat inför publik, offentligt.
Vår första spelning någonsin.

Studiefrämjandet, som håller oss med replokal och diverse utrustning hade öppet hus.
Bara en låt men ändå, om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag under 2007 skulle stå på en scen med ett instrument i mina händer och spela en låt som jag till och med har bidragit musikaliskt, och inte nog med det, jag sjöng bakgrundssång också, då hade jag utan att tveka kallat den personen för en lallande idiot.

Oddsen på det här var höga för ett år sedan. Men gosse, gissa om det var kul.

Vi lär återkomma.