Etikettarkiv: Telecaster

Roadtrip Klippan

Fliten lampaPå nationaldagen så hoppade jag över familjefirandet och gav mig istället av söderut för att tillsammans med min vän Mike titta på en TVR. Min uppgift var att köra hem Mikes bil om han skulle slå till och köpa bilen.

Redan vid halv sju på morgonen gav jag mig av hemifrån och vi var nere i Klippan vid ett-tiden.
Efter obligatorisk provkörning och lite däcksparkande så blev det affär och jag och Mike kunde ge oss av hemåt.
Jag tyckte att vi kunde passa på att ta en omväg via Hässleholm eftersom jag hade ett basstall i väskan som skulle till JensLeStrangePersson eftersom han håller på att sätta ihop en Mockinbird-kopia åt mig. Så Hässleholm blev nästa stopp.
Jag lade mig som följebil efter Mike och roade mig åt att studera hans ovana vid högerstyrd bil. Det borde inte vara så stor skillnad att köra högerstyrt eller vänsterstyrt men antagligen så är det vanan att hålla en viss linje i körfältet som ställer till det lite för Mike ville gärna lägga bilen så att han själv satt i samma linje som när han kör vänsterstyrt. Efter några mil så släppte det dock.

I Jens mystiska och magiska gitarr- & basverkstad lös flitens lampa (se lampskärmen ovan). Min Mockinbird kan bli en riktig höjdare när den är klar men när jag kikade runt bland basdelar och gitarrkroppar så fastnade mina ögon på ett klassiskt Ibanez-huvud, den där modellen som man använde på Roadstar-modellerna och när jag sträckte mig för att lyfta ner gitarren blev jag riktit intresserad.
Ibanez-halsen satt fastskruvad i en Telecaster-kropp.

Carl har visat lite gitarrspelarintresse den senaste tiden och har lånat Erikas gitarr vid några tillfällen och jag har funderat på att skaffa mig någon enkel gura att kunna ha till hands i huset. Då har tankarna vandrat i just Telecaster-varianter. Dock har jag försökt hitta något med annat än det huvud som sitter original på Fender, Jag har tittat på allt från Burns Sonic som är otroligt läcker utom just med scroll-huvudet till att försöka plocka ihop något av delar. Att Jens påbörjade bygga hade en svart kropp med svart plektrumskydd och lönnhals med lönn-greppbräda var ju helt perfekt. Att den var byggd för två P90-mickar och att Jens hade en humbucker i P90-format liggandes gjorde inte saken sämre.

Gitarren fick följa med mig hem.

Skall försöka hitta en P90 att sätta i halsläge också så är den mer eller mindre klar.
Min LeStrange Roadcaster.

Hemfärden gick sakta men säkert till Västerås och hem till Mike. Simon ringde på vägen och det passade ju utmärkt att få hälsa på honom en sväng innan jag satte mig i bilen för sista biten hem. Man var ju lite vägtrött minst sagt.

Det var faktiskt Simons Telecaster som fick mig att inse att det var ett fantastiskt bra komplement till mina iceman-basar. När Simon tog en bild på sina basar och gitarrer så insåg jag att en Telecaster fungerar utseendemässigt utmärkt i alla sammanhang.

TVR-action

Färg och form

Burns Nu-SonicFormgivning är kul!
Det roligaste är när formgivning, ergonomi och användbarhet förenas.
Att skapa ett vackert föremål är nästan alltid det samma som att skapa ett obrukbart föremål.

Viist, det finns en mängd undantag men det stämmer i en otroligt stor omfattning.

Formgivning och design finns överallt och jag vilar gärna ögonen på en välbyggd motorcykel, bil eller elbas.
Handverktyg kan också vara vackra, som skiftnyckeln som är i stort sett förbjuden att använda men ändå ett måste i varje seriös verktygslåda.
En blocknyckel är en totalupplevelse i skönhet och användbarhet.

I går hamnade jag på Burns guitars hemsida för första gången på länge och fick syn på deras Nu-Sonic bas.
Jag gillar Burns gitarrer och basar.
Jag hade ju själv en Burns Marquee Bass ett tag. Det var en mycket trevlig bas och jag kan sakna att jag gjorde mig av med den ibland, men man kan tyvärr inte ha allt som är vackert och skönt.
Min Burns Marquee sålde jag till den duktiga och trevliga låtskrivaren/sångerskan Anna Lundqvist i Göteborg.
Burns guitars återppstod 1990 då Barry Gibson återuppfann märket och har varit trogen den ”vintage vibe” som de märkestroende kräver.
Nu-Sonic-basen är trogen förlagan från 1964 och har till och med ett lika rudimentärt stall och samma mick-lindning som orginalet.
Klassiskt snyggt.

Burns Nu-Sonic är en riktig insperationkälla, jag blev omedelbart sugen på att bygga något liknande. Något lika enkelt och med samma ”vintage vibe”. En TV Jones Thunder’Tron pickup ligger och skräpar i gömmorna någonstan och med rätt shortscalehals så skulle man ju faktiskt vara en bit på väg.
Det ligger nog en kopia på ett gammalt Telecaster-stall i någon reservdelslåda också!?

♣ När det gäller motorcyklar så gillar jag verkligen de vid första ögonkastet lätt modifierade gatuhojarna från Wrenchmonkees i Danmark.
Bort med kromet och avrta och gråa kulörer ger cyklarna en skön välanvänd look och med mycket träffsäkra ögon så skalas strålkastare, blinkers och annat som oftast är oproportionerligt stort och klumpigt på gamla 70- och 80-talshojar ner till ett minimum och sedan kryddas anrättningen med däckval som ger det hela en skön street-känsla.

Balla choppers i all ära men jag måste erkänna att den här retro-trenden med japanska och europeiska motorcyklar har fått fram riktigt läckra hojar som utstrålar körglädje.
Skall bli intressant att se om jag kan nå dit med min egen Yamaha på sikt!

♠ Bilar är också kul.
Just nu är jag inne i en period där jag tycker att gamla europeiska bilar är de snyggaste, men eftersom mest skaparglädje tydligen skakas fram med amerikanska linjer så rekomenderar jag ett besök på australiensiska http://www.fuelzine.com/.
Mycket klassiska amerikanska former men även en och annan Porsche och Volkswagen.
En VW 1500 att glida fram i kanske?

The Online E-Zine of Fuel Magazine from Australia

Hösten är verkligen här

Andreas HosioMellan arbetspassen har det varit en massa basistrelaterade händelser de senaste dagarna.
I söndags var det PrataBas-träff örebro.
Jag försöker att delta på så många träffar som möjligt i Örebro eftersom det är så trevliga snubbar som brukar vara med på träffen.
Det är alltid lika mysigt att sitta och gagga lite med gubbarna i ”Geddans” replokal vid Järntorget och testa lite sköna basar.

På måndagen så träffade jag upp Andreas ”Hosse” Hosio för att hjälpa honom plocka upp en bas på Twang och sedan blev den en fika någonstans på SOFO innan jag skjutsade tillbaka den unge basisten till lyan på Stora Essingen.
En lysande begåvning.
Flera som ”Hosse” så skulle man våga tro på framtiden ordentligt.

Jag fick tyvärr inte se så mycket av basen vi hämtade tyvärr.
Det var en svart fenderkopia, P- eller J-bas vete tusan, men helsvart med lönnbräda med svarta blocks.
Hoppas få provspela den någon gång.

BBQV P-Ray♠När jag kom hem på kvällen så läste jag på PrataBas.se att min vän ”Tarzan” behövde hjälp att få en bas transporterad från Uppsala. Jag skulle upp och jobba i Uppsala på tisdagen så jag kunde naturligtvis ordna detta efter mitt arbetspass.
Så på tisdagskvällen åkte jag över till Per ”BBQV” Sporrong för att plocka upp basen.
Blev bjuden på fika och vi hann prata en stund och jag fick känna lite på hans svarta Telecaster bas, underbar bas.
Alltid trevligt att träffa Per också.

Basen jag skulle hämta är hopplockad av Per och bygger på en P-baskropp men med Music Man utseende och mikrofon.
Halsen var någonstans mellan P-bas och Jazz-bas och egentligen inte alls vad jag brukar gilla.
Men när jag kom hem och provspelade basen lite så blev jag riktigt förtjust i den.
Jösses vilken trevlig bas det var.
Hade det varit lönnbräda på halsen hade den varit fullkomlig.

P-baskroppen kan kanske vara den bäst balanserade kroppen på en bas.
Den hamnar på något sätt alltid rätt, oavsett om man sitter eller står och spelar så känns den bra.

Man kanske skulle plocka ihop en jazzbas och en P-/Tele-bas som väger exakt lika mycket för att se vilken som har den bästa ergonomin för ens egna önskemål och preferenser?

Om det funnits Nobelpris för världens bäste pappa så hade du vunnit med hästlängder!

Carl Casselbrant

Det blåste hemskt i Uppsala på tisdagen och kylan gick rakt igenom jackan.
Det var första gången i höst som jag har frysit.
I dag så var det kallt och ruggigt när vi jobbade i Tumba och Salem.
När jag gick mellan radhuslängorna under kvällen så var det riktigt kallt.

Jag brukar ju inte vara den som fryser men nu börjar det bli dags för mer än t-shirt och vindjacka.

Måste ordna så att jag får hjälp av någon som kan rita av ett tröjmönster till ett stickmönster.
Så att Elsa kan sticka mig en skön och varm kopia på Vancouver Millionaires gamla tröja från 1913.

Det är bara att acceptera att sommaren är slut för i år och nu är det riktig höst, snart kommer vintern igen.

Bilder:
20100926 PrataBas-träff örebro

Träffen i Örebro fotograferades naturligtvis, och bilderna finns om du klickar på länken ovan.
Nu blir det ingen vinterträff i Aggarp som planerat så vi får väl se vilka basträffar som verkligen blir av den närmaste tiden.

Nu blir det inga fler basrelaterade ärenden den här veckan, nu är det bara arbete som gäller i flera dagar.
Ut i kylan och traska!

Basism i Örebro