Etikettarkiv: Skoda

Morris: The Cars and the Company – Jon Pressnell

Morris: The Cars and the Company - Jon PressnellDen här boken köpte jag direkt av författaren, Jon Pressnell, på IMM i Maidston, Kent i England 2014. Efter den dramatiska kraschen på väg hem från IMM i Mugello 2013 i kombination med svårigheten att skeppa över en bil till Brittiska öarna så blev det en flygresa över till England och en hyr-Škoda till Maidenstone för mig och Janne. På IMM så stod författaren själv och sålde några av sina senaste alster och jag slog till på den här genomgången av Morris som bilmärke och de olika bilmodellerna. Som undertecknad uppväxt med ett visst intresse för amerikanska muskelbilar så har jag aldrig fått med mig någon kunskap om de Engelska bilmodellerna och det har ju varit ganska få som min generation har fått se rulla på vägarna. Därför var det väldigt intressant och njutbart att få en chans att se och lära mer om Morris historia. Fantastiska bilar. En Morris Six eller Morris Oxford Traveller skulle ju aldrig vara fel på något som helst sätt. Sida upp och ner i den här volymen är absolut fullspäckade med fakta om bilmodellerna och det här är defenitivt den bästa boken från Haynes Publishing jag någonsin har haft efter som alla andra Haynes-böcker jag någonsin har ägt har varit verkstadshandböcker med usla bilder och bristfällig information, som det ju brukar vara med Haynes-böckerna. Det här är en väldigt matnyttig volym för alla som har minsta lilla intresse i Morris som biltillverkare. Det är trevligt att ta fram den och bläddra ibland och det är kul att ha en signerad kopia.

Karin och raketen

Karins skåpTill min stora glädje har jag delat ett drygt dygn med Karin. Hon har legat sjuk med feber under veckan och var lite låg men enligt uppgift feberfri när jag hämtade henne i Bromma i fredags. Dock hade hon inte återfått någon aptit så vi fokuserade på att köpa glass istället för så mycket mat men kyckling med ris och curry-sås ville hon gärna ha beställt till lördagen. Nåväl, glass och vindruvor är bättre än ingenting och vi hade en mysig kväll i mitt kryp-in. Det var faktiskt fantastiskt att få krypa ner i sängen och ha sin dotter sovandes på armen. Det var väldigt länge sedan senast. Saknar det redan.

I dag hade vi lite pyssel inomhus i första hand. Vi gjorde klart Karins spegelskåp och pysslade med det en liten stund. Sedan ritades det och vi la pussel. Sedan kom vi faktiskt ut en stund. Vi skulle leka kurragömma och Karin ville att jag skulle räkna och leta. Det blev i ärlighetens namn inte så svårt. Jag visade Karin hennes fotspår. De enda fotspåren på hela västersidan av tomten. Då bestämde hon sig för att lägga ut villospår. Så där gick vi omkring i olika mönster och cirklar för att lura varandra i ett senare skede.
Det pysslades även i det fria. En kartong som tidigare huserat en strålkastare till min gamla Skoda, vilken den nya ägaren hämtade i onsdag, blev till en raket och skulle användas ute i snölandskapet. Kvistar skulle stickas in i håret och bli älghorn.
Det verkade vara en ganska pigg tjej i alla fall, men när vi skulle äta mat så kändes hon var och aptiten var fortfarande borta (kan ha berott på att min curry-sås inte riktigt klarade förväntningarnai>) igen. En snabb koll visade på att det var feber igen. Inte mycket men tillräckligt för att ta lite energi av Karin och i bilen hem somnade hon.

Nu ser jag fram emot nästa gång jag får ha henne här igen.

Karin och raketen
Karin och raketen fotograferad med en gammal Polariod-kamera och film från Impossible Project.

Bilen full av flickor

Erika och jag hade bestämt att vi skulle träffas idag efter att jag slutade jobbet. När jag kom ut till Bromma så var det ingen hemma ännu så jag passade på att plocka fram de två baksäten till Skodan som skall säljas och plötsligt stod Sofia och Karin i garagedörren och ville följa med. Kul.
Så jag packade in barnen och vi begav oss mot Nynäshamn för lunch och fika hos farmor och farfar. Det var en mycket positiv överraskning att alla tjejerna ville följa med så det blev en mycket trevlig tripp söderut. Innan vi lämnade Stockholms västra förorter så plockade vi upp Erika i Islandstorget vilket väckte minnen till liv. I juli 2008 på skåne-semester stod Sofia plötsligt uppflugen på en av stenarna vid Ale stenar och sjöng ”Islandstorget, vad är det fär fel där? Jag trippar lite här och där!”. Både Sofia och Erika mindes det direkt.

Erika

Sofia och Karin brukar ju protestera vilt mot att bli fotograferade nu för tiden men när de får leka med kameran själva så blir de lättare att få avbildade. Stelheten försvinner och poserandet tar över. Lekfullt och kul, som det ska vara. Jag hoppas att det där jag vill inte vara med på bild försvinner igen. Är det något jag vill så är det att ha mycket bilder på mina barn.

Sofia och Karin

Sofia och Karin

Sofia och Karin

Efter några timmar hos farmor och farfar så gick resan åter mot Bromma men vi gjorde ett litet stopp vid centralsttionen och köpte lite tidningar och magasin. Jag erbjöd flickorna varsin valfri tidning men Sofia avböjde med förklaringen, jag är ingen tidningstjej och Erika tyckte urvalet var för stort men Karin stegade fram till den blaska som glittrade och blänkte mest. Sedan valde jag ut en tidning till Erika men Sofia ville inte riktigt spela med.
Väl i Bromma igen så lastade jag ur flickorna och lastade i de där sätena till min Skoda. Sedan fick jag en Maria-statyet av Sofia för att pryda mitt hemmaaltare och jag begav mig ensam i bilen hem till mitt kryp-in igen.

Gunnar

Islandstorget – vad är det för fel där?

Sofia sjunder sin egenkomponerade sång ståendes på en sten mitt i Ales stenar sommaren 2008

Vinterhalt till Västerås

SkodaDet nya året har hunnit komma igång med en närmast ljummen nyårsnatt men ett par dagar senare snö och kyla i överflöd. Då jag har hittat en köpare på min Skoda som stått still på gården i snart två år och som jag inte lyckats få ihop. Efter att ha fått i ett nytt batteri i bilen sparkade den igång utan protest och sett i backspegeln så borde jag ha försökt sälja av bilen när den var nykrockad. Hur som helst så hade en av bromsskivorna bak rostat fast med beläggningen så hårt att det inte var annat än att plocka bort oket och slipa ner beläggen lite innan jag fick rull på kärran. Precis när jag fått rull på maskin igen så kom vintern. Jag orkade inte ens ge mig på att ta mig hem efter jobbet i tisdags kväll eftersom jag förstod att det inte skulle ha hunnit plogats hemmavid ännu.

Idag trotsade jag kylan och det totala trafikkaoset med en tur och retur till Västerås. Min tidigare kollega på Polstjärnan, Amelie, lämnar Västra Aros efter ett par år och flyttar tillsammans med sin man och deras söta lilla dotter tillbaka till Västkusten. Därför tackade jag snabbt ja till att träffas på en fika, då vi kanske aldrig kommer att träffas igen. Jag kommer att sakna arbetspassen med Amelie länge än. Det var under en period en väldigt bra arbetsgrupp på boendet i Västerås och Amelie var en mycket driven, stark, kunnig och perceptiv medarbetare som jag snabbt lärde mig att hålla av som kollega och vän. Jag kan bara hoppas att jag har betytt lika mycket för hennes tid på samma arbetsplats. Det är faktiskt så att Amelie var en stark anledning till att jag kunde använda min halvtidstjänst i Västerås för att hämta energi och motivation för min heltidstjänst i Upplands Väsby.
Det kändes skönt att få träffa Amelie igen och jag önskar henne och hennes familj stort lycka till i framtiden.

Amelie Hellström

Amelie Hellström

En SAAB på gården, igen

I fredags hade jag fått nog av pendlandet med kommunala färdmedel och tåg till jobbet i Västerås. Det var dags att skaffa en extrabil under tiden det långsamma arbetet med att fixa min Skoda Yeti fortlöper. Jag fick skjuts av Johan till Nestors Bil AB i Vallentuna där jag hade spanat in en SAAB som kunde rymmas i budgeten. En snabb provkörning, man är ändå chanslös att hitta alla dolda fel, och sedan var det bara att skriva papper och köra iväg.

Det som gjorde att jag fick bråttom att skaffa ett färdmedel var gårdagen då jag efter sex dygn ute på jobb först behövde låna en bil för att hämta post i Bromma och sedan ta mig hem från jobbet. Jag slutade två på eftermiddagen, hämtade post och var tillbaka på en timme. Sedan skulle jag ta mig hem kommunalt och hamnade tidsmässigt i sämsta läge mellan tidtabellerna så hemresan tog drygt tre och en halv timme. Visserligen bara en halvtimme längre än normalt men illa nog för att jag skulle tappa orken. Dessutom så hade jag bokat in jobb på lördagen där jag var tvungen att korta av passet för den tid det tar att ta sig mellan arbetsplatserna med SL. Sedan skulle jag åka tåg tur och retur Västerås måndag till tisdag.
Jag hade börjat tröttna.

Nu får vi se om jag kan få den här gamle trollhättekaminen att rulla tills min Yeti är färdig? Man håller tummarna.

SAAB 93

Roadtrip to Mölnbo

Startade dagen på jobbet och hade idag äntligen tid, råd och möjlighet att beställa en ny skärm och strålkastare till Škodan. Efter att ha stökat undan arbetsdagen så skulle jag åka ner till Mölnbo för att leverera en Lingman Basses bas som jag hade sålt för ett par veckor sedan. Först stannade jag till i Bromma och gav Erika hennes lilla specialpresent. Hon hade önskat sig att jag köpte Teen Tops senaste platta. Den fanns i en utgåva med antingen vitt eller rosa omslag och Erika hade sagt att det inte spelade någon roll vilken hon fick.
Hon fick båda.
Jag hoppas verkligen att hon blev så glad som jag tror hon blev.

Sedan bar det av söderut, kunde man tro. Trots juli, industrisemester och ingen trafik så har någon lyckats planera Stockholms vägarbeten med en diabolisk precision. Så det tog mig 50 minuter från Brommaplan upp till Essingeleden. Sedan så lyckas ju folk köra på varandra så att strax norr om Södertälje var det dags igen. Stillastående. Nu bara i en kvart men jag slutade jobbet klockan sexton och kom hem kvart över nio på kvällen. Trött.

Nåja, jag gjorde mig en roadtrip och körde småvägarna mellan Järna och Södertälje, förbi Håknäs och Skiljetorp där jag jobbade 1989-1990. Skön väg och nyasfalterad. Nu är det några timmars sömn innan det är dags att leverera på jobbet igen.

On The Road Again

Söndagstur

Efter att ha bytt termostat på reservbilen så tog jag en provtur för att se om det fanns några andra problem med den lilla röda folkvagnen så kändes det definitivt som dags att provköra kärran ordentligt för att se om det bara var termostaten eller om jag kunde hitta några andra fel på bilen. I värsta fall hade ju vattenpumpen ha havererat eller topplockspackningen börjat läcka, båda två saker som jag inte fixar under bar himmel utan saker som måste åtgärdas i garage med tillgång till rätt verktyg.
Jag åkte iväg en sväng men redan efter ett par kilometer så kände jag att problemet var löst och åkte hem för att hämta en kamera eller två och passa på att ta lite bilder i mitt närområde. Jag är ju ny för den här kommunen och kommunen är ny för mig.

Först stannade jag till precis efter östra Ledinge vid ”Malmens Grus & Berg”, det lokala grustaget. Sedan fortsatte jag mot Riala och stannade till vid Riala kyrka, innan jag via Bergshamra kom ut på Kustvägen (väg 276). Efter en stunds glidande i söndagstempo så hamnade jag i Penningby och där fanns det en vägskylt med kringla och texten ”Slott” så jag svängde naturligtvis av mot slottet. Jag hade aldrig tidigare hört talas om Penningby och än mindre att det fanns något slott här. Det ligger dessutom 14 minuters bilväg rakt österut från mitt tillhåll (om man har tillgång till en bom-nyckel det vill säga).
Slottet har rötter tillbaka till 1400-talet och verkar onekligen vara lite av en dold pärla. Hoppas få återkomma till detta vid tillfälle.

Efter att ha lämnat slottet och tagit mig ut på väg 276 igen kom jag strax fram till en ny skylt, ny kringla, den här gången en fornborg. Den visade sig ligga en bra bit ifrån vägen men jag tog mig dit i alla fall. En skogspromenad senare så stod jag i den gamla fornborgen från folkvandringstiden och såg ut över kyrksjön och en stund senare gjorde jag dagens sista stopp på andra sidan sjön vid Frötuna kyrka.
Det blev onekligen en rejäl upptäcksfärd i mitt närområde. Kul. Det finns fortfarande massor kvar att upptäcka och se här ute i österled.

Nu hoppas jag att bilen beter sig väl ett tag så jag inte behöver pyssla så mycket med reparationer på ett tag.

Vid grustaget
Malmens Grus & Berg, 59.682681, 18.466973

Vid grustaget
Malmens Grus & Berg, 59.683824, 18.468335

Vid grustaget
Malmens Grus & Berg, 59.682201, 18.467823

Vid grustaget
Malmens Grus & Berg, 59.682201, 18.467823

Vid grustaget
Malmens Grus & Berg, 59.677658, 18.470463

Riala kyrka
Riala, 59.631178, 18.518341

Riala kyrka
Riala kyrka, 59.630896, 18.518856

Penningby slott
Penningby slott, 59.682153, 18.673162

Borgbergets fornborg
Borgbergets fornborg vid Frötuna kyrksjö, 59.734397, 18.664565

Frötuna kyrka
Frötuna kyrka, 59.741453, 18.675163

På väg igen

CockpitEfter två långa månader med min egen bil väntandes på att få en rejäl genomgång på verkstad så hämtade jag min pärla i onsdags. Genomgången, varje rem bytt, lampor lyser, varningslampor inte. Det var ren skär poesi att rulla ut henne på asfalt och trycka på lite skön hårdrock i högtalarna samtidigt som varvräknaren sakta fann vila på 2000 per minut.
I torsdags stack jag direkt iväg på en kortare road trip. Den här gången till Laxå och Askersund och det var precis som senast (Road Trip – Laxå).

Jag säger som Jesus…”min fru…”

Karin och jag myser i soffan men i övrigt är det fullt upp omkring oss. Erika är på ungdomsledarutbildning och Sofia är på öppet hus i Adolf Fredik musikskola med morbror Martin.
Carl sitter naturligtvis framför datorn och Elsa sover efter ett par långa arbetsnätter. Om en stund skall jag börja packa för ett par nätter i Kalvsnäs igen. Det är inte många dagar i rad man tillbringar hemma. Nästan ett helt dygn den här gången.

W.A.S.P. har sparkat igång sin turné för att fira sina 30 år som live-band. 21 september 1082 stod bandet på scen för första gången.
BluefishJag hoppas kunna få loss någon biljett när de är i Sverige och under tiden så filosoferar jag lite över vilka låtar man har valt att spela. Setlist från första konserten på turnén hittar du här. Innan det är dags för att springa på konserter så skall en del hemsidas-knackande bli färdig produkt, återkommer med länk så småningom just nu måste jag fokusera på att få grunden klar.

Östersund

Fyra man i två bilar åkte upp i norr för att jobba.
Fyra dagar i regn och rusk, men några underbara vyer som gav lite energi på vägen hem.

Tre AmigosTidigt i måndags morse så rullade jag in på gården hos Micke i Österbybruk. Vi skulle samåka upp till Östersund och på vägen försöka ansluta med Conny och Mange. Efter att ha packat Mickes Skoda så full med brandsläckare som det var möjligt, en drygt 35 stycken, så blien slog igenom stötdämparna vi minsta provokation.

Grått och mulet är perfekt bilväder och vi puttrade på mot vårt mål norrut.

Kort paus i Stöde med obligatorisk vätskekontroll och tankning.
I Bräcke väntade våra kollegor in oss. De hade passat på att jobba en stund under tiden de väntade på oss. Så jag och Micke låg efter redan innan vi nått Östersund.

Vi började jobba i stort sett direkt vi hade slängt av oss väskor och annan packning i campingstugan.
På kvällen blev det dags för samkväm.

Det är så mycket problemfriare nu än när man var yngre att dela bostad med människor man knappt känner.
Med åldern kommer också en respekt för andra som man inte riktigt har när man är ung.
Dessutom kan alla vädra sina problem och nojjor så att man vet vad den andre tycker är jobbigt och störande, så att man inte behöver orsaka onödiga konflikter.

Våra dagliga frukostar intogs på Torgbrinkens Café.
Ett mycket trevligt ställe som jag varmt kan rekommendera.
Höjer ett varningens finger för att dyka upp när klockan närmar sig 09:30 då det kan vara helt fullt på den begränsade ytan, mycket hantverkar som fikar här!

Arbetet var vårt huvudsakliga fokus och jag kan knappast skryta med att ha sett så mycket att Östersund.

Snart är det dags att åka upp igen, och då kanske man hinner ut och jobba lite på Frösön och se lite av staden.

Lycky 7 by EgmondVi åkte upp för att jobba och jag kom hem med en hollänsk gitarr från 60-talet, en Lucky 7 by Egmond.
Det var bara att slå till när erbjudandet dök upp.

Jag var ute och jobbade när jag kom hem till en kille som hade lite snygga japanska gitarrer och basar från 70-talet i gitarrstället.
Vi pratade lite när jag såg en snygg semi-akustisk gitarr som drog till sig mitt intresse.
Grabbens mamma hade haft den sedan gammalt och han sade:
-Jag har en till, vill du köpa den?
Genast blev jag aningens misstänksam men när han sade att ville ha en femtilapp för gitarren klippte jag till.

Får prova att stränga upp den och se om halsen klarar att hålla sig rak.

Cafeacute;liv