Etikettarkiv: Slussen

Djurgårdens IF – Hammarby IF 1 – 2

Jannes flagga nådde högst på läktarenRedan dryga två timmar före matchstart var jag på plats vid Nya Söderstadion nere vid slakthusområdet. Tanken var att parkera bilen ganska nära arenan för att sedan kunna smyga ner efter matchen och kunna komma iväg smidigt efter avblåsning och väntan på att komma iväg. Efter att ha parkerat Johans nya Toyota som jag har fått låna drygt en vecka så tog jag tunnelbanan in till Slussen för att möta upp Janne och Johannes. Vi tog en kort pause på Oliver Twist innan vi gav oss a mot arenan. Avstägningar och rena rama labyrintgången från Skärmarbrink till man var på plats på våra platser som på den här bortamatchen var på övre ståplatsläktaren. Efter spelaringång och tifo så hann matchen knappt börja innan Muamer Tanković nickade in första Bajen-baljan redan efter 2 minuter blankt. Erkan Zengin lirade sin första match från start och såg väldigt spelsugen ut. Dock tyckte jag att de spelade alldeles för mycket på Erkan och inte försökte hitta något alls på vänsterkanten. Enahanda och lite synd då Neto Borges såg minst lika spelsugen ut han också. Neto hade några fina moment i matchen och snurrade vid et tillfälle upp fyra djurgårdare i ett par snyggt vunna metrar. Bjørn Paulsen hade en nick på hörna som strök stolpen och Erkan hade ett långskott som med fin bollbana inte hamnade långt utanför bortre stolpen.
Dock så var Bajen under perioder pressade även om det aldrig kändes helt hopplöst men när Djurgården kvitterade på straff så kändes det tungt. Kennedy hade ersatt Jeppe Andersen och Pa Dibba bytte ut Nikola Djurdjic som hade slitit förtjänstfullt men inte riktigt hittat vägen förbi motståndarförsvaret.

Det var två bra byten för i första övertidsminuten av matchen, på ett snabbt utkast av Johan Wiland så tog Kennedy emot och sökte snabbt upp en spelväg till Jiloan Hamad som drev snabbt och bjöd på en underbar lyftning fram till Dibba som lobbade bollen förbi en långt utrusande Isaksson. 1-2 och derbyseger till Bajen igen. 3016 dagar sedan Djurgården vann ett derby mot Bajen. Sviten håller i sig. Tyvärr var det en hel hög med tråkiga djurgårdare som försökte rusa över hela långsidan för att slåss med bajensupporters. Polisen stoppade dem naturligtvis men det avgjorde ju att jag inte skulle få traska närmaste vägen till bilen. Det fick bli promenad tillbaka till SKärmarbrink, tunnelbana till Gullmarsplan, byte till tunnelbana till Globen för att komma tillbaka till andra sidan av Nya Söderstadion. Jag hade för säkerhet skull stoppat ner halsduken i ärmen på jackan och dragit upp dragkedjan i jackan för att inte flagga på mina färger i fiendesällskap.

När jag kliver av tunnelbanan vid Globen så ser jag en bekant rygg. Hon står där böjd över handväskan rafsande och letande efter någonting. Hur kan jag vet att det är hon? Jag ser en orange kappa jag aldrig sett henne i tidigare och hon står böjd framåt. Det räcker för att jag ska veta att det är hon. Jag tar ett var runt och ställer mig bakom några informationstavlor. Det är hon och hon ser fantastisk ut. Hur kan jag fyllas av sådan värme i kroppen och ett hjärta som rusar trots allt som har hänt? Den dagliga kampen och det katastrofala förhållandet. Vad ska jag säga om hon ser mig? Jag bestämmer mig för att om det skulle inträffa så får ryggmärg och intuition sköta det då. Jag går en bit bakom henne och när hon kommer ut från stationen och stannar och tänder en cigarett så är jag bara hundradelar av en sekund från att gå fram och tilltala henne. Detta trots att jag vet att jag är ingenting för henne, att hon antagligen helst skulle vilja se mig död, så är jag fortfarande förälskad i henne. Det är fullständigt galet. Förryckt! Jag letar upp bilen och åker hem. Hammarby slog Djurgården och jag borde känna lite fotbollsglädje men jag känner bara sorg.

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Hammarby är dom bästa!

I startblocken för att sluka asfalt

PianoLördagen startade ungefär som varannan lördag alltid startar i det casselbrantska livet numera. Flickorna och jag åkte iväg till Lidingö på pianolektionerna och mamma åkte till klostret i Djursholm och om Carl överhuvudtaget märkte något av detta är svårt att veta.

Det går bra både för Sofia och Erika på pianolektionerna och Karin, ja hon är mest med och skapar kaos. Det är lite av hennes uppgift än så länge.
På bilden till höger så ser ni hur en pianolektion med Svenska SmåFlicksFörbundet kan gå till.
Full fart och kaos.
Som pappa och roadie kan man bara försöka hänga med så gott det går.

Skönt att se att det går så bra för dem och det är otroligt så konstnärliga de är både Sofia och Erika.
papper och penna, kamera eller instrumen! Spelar ingen roll, nog tusan skapa de och de gör det bra.
Fantastiska små fantasimaskiner de här tjejerna.

Låt Stockholm växa starkt

Yes In My BackYard”För att vi älskar Stockholm” är en slogan som mötte mig när jag surfade runt och letade lite politisk information på webben.
Det visade sig vara YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk som är öppet för alla stadsvänner.

Diskussionerna om Slussen är väl i stort sett de enda som dyker upp i pressen.
I övrigt finns det dåligt med öppen debatt och bevakning av förslag om hur staden skall växa.
Det anländer motsvarande två SL-bussar fulla med folk varje dag till Stockholm. Inflyttningen är minst sagt massiv och unik för vårt land. Då gäller det att staden får växa, många är ju helt emot förändringar av staden medans andra förstår att den måste växa. Som jag nämnde så tycker jag inte att man har någon vidare diskussion i medierna av den här frågan så jag blev väldigt glad när jag hittade YIMBY, så nu har jag fått att läsa ikapp under vintern.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad – inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska och levande täta stadsmiljer, inte glesa isolerade bostadsområden.

YIMBY

I samma veva hittade jag den här bloggen av Karl Henriksson, kristdemokratisk kommunalpolitiker i Huddinge.
Han skrev ett mycket intressant blogginlägg om spårväg och tunnelbana här; http://karlhenriksson.blogspot.com/2011/11/tunnelbanan-behover-sparvagnar.html.

On The Raod Again

Nu blir det några timmars sömn.
Sedan bär kosan av mot Luleå för arbete en vecka.

Var iväg och bytte till dubbdäcken i Tonys garage idag.
Han hade en betydligt starkare muttermaskin än jag, så det var tacksamt. Att jag inte har någon fungerande domkraft lyckades vi också lösa, så nu är jag redo för Norrland igen.

Är Norrland redo för mig?

Tony skulle egentligen ha varit med men det går inte alltid som man hoppas, nåja, det kommer fler tillfällen.
Om några timmar rullar kärran norrut.
Kommer väl vara lugnt här tills jag kommer hem igen.
Ha det!

Tony