Etikettarkiv: PrataBas

Feber & gitarrer

Under eftermiddagen fick jag en rejäl frossa, kände mig ordentligt febrig och när jag kom hem så slocknade jag direkt och sov i två timmar innan Sofia väckte upp sin gamla trötta pappa. Efter lite mat kändes det betydligt bättre och nu ikväll känner jag inte av någon feber men det svider i ögonen och jag känner mig sliten i kroppen.
Det &är bara att bita ihop och försöka få till det på jobbet i morgon i alla fall.

Pysslet med Basistforum.se kommer att ta en hel del tid även framöver men tack och lov tycker jag det verkar som om de flesta från forum som PrataBas verkar vilja ge oss en chans innan man sågar oss osett. Det känns bra. Naturligtvis kommer det att vara lite revirpissande från olika håll men jag tror att vi har ett bra koncept för att överleva på sikt.

Jag har alltid haft svårt för elgitarrer och basar som är svarta med vita plektrumskydd. Av någon anledning har jag alltid tyckt att det ser billigt och plastigt ut och det kan inte vara en slump att många så kallade nybörjarpaket är just en svart gitarr eller bas med just vitt plektrumskydd.
BluefishSvart kropp i sig är inget problem och kan kombineras med det mesta. Det största problemet är vita plektrumskydd. De ser billiga ut på absolut allt utom när de siter på en vit kropp.
Nu finns det ju alltid undantag och för en gångs skull kom undantaget i form av en hel serie från Epiphone.
Epiphone Black Royale Collection är en limitid Edition serie som ¨r riktigt läcker. Det är flera av gitarrerna här som jag tycker ser riktigt lovande ut. Om de låter lika bra som de ser ut så har de gjort sin hemläxa.

Epiphone Black Royale Collection!

Till Sundsvall och tillbaks

SundsvallsresanVeckan startade med en roadtrip till Sundsvall. Dags att jobba där igen. Inte sedan vintern 2011 har jag varit i Sundsvall och jobbat så det var trevligt att komma tillbaka.
En förhoppning jag hade innan jag åkte upp var att jag skulle hinna träffa Urban också, det är ju inte så himla ofta man är i Sundvall, tyvärr så kunde inte Urban få till det på onsdagen och det var enda tillfället jag kände att vi riktigt hade.
Nåja, det kommer fler tillfällen.

Däremot fick jag träffa min kalixkollega Lasse som man inte får chansen att träffa så ofta och det var naturligtvis lika trevligt som vanligt.
Dessutom så anslöt Henke från Göteborg så vi blev sex stycken som träffades och jobbade och umgicks några dagar.

Det är faktiskt så att jag redan är sugen på att komma iväg igen.

Förra veckan låg jag i feber i några dagar men i helgen kändes det äntligen som om det var ett avklarat problem. Redan i måndags fick jag dock känna att jag hade en rejäl förkylning på gång men det bröt inte riktigt ut förrän på fredagen när jag var hemma igen. Jag skjutsade ut Carl till Arlanda under lunginflammationshostningar och djupsnörvel.

CarlCarl och jag fick en stund tillsammans i bilen innan han flög till Oxford.
Innan vi kom ut till Arlanda så hävdade han med bestämdhet att han inte var nervös inför resan.
Vi tog en sista liten pappa-son-runda till McDonalds och snackade lite innan vi kom fram till Arlanda och när vi träffade upp alla andra som skulle med i gruppen så hävdade Carl fortfarande att det var lugnt.

Efter bagage-incheckning och dags för lite plötsligt påkommet avsked såg han dock lite tagen ut. Dock tror jag att det kommer att gå bra i Oxford.
Han kommer att reda ut det hela galant tror jag.

I natt kommer Erika hem från Rom.
Det är ett himla farande på våra ungdommar och det känns jätteskönt att de är så duktiga och redan får möjlighet att se andra delar av världen.

Blir bra för framtiden.

-Det är inte första gången bandet får lov att avbryta en spelning. Det har hänt två gånger tidigare, men inte av samma orsak.
-Då var vi bara för fulla

Affe ”Saft” Kihlberg

Idag har jag känt mig som en sanatoriepatient som börjar hosta så fort han försöker djupandas. Snörvlandet tilltar men andningen är det som är mest handikappande.
Därför kändes det oerhört uppiggande när Niklas Johansson slog en signal och undrade om han och hans son kunde komma förbi på en fika.
Lite skönt trädgårdshäng med rätt sällskap är alltid lika vitaliserande och var precis vad jag behövde idag.

Kul att äntligen få se Niklas nya hoj också.
Aphängare som alltid.
Lite av Niklas signum får man ju säga.

Nu kan Manowar slänga sig i väggen – VI är bandet som spelar starkast!

Affe ”Saft” Kihlberg

Rock’n’Roll handlar ju mycket om attityd.
Det finns få svenska band som spelar det kortet lika hårt och bra som Vietcong Pörnsurfers. Deras basist Affe ”Saft” Kihlberg har i flera år visat attityden på basistforumet PrataBas.se och nu fortsätter bandet att visa var skåpet skall stå när de lirar live också.

Att man efter att ha fått en spelning avbruten på några få stycken i en lokalblaska kan få med så mycket citatvärdigt material är bara att buga sig inför.
Genialt.

Länk:
Säkerhetsvakt stoppade dalaband på P&L-campingen

Få band som fixar att både visa attityd och sedan klarar att leva upp till den.
Jag njuter av föreställningen.

En annan figur som gett det vilda rocklivet ett svenskt ansikte är dagens sommarpratare i P1, Yngwie Malmsteen. Jag gillade Yngwies sommarprogram trots att jag klagat på det allmänna förytligandet av programmet. Det som var bra var att få höra Yngwie själv berätta sin historia.
Annars brukar han få den berättad för sig lite för ofta kan jag tycka.

Facebook

Niklas Johansson

Det kändes väldigt punk över det hela och vi är nöjda ändå! Vi hann blöda om fingrarna och allt.

Affe ”Saft” Kihlberg

Hulken

HulkenI början av veckan så hittade jag en recension av ett basbygge på PrataBas.se. Recensionen skriven av Patrik i bandet Konkurs, en trevlig kille som jag gillar och hans recension gjorde mig lika intresserad som bilderna på den ärtgröna skapelsen.

Dock så vet man ju hur det kan vara med recensioner av vänners kreativa verk, det är svårt att vara elak!

Men jag flaggade på mitt intresse för basen som Jens ”Lestrange hade snickrat ihop. Han har en förmåga att våga plocka ihop de mest udda och omaka delar man kan tänka sig.
Ofta med väldigt spännande resultat!
Hoppas att denna bas är lika spännande som den verkar.

Eftersom jag inte hade någon möjlighet att skrapa ihop vad han krävde i pengar för basen så gick jag till min bas- och gitarrhörna och listade de delar som jag kunde tänka mig att avvara i byte för ”Hulken”.
Det blev till sist ett byte som sved, men nu väntar jag med spänning på att få hem skönheten.

Idag dök Sunken från Librah upp i trädgården.
Jag har min årliga basistfika i trädgården i morgon men Sunken hade lyckats ta fel på dag och hamnade här en dag för tidigt.
Det resulterade i en skön stund i trädgården och sedan satt vi och lyssnade på country och blues ett antal timmar.
I morgon ägnar vi oss åt basism igen.

Nu har även familjen kommit hem från Sjöfallet så nu börjar ordningen bli återställd igen.
Så nu skall jag lägga mig och sova några timmar innan jag skall upp och förbereda för en massa basister…

Ankomst Närke

Dags att röra på sig lite igen. Elsa och barnen stack hemifrån någon timme innan jag själv lämnade Bromma.
Peter, en vän från PrataBas.se, hade efterfrågat min närvaro på sitt lilla sommartorp.

Väl på plats satt även Anders och det blev några timmars gubbprat och musiklyssning på verandan. Jag puffade upp mina absolut sista två cigarrer från stora inköpet 2006, nu är det ekande tomt i humidoren igen.
Efter några timmar på Peters nysnickrade veranda så styrde jag kosan mot Sjöfallet strax norr om Lindesberg.

När jag klev in i stugan satt hela ligan samlad.
Så nu är det dags för en veckas intensiv samvaro där barnen får rasa av sig med sina kusiner och förhoppningsvis så blir det några sköna kvällar på glasverandan för oss vuxna också.

Glanshammar MMXI

Mike & GeddanFör fjärde året i rad så träffades en himla massa basister från webforumet PrataBas.se i byggdegården i Glanshammar.
Vår Träff-general, Peter Bernulf hade som vanligt full kontroll på arrangemanget och det är så många av deltagarna som har varit med tidigare att de flesta vet vad som gäller och det börjar bli rutin på det mesta.

Det var flera händelser som kommer att leva kvar länge i minnet.
När vi på lördagen under Anna Lundqvist ledning och träning fick en mycket maffig körprestation med samtliga basister på plats, runt 53 man som gick lös på ”Vem kan segla förutan vind”. Det var en fantastisk upplevelse!

Strax innan det ögonblicket så övade hela basistkören med ”Ekorren satt i granen” med resultatet att de lokala små förmågorna som cyklade runt byggdegården blev så hänförda och nyfikna att de faktiskt vågade sig in i byggnaden men blev lite rädda igen när de insåg att det var samma otäcka män som tidigare.

12 takterEller sent på fredagskvällen innan Anna hade lämnat Göteborg och ringde till Martin, sin pojkvän, som redan var på plats.
Martin räckte över telefonen till mig och sade bara: ”-Anna
Vi skall inte ha något!
Vem är det?
…och så vidare…
…och så vidare…
…och så vidare…
Nä, men vem är det?
Ditt enda fan norr om Borås!
Roland?

Jag spelade in en del ljud från träffen också.
Ett sådant litet ljudprov kan du hitta här ovan till höger.

Mycket intern humor som har sitt ursprung i den här tråden på PrataBas.se:
http://pratabas.se/viewtopic.php?p=680514#680514

Basist

Skåneresan – februari 2011

Hemkommen från förra veckans skåneresa med jobbet och redan har man börjat jobba igen. Det känns lite som om det inte har hunnit varit något ledigt överhuvudtaget.
Men det har hunnit hända en hel del under den gågna veckan och när jag till slut i tisdags kom hem till familjen så var det otroligt skönt att se dem igen och det verkade som om mina barn hade saknat mig massor.

Jag kom på att jag inte skrev något om konserten med ”Gunnar Källström och Fridens Liljer” den första februari!
Jag nämnde det som hastigast här; Sunken på Solvalla, men jag hann inte skriva något om det då.
Se dem på TV4’s frukostprogram här. Martins insats på gitarr var naturligtvis lysande som alltid.

Fridens LiljerDet var en trevlig kväll och efter spelningen så hängde vi med Gunnar och bandet på KGB-bar där vi satt och snackade en stund innan det var dags att bryta upp.
Bild från samlingen i baren finns på:
http://www.facebook.com/photo.php?pid=6041830&l=617ca31e02&id=537949352

Söndagen sjätte februari plockade jag upp min kollega Pontus i Sundbyberg innan vi gav oss av ner mot Viken, strax söder om Höganäs.
Vi hade första kvällen i lugn och ro innan våra kollegor kom ner på måndagen och vi hann komma i ordning för veckan.
På måndagen började jobba men det var inte utan en känsla att våra kollegor på plats i Skåne helst inte ville ha oss där.

Arbetsveckan kunde ha flytit på bättre för mig men nu är det en ny vecka och nya tag.

På torsdagen tog jag mig till Hässleholm.
Mina kollegor skulle fortsätta vidare till Uppsala men jag skulle sluta upp med Mike på Hotell Statt i Hässleholm tillsammans med min kollega Tomas från Gotland, en gammal hässleholmare faktiskt.
Jag hann inte mycket mer än in med grejerna på hotellet så bröt det ut en Pratabasträff i lobby-baren.
Till och med min kollega Tomas är ju gammal basist så det blev en basistträff med både pratabasare och icke pratabasare.

På fredagen jobbade jag och Tomas i Hässleholm, men det gav ingen vidare mersmak och på eftermiddagen begav jag mig vidare till Quality Grand i Kristianstad.
Mike och jag hade en övernattning kvar innan det var dags för 50-års festen hos Anders O. EngbergBrunnen i Arkelstorp.

Efter en ganska händelsefattig stund på O’Learys så satt vi och snackade på hotellet istället tills det var dags att knoppa in.
På lördagen var det inte så långt att ta sig till Oppmanna prästgård där vi skulle bo efter festen.

Rolle i Oppmanna

♥ På lördagskvällen var det så dags för 50-årsfirandet av Anders O. Engberg.
Brunnen i Arkelstorp visade sig vara en mycket trevlig lokal i mysig omgivning. Tidigare kom man hit för att dricka brunn, läs mer om det på http://www.brunnen.nu/Brunnens_historia.shtml.

Det blev en trevlig kväll med mycket musik och sång.

Anders band ”Storybook Children” öppnade muciserandet med ett i det närmaste full-set.
Sedan fortsatte Anders med sitt band Upmann Electric Blues Band.
Också blues-bandet spelade ett rejält set.

Sedan spelade allehanda musikaliska gäster för Anders och oss andra.
Vid det bord där jag och Mike hade placerat oss hamnade bland andra Sven Bornemark och en vissångargrupp vilket ledde till att t.om. jag gav hals och sjöng med lite då och nu.
En sprid repertoar som t.om. gav oss en kinesisk version av ”En natt i Moskva” (Подмосковные
Вечера
).
Märkligt men inte desto mindre roligt.

Lite senare under kvällen blev det lite lägereldssång runt vårt bord med sjöna sångstämmor och fantastiska röster och gitarrkomp.
Riktigt mysigt.

Musiker

♦ Efter att ha sovit i prästgården, i en likadan soffa som jag själv hade i slutet av 70-talet, så var det tidig uppstigning och jag och Mike slängde i oss ett par koppar kaffe innan vi gav oss ut på vägarna hemåt.

Ett snabbt frunch-stopp i Örkelljunga på McDonalds för lite bränslepåfyllnad så var man klar för vidare hemfärd.
Det blev en lugnt resa, både jag och Mike höll ett lugnt tempo på motorvägen eftersom det var vintirgt på sina ställen.
Väl hemma igen så kunde jag konstatera att det blev exakt 600 kilometer (373 miles) från Oppunda till Komministervägen i Bromma.

Det hann bli en massa mil den här veckan.
Nu skall jag jobba hemma ett tag.

Drive-by Photo Shoot

Basistträff

BasJanuari har två händelser som jag ser fram emot enormt mycket. Det skall bli oerhört kul att den 22 januari träffa en hel hög med basister från Stockholm och de närliggande geografiska områdena.
Den 30 januari är det en ordentlig PrataBas-träff i Växjö.
Den har alla förutsättningar att bli en legendarisk träff.
Kul att vi blir några stycken från stockholmssektionen också.
Det är de här träffarna som gör att man orkar hålla igång med att arbeta alla möjliga och omöjliga tider på dygnat.
Dessutom har ju min bekantskapskrets utökats med hur många sköna typer som helst de senaste åren. Man har ju fått lära känna en hel del kul typer som man aldrig hade träffat annars.
Och januari blir en bra månad med två trevliga träffar.

An anthropologist went to Papua New Guinea and landed at a remote airport in the jungle.
From a distance, he could hear drums beating in the mountains.
An officer told him as he went through the security check, ”Drums beating, good. Drums stop, bad.”
He thought this was interesting, but wanted to get to his destination after the long and exhausting flight, and went to get his suitcases and got a cab to take him to the village where he was supposed to go for his studies.
Once in the cab, he could still hear the drums beating and the driver told him, ”Drums beating, good. Drums stop, bad.”
He was even more intrigued, but the driver’s grasp of English was far from good, so he decided to not continue the conversation.
He arrived safely to the village, put his things in a hut that had been prepared for him, then went to talk to the village wise man, and the drumming was still going on.
The first thing the wise man said was ”Drums beating, good. Drums stop, bad.”
The anthropologist was bursting with curiosity and said ”Everyone has told me that same thing since I came here. What happens when the drums stop?”
The wise man answered, ”When drums stop, bass solo.”

Elkatastrof

Elkatastrof:: I mitt senaste inlägg ondgjorde jag mig över den elektriker som vi hyrde in för installationen på Björkviks idrottsplats och bygdegård.
Efter att ha ägnat ett antal timmar åt att först riva det som elektrikern faktiskt har gjort sedan dragit nu el dit där han inte dragit el och dit där han har dragit det fel eller fult.
Att inte lägga kabel i kanaler, att inte använda vp-rör i väggenomföringar, att bara strajpa givare och att inte märka upp nåågonting i centralen…jag är mållös!

Det här är sådant som försinkar oss minst ett par veckor eftersom vi åker på att göra det själva.
Dels skulle vi ha fakturerat det här jobbet 11 november dels så måste jag ta heldagar ledigt och pendla ner till Björkvik för att göra om jobbet.
Sedan skall man ägna tid och kraft åt att bestrida fakturorna för detta.
Så ni som vill ha ert hem eller projekt förstört professionellt så anlita med nöje Ängby El och Luftmätning.
Själv är jag på jakt efter en ny elektriker.

På bilden till höger ser du två mobilbilder.
Den första är tagen efter att elektrikern tyckte sig vara klar, den andra är efter egen justering.

Norrtälje i år igen

• Även i år så lyckades Lasse Gidbo dra ihop en förstärkartestardag i Norrtälje. Ingen övernattning i år dock. Men liksom ifjol var det otroligt trevligt och det är ju alltid lika trevligt att träffa sina vänner från PrataBas.

Bilder:
20091114 PrataBas förstärkartest i Norrtälje

Sunken och Roland