Etikettarkiv: PrataBas.se

Innan Peter Puders dog

För några år sedan, 2014 närmare bestämt så kontaktade en basist, Patrik Pallin, som jag lärt känna på PrataBas.se mig för att starta ett musikprojekt som skulle byggas runt ett nytt band vid namnet Idiotanstaltem. Tanken var att satsa mer konceptuellt än den traditionella etableringen av band med en skiva. Patrik kontaktade mig då han trodde att jag som Brommas Malcolm McLaren skulle kunna utföra the great rock’n’roll swindle och vi fick ihop en fantastisk sättning. Basen var vänner som knutit band på PrataBas.se och sedan fick vi in två drömvärvningar. Eller vad sägs om den här sättningen:

Malin Warne (Nina letar UFO) – sång
Peter Puders (Commando M Pigg, Thåström) – gitarr
Tore Höghielm – gitarr, sitar, bass VI
Patrik Pallin – bas
Lasse Gidbo – trummor

Ett drömband och inte nog med det. Patrik hade lyssnat på ett par av mina låtar från ”Toys & Oils”-eran när jag och Nicke Junker spelade ihop i en sunkig replokal i Hjorthagen och hittat ett basslinga som han gillade (och kallade grötig och otajt). Jag tror i och för sig mest att han ville föda mitt ego men Lasse Gidbo gjorde sitt bästa för att lägga på digitaltrummor och gitarrer på min basslinga och vi hade Idiotanstaltens första låt på gång.
En dag hörde Patrik av sig och berättade att vi hade tappat Peter Puders till återföreningen av Commando M. Pigg och strax efter det tappade projektet all styrfart på grund av livets vardagliga eländesartade beskaffenhet. Det hade varit roligt att se hur långt vi hade kunnat ta vårt konceptuella projekt men nu fick det aldrig styrfart.

I går nåddes jag av nyheten av att Peter Puders har dött. Vila i frid Peter och det känns bra att ni hann sätta ihop Commando M. Pigg och släppa en skiva innan det var försent.

The Works på Pop House Hotel

Clara Andén Clara Andén, dotter till polisen och basisten Stefan Andén Victor – även känd som PopCop, hade en liten gemytlig och stämningsfull uppvärmning på Pop House Hotel innan The Works med Magnus Bladh på bas jazzade loss.

Lite extra grädde på moset var att basistkollega Benke Backhaus med moatjé dök upp och lyssnade in också. Kul. Märkligt nog så lyckades restaurangen ånyo slafsa bort beställningar och blanda ihop korten på ett fullständigt amatörmässigt och framförallt ointresserat vis.
Fantastiskt odugligt i all sin uselhet.
Tur att Magnus mellansnack får tråkigheter att minska i betydelse. Han är en stjärna.

The Works

Mellansnack

The Works

Att inte ge upp

För många många år sedan, redan i min ungdom, så bestämde jag mig för att aldrig ta något för givet. Att alltid försöka sätta sig in i vad som skulle kunna hända, att det inte är självklart att du kan gå, se, ta dig fram, styra ditt liv och din vardag, inte ens självklart att du kan tänka fritt.
Det är kanske därför som jag blir så otroligt imponerad av människor som klarar sig trots att de har funktionshinder eller andra situationer som begränsar dem. Helt enkelt för att jag är så otroligt rädd att hamna där själv.

Det är inte bara begränsningen i sig själv som skrämmer mig utan vad som skulle hända med min person, livrädd för bitterheten och hjälplösheten som skulle hot runt hörnet.

På grund av dessa fasor så blir jag så himla imponerad av människor som har en så självklar inre motor att de går vidare i livet utan bitterhet och dessutom med en självklarhet som är avundsvärd. Under tiden jag kämpar med mig själv så fortsätter Mats Laveborn att vara en stark personlighet med projekt jobb och framgång.
I intervjun i P4 Kalmar är han bara sitt självklara jag. det där som skrämmer mig så mycket är hans vardag, hans liv, utan bitterhet men med stor självklarhet.
Mats har jag träffat genom basspelandet och han inspirerar genom att vara sig själv.

Länkar:
Mats bröt ryggen på åtta ställen
Mats har suttit i rullstol i nästan 40 år
En andra skada gjorde honom ännu mer funktionsnedsatt
Mats presenterar basar på träff i Växjö

Helg igen – körsång på schemat

Canon EFI veckan fick jag ett samtal från Jens ”LeStrange” Persson i Hässleholm angående en vän till honom i Halmstad som behövde lite handräckning. Det visade vara en kille, Niklas, som jag tydligen träffade i England 2009 när jag och Janne körde hundkoja till Longbridge utanför Birmingham. Det var på IMM (International Mini Meeting).

Nu behövde han hjälp att plocka upp ett par kameror i Fittja och naturligtvis så erbjöd jag mig att hjälpa till.
Eftersom det var Jens som ringde så var det naturligtvis inga problem. Jens har jag lärt känna genom PrataBas.se och där har det ju utvecklats en kultur av att hjälpa varandra med transporter och upphämtning och avlämning så när man träffar folk som behöver hjälp utanför den kretsen så blir folk alltid förvånade över välviljan som erbjuds.

Det var kul att plocka upp grejerna och kamerorna verkade vara i bra skick, byggda som stridsvagnar, Gamla Canon AE och EF verkar vara rejäla grejer minst sagt och det hade ju varit jättekul om man hade haft tillgång till ett gammalt Canon-objektiv så man hade kunnat skjuta en rulle på kul.

Domkyrkan

I dag sjöng Erika och Sofia med kören i S:t Eriks katolska domkyrka.
Jag följde med Elsa och Karin till kyrkan för att höra dem och sedan avrundades det hela med dans och sång för alla ungarna i kören. Både Erika och Sofia såg till att roa sig med sina vänner. Sofia såg verkligen till att få den uppmärksamhet hon ville ha.

Efter hemkomst från kyrkan så stack Sofia iväg till sin kompis Emma och hon tog med sig Karin dit också. Då passade jag och Elsa på att ta en promenad runt Eneby. Det var skönt och det var precis lagom kallt så att det bet lite lagom i kinderna.

Vinterpromenad

Vinterpromenad

Sunken på Solvalla

Just nu är allt fokus på att ha städat undan skrivbordet tillräckligt för att med gott samvete och mindre stress kunna lämna Bromma och styra kosan mot Skåne på söndag.
Jag och min kollega Pontus Grubb sticker ner på söndag och våra övriga kollegor dyker upp på måndag.

Jag avslutar veckan med att fira en PrataBas-broder på han 50-års dag tillsammans med Mike på lördagen.
Sedan hemfärd nästa söndag.

I tisdags var jag och Jonas, ”Sunken”, och kollade in Gunnar Källström & Fridens Liljer med vår vän Martin på gitarr.
De var i stan för att medverka på TV4s morgonprogram och lyckades också klämma in en spelning på Teater Brunnsgatan 4.
Sist de var i stan så lyckades vi komma in i lokalen samtidigt som sista tonen spelades. Vi hade tagit fel på tiden.
Så det var trevligt att få se dem igen.

I dag plockade Jonas upp mig för lunch på Solvalla.
Solvalla har en utmärkt lunchrestaurang och det var ett tag sedan vi hann med en lunch tillsammans så det var riktigt trevligt.

Sunken på Valla

Hösten är verkligen här

Andreas HosioMellan arbetspassen har det varit en massa basistrelaterade händelser de senaste dagarna.
I söndags var det PrataBas-träff örebro.
Jag försöker att delta på så många träffar som möjligt i Örebro eftersom det är så trevliga snubbar som brukar vara med på träffen.
Det är alltid lika mysigt att sitta och gagga lite med gubbarna i ”Geddans” replokal vid Järntorget och testa lite sköna basar.

På måndagen så träffade jag upp Andreas ”Hosse” Hosio för att hjälpa honom plocka upp en bas på Twang och sedan blev den en fika någonstans på SOFO innan jag skjutsade tillbaka den unge basisten till lyan på Stora Essingen.
En lysande begåvning.
Flera som ”Hosse” så skulle man våga tro på framtiden ordentligt.

Jag fick tyvärr inte se så mycket av basen vi hämtade tyvärr.
Det var en svart fenderkopia, P- eller J-bas vete tusan, men helsvart med lönnbräda med svarta blocks.
Hoppas få provspela den någon gång.

BBQV P-Ray♠När jag kom hem på kvällen så läste jag på PrataBas.se att min vän ”Tarzan” behövde hjälp att få en bas transporterad från Uppsala. Jag skulle upp och jobba i Uppsala på tisdagen så jag kunde naturligtvis ordna detta efter mitt arbetspass.
Så på tisdagskvällen åkte jag över till Per ”BBQV” Sporrong för att plocka upp basen.
Blev bjuden på fika och vi hann prata en stund och jag fick känna lite på hans svarta Telecaster bas, underbar bas.
Alltid trevligt att träffa Per också.

Basen jag skulle hämta är hopplockad av Per och bygger på en P-baskropp men med Music Man utseende och mikrofon.
Halsen var någonstans mellan P-bas och Jazz-bas och egentligen inte alls vad jag brukar gilla.
Men när jag kom hem och provspelade basen lite så blev jag riktigt förtjust i den.
Jösses vilken trevlig bas det var.
Hade det varit lönnbräda på halsen hade den varit fullkomlig.

P-baskroppen kan kanske vara den bäst balanserade kroppen på en bas.
Den hamnar på något sätt alltid rätt, oavsett om man sitter eller står och spelar så känns den bra.

Man kanske skulle plocka ihop en jazzbas och en P-/Tele-bas som väger exakt lika mycket för att se vilken som har den bästa ergonomin för ens egna önskemål och preferenser?

Om det funnits Nobelpris för världens bäste pappa så hade du vunnit med hästlängder!

Carl Casselbrant

Det blåste hemskt i Uppsala på tisdagen och kylan gick rakt igenom jackan.
Det var första gången i höst som jag har frysit.
I dag så var det kallt och ruggigt när vi jobbade i Tumba och Salem.
När jag gick mellan radhuslängorna under kvällen så var det riktigt kallt.

Jag brukar ju inte vara den som fryser men nu börjar det bli dags för mer än t-shirt och vindjacka.

Måste ordna så att jag får hjälp av någon som kan rita av ett tröjmönster till ett stickmönster.
Så att Elsa kan sticka mig en skön och varm kopia på Vancouver Millionaires gamla tröja från 1913.

Det är bara att acceptera att sommaren är slut för i år och nu är det riktig höst, snart kommer vintern igen.

Bilder:
20100926 PrataBas-träff örebro

Träffen i Örebro fotograferades naturligtvis, och bilderna finns om du klickar på länken ovan.
Nu blir det ingen vinterträff i Aggarp som planerat så vi får väl se vilka basträffar som verkligen blir av den närmaste tiden.

Nu blir det inga fler basrelaterade ärenden den här veckan, nu är det bara arbete som gäller i flera dagar.
Ut i kylan och traska!

Basism i Örebro

Nu är det helg igen

När jag kollade upp dagens händelser på PrataBas.se så hade Jocke länkat till en riktig skönhet.
En Charvel Star Bass, en svart med svart hårdvara och J/J-mikrofoner.
Han hittade den på www.musikhaus-e.com och jag måste ju säga att hur mycket Charvel-älskare jag än är så visste jag inte att star-modellen fanns som bas.
Helt lysande.

Cirka 15.000 kronor för en bas finns ju tyvärr inte med på kartan.
En drömbas och säkerligen en fin bit bashistoria till samlingen till den lycklige som köper den dock.

Tänk att ett instrument kan vara så vackert!

Charvel Star Bass

Min fredag blev tyvärr inte helt lyckad men jag hoppas att jag kan maximera nyttan av helgen och att vi hinner flytta det sista i bytet mellan Carls och Sofias rum plus rensning av garage och lite allmänt småplock.

I dag hann jag knappt hem innan två småflickor knackade på och frågade efter Erika.
De pratade om att Erika skulle följa med till sin kompis Isas lantställe, men Erika själv verkade ganska ovetandes.
En tjugo minuter senare var hon i alla fall på väg mot Ludvika.
Hoppas hon får en trevlig helg!

Sofia sover över hos Emma men eftersom Isolde dök upp så är inte huset helt tomt.

Efter enormt krångel med min bank under några månader så står jag inför att byta bank!
Alla förslag mottages tacksamt.
Aldrig mer DanskeBank!

Lite för sent att berätta just nu, men jag skriver om händelsen i helgen.

Screenshot

Natt i Bromma

Tomas & DanielPrecis när jag sätter mig ner för att skriva så dunsar det till från Carls rum.
Ut i hallen kommer en sömndrucken Carl med handen mot en smärtande axel.
Det känns inget bra att han går i sömnen, än mindre bra när han ramlar ner från loftsängen nu och då.

Sedan vaknar Karin och saknar sällskap.
Elsa jobbar i natt och i morgon måste jag försöka hinna fixa garaget och vinden och hinna ta hand om Lilla Kanin så att Elsa får sove en stund också.

I torsdags åkte jag ner till Mörarp med chefen.
Vi jobbade några timmar med våra kollegor där nere. Sedan åkte vi hem till Daniel och hans familj och blev bjudna på en helt underbar fisksoppa och varm gästfrihet.
Hem fick jag åka i min nya firmabil.

Ingen längre tur kan företas utan att meddela sektbröderna på PrataBas. Dessutom så hade jag ett bashalsbyte med Anders Engberg i Oppmanna så jag tänkte ta mig österut innan jag vände bilen norrut.

Eftersom det blev en ganska sen start från Mörarp på fredagen så blev det ett blixtsnabbt stopp i Hässleholm hos ”Pentastar” och ”Lestrange”. Jag fick med mig en påse med grejer till Anders och fortsatte på alla möjliga små och stora vägar tills jag kom till Oppmanna prästgård.
Anders är komminister i Oppmanna och passade på att ge mig en guidad tur i kyrkan.
Men först fick jag gå husesyn i prästgården, fika i trädgården och jag fick dessutom trädgårdens största squash.

Först halv tio på kvällen var jag hemma.

I dag har det varit garagestädning och lite allmänt pyssel.
Nu måste jag nog ta och försöka få Lilla Kanin att somna igen.

Basistträff i trädgården

Peter jazzar lossSå blev det dags igen då.
Basistträff hemma i vår trädgård.
Denna gång kom det femton basister från när (Solna) och fjärran (Kalskoga) och allt däremellan.
Det blev en mycket trevlig tillställning och för första gången var familjen hemma. Trots detta så gick det jättebra.
Erika var med med sin gitarr och Sofia lekte med en massa gubbar och jag trodde nästan att hon skulle adoptera Jocke och Karin charmade nog alla närvarande basister.

Simon hittade förbi en sväng trots att han redan tidigare sagt att han inte hade någon möjlighet att närvara.
Han hann knappt in i trädgården innan han stannade vid Jockes femsträngade Ibanez iceman.
Den fick bli med honom hem.

Min PrataBas-träff har en lite annan vinkel än de rent instrumentklämmande och förstärkartestande träffarna vi brukar träffas på. På min träff är knorren förutom det sociala cigarrökningen.
Flera av mina medbasister är också livsnjutare och cigarrökare.
Mycket kul tycker jag.
Så får man passa på att röka sig en cigarr i trädgården och i år kom Peter med en Davidoff som present och Fredrik hade med sig en handfull cigarrer med en gördel med hans namn, och jag kunde lägga ner en handfull av dessa i min humidor.

I år blev det mycket mindre av att sitta runt borden och snacka, och för min del blev det mycket mer av att leka värd.
Men jag tycker att det var en trevlig tillställning och det var skönt att det blev så fin uppslutning.

Bilder:
20100801 PrataBasträff i Bromma
2009 PrataBas-träff
2008 PrataBas-träff

Simon med Iceman-femma

Semestervecka igen

basEfter en vecka med jobb i den heta eftermiddagssolen så var det åter igen dags för att åka till Sjöfallet med familjen.
Isolde var kvar hemma eftersom hon skulle jobba ute på Fjäderholmarna och fick uppgiften att vattna blommor och plocka in post och Erika var i Tyskland på körresa.

Vi skulle anlända först på plats på söndagen och Niclas och Anna skulle komma senare på söndagskvällen.
Värmen och luftfuktigheten i huset var kvävande.
Vi drog igång luftkonditioneringen så fort vi bara kunde och efter inplockning av packningen så satte sig jag och Elsa framför den svala luften som strömmade ur apparaten.
Jag hann med att börja plocka med min Washburn-bas som jag vann i oktober i fjol.
Det är dags att sätta lite bättre färg på den och slipa till de osköna kantiga formerna på den.

På måndagen åkte jag iväg för att jobba i Karlskoga.
Det var nästan inte en människa hemma och jag bröt redan efter några timmar.
När jag kom tillbaka till Sjöfallet hade både Martin och Sara med barn hunnit anlända till stugan.

Om basen på PrataBas.se:
Roland vs. femsträngat

ErikaPå tisdagen skulle jag ta mig ner till Kalhäll för att hämta upp Erika som äntligen kommit hem från sin resa till Dresden.

Det var inte utan att jag hann sakna henne massor när hon var borta över en vecka, och inte ett livstecken sedan ankomsten till Dresden drygt en vecka tidigare.
Erika var på resa med sin kör, ”Pueri Cantores”,och hade tydligen haft ett riktigt tufft schema, vilket inte minst märktes när jag hämtade henne.
Hon slocknade som en klubbad säl så fort vi kom iväg i bilen.

Söndagen och måndagen hade varit varma, heta och fuktiga men nu på tisdagen kom en rejäl skur.
Redan när jag stod och tankade bilen i Lindesberg så kom regnet och på knappt fem minuter hade det utvecklats till ett skyfall med blixtar och dunder.
Men en försiktig fot på gaspedalen så tog jag mig långsamt framåt på vägen och plötsligt upphörde ovädret; inte succesivt avtagande som det brukar utan med en skarp gräns där det plötsligt var varmt, hett och fuktigt igen.
Det var som att åka igenom en ridå.

Hela vägen ner till Stockholm var det samma gamla sommarhetta som tidigare, inte ett spår av oväder och nederbörd.

Väl tillbaka så började ovädret igen redan i höjd med Skinskatteberg.
Så var det bara Isolde som saknades för att familjen skulle vara samlad.

Länkar:
Pueri Cantores
Dresden

Elsa och KarinDet blev en lång onsdag.
Redan vid tio på kvällen var jag så trött att det kliade i ögonen.
Efter ett par koppar förmiddagste så tog jag med mig flickorna (Elsa, Erika, Sofia, Karin och Emma) på trav nere på Fornaboda travbana. De hade råkat ut för el-problem efter tisdagens oväder och därför var det fritt inträde och inget totmatspel möjligt.

Efter sex lopp på travbanan så lämnade jag av flickorna i Sjöfallet och gav mig av mot Hällefors i jobbärenden. Väg 244 bjöd på natursköna upplevelser nästan hela vägen. Vackra gröna barrskogar och klarblåa insjöar med steniga tallruskor till öar.
Vackert och trevligt att färdas igenom.

När jag kom tillbaka till stugan så blev det genast dags för bad.
Karin visade på sällsynt mod när hon med skräcken lysande i ögonen och med darrande ben stllde sig tillrätta på bryggstegen för att sedan kasta sig ner i vattnet, försvinna ner en sekund eller två och sedan dyka upp med ett kluckande och triumferande skratt, lycklig över glädjen att kunna slänga sig ut i den behagliga omfamnande sjön

På torsdagen skulle jag ta mig till Örebro och träffa Peter som jag bytte till mig min Canon G5 av för att hämta en vidvinkellins.
Erika följde med mig så vi passade på att gå på Örebrotravet.

Vi hann se tre lopp innan himlen ånyo öppnade sig och släppte lös en rejäl skur.
Vi fick springa till bilen för att inte bli genomblöta.
När vi närmade oss Sjöfallet så var vägen avstängd eftersom en lastbil hade halkat av vägen i regnet och vi fick vända och köra igenom hela Lindesberg för att komma hem.

budordenPå fredagen var det dags för hemfärd efter lunch och ”nian”.
På vägen hem stannade vi vid Fellingsbro kyrka som är från 1100-talet och en av landets största landsortskyrkor.

Kastalen som tjänar som något slags kykomuseum kunde vi inte ta oss tid att besöka, Karin var på bushumör och gjorde att det inte riktigt gick att koncentrera sig på att njuta av kyrkan.
Intressant att notera är att på 1100-talet var vattenståndet i Mälaren så högt att man kom till kyrkan i båt från vida omkring.
Detaljer från träbänkar från 1100-talet och valv från 1400-talet fanns kvar på display i kyrkan.

Äntligen hemma så blev det en hel del uppackningsstress då Elsa skulle jobba natt och när jag äntligen fick Karin att somna så varvade jag ner genom att koppla av med den avgörande finalen i Canada Cup 1976 mellan Kanada och Tjeckoslovakien.
Det är minst sagt en klassiker.

Bilder:
201007 Sjöfallsyra
20100716 Fellingsbro kyrka