Etikettarkiv: Shirin

25 december 2015

Matgemenskap med Shirin och MariellePolstjärnans HVB-hem i december 2015. Jag jobbade med Marielle och Shirin och hade ett bra pass som vanligt. Jag trivdes ypperligt med mina helgpass i Västerås. Varannan helg kom jag insvepandes klockan 17:00 på fredag eftermiddag. Sedan höll jag mig hyfsat på tå till söndagskvällen 22:00. Hade jag tur att jobba med Shirin eller Marielle så brukade vi alltid se till att få oss lite smaklig kurdisk mat till livs. Hur man väljer att äta tillsammans på jobbet avslöjar väldigt mycket om relationerna mellan kollegorna och december 2015 hade arbetsgruppen i Västerås nog uppnått sin högsta nivå på flera olika plan. Det utfördes ett väldigt kompetent arbete på boendet på den här tiden och dynamiken i arbetsgruppen var bra, kommunikativt och kunskapsrikt.
Det var flera saker som fungerade så bra att jag fortfarande håller vissa element för ledande i mitt sätt att tänka runt gruppdynamik, redan sedan min tid på Sabbatsberg sjukhus så har jag föredragit en könsfördelning på 50/50 i den här typen av arbete. Det har visat sig att det har en mycket gynnande effekt på såväl klienter som på personalgrupp när det är en jämn könsfördelning när arbetsmaterialet är människor då olika stämningslägen, bemödande metoder och liknande finns i verktygslådan då kvinnor och män helt enkelt fungerar olika och framför allt upplevs olika.
Det är faktiskt inte utan att jag emellan varven saknar tiden på Polstjärnan i Västerås. Jag hade roligt där helt enkelt.

…och plötsligt ringer telefonen

Häromdagen så ringde telefonen och jag fick äran att höra en röst som jag säker inte har hört på tretton fjorton månader. Det var Shirin som jag jobbade med på Polstjärnan i Västerås och för snart två år sedan så var Shirin inblandad i två bilolyckor på kort tid vilket var starten på en längre period av depression och annat elände. Jag ringde upp Shirin förra hösten och det var en mycket dämpad röst som jag fick prata med. Nu lät hon verkligen positiv och glad och det var riktigt trevligt att höra hennes röst igen. Hon håller på att samla ihop pengar för att hjälpa till med mat och förnödenheter i efterdyningarna av jordbävningen i Kurdistan. En tragisk händelse men Shirins dedikation till sin nation har alltid varit stark och hon har under den tiden jag har känt henne alltid varit inblandad i ett eller annat projekt för att hjälpa sitt folk. Jag hoppas att hon mår bättre idag och blir lycklig någon gång i framtiden.

Alla läggs in…

När jag jobbade i Västerås förra helgen så nåddes jag av den tråkiga nyheten att en av mina kollegor var integen på akuten. Två veckor innan när jag hade jobbat så krockade en annan av mina kollegor som precis fått av sig nackkragen och nu låg alltså nästa kollega på akuten. På lördagen åkte jag upp och hälsade på Marielle på avdelningen. Hon ligger mig varmt om hjärtat och jag blev uppriktigt orolig över hennes tillstånd. Som den envisa kvinna hon är så gick hon på måndagen direkt från sjukhussängen till jobbet. När jag hälsade på henne på söndagen så avrådde jag henne från att jobba på måndagen men hon bara tittade på mig och svarade:
Men du skulle ju gå till jobbet, eller hur?

Nu hoppas jag att folk håller sig på benen.

Marielle Simonsen

Natten mot måndagen

Efter en lång arbetshelg med två journätter med flera väckningar så kände jag inte alls för att sätta mig i bilen och åka hem direkt efter jobbet. Det kändes vettigare att åka ner på cigarrklubben och vänta tills trafiken var glesast möjliga och kunna i lugn och ro hålla eget tempo på vägen. Precis när jag skulle lämna arbetet för kvällen fick jag besked om att en av mina kollegor precis rullat in på akuten med nackkrage fastspänd efter en krock. Jag började till och med fundera i termer av att sova på en av sofforna nere på klubben men slog snabbt bort den tanken då det skulle innebära att jag skulle behöva trängas med mycket trafik på måndagsmorgonen.
Väl nere på cigarrklubben så Tände jag upp en Montecristo Espada, en churchill, och lutade mig tillbaka i soffan en stund. Jag hade plötsligt ingen brådska att åka hem. Först efter tre cigarrer och lika många läsk och en hyfsad långfilm så plockade jag ihop mina saker och tog mig samman för hemfärd.

Bespoke - Basilica

När jag kom ut i kylan igen så hade det blivit betydligt sämre väder. Det var mer snö och temperaturen började närma sig nollan så det kändes som det skulle kunna bli moddigt på vägarna. Jag rullade försiktigt hemmåt och ända fram till Enköping så höll jag mellan 60 och 80 Km/h. Tack och lov var det i stort sett obefintligt med trafik i riktning österut.
Som alltid så lyssnar jag på radio i bilen men några timmar efter midnatt så är det säkrast att lyssna på någon podcast i hörlurarna även om jag mest lyssnar på program från Sveriges Radio så är det en trevlig stund att lyssna ikapp veckans radioprogram i bilen.

Det tog en bra stund att komma hem. Först en stund efter fem på morgonen var jag hemma. Jag hann sakna det varma ljuset nere på cigarrklubben på vägen men snart har vi kanske en ny stockholmsbaserad klubb på gång också. Vi får se hur det går med det. VI har ett intressant möte på tisdag.

Perdomo - 10th Anniversary NOIR - Robusto Maduro

Puff and Stuff Cigar Lounge