Etikettarkiv: politik

Farväl DDR – Guido Knopp

Farväl DDR, författad av Guido Knopp, och utgiven av Lind & Co var visserligen intressant ur perspektivet att få komma närmare hur Erich Honecher, Erich Mielke, Walter Ulbricht och andra av diktaturens högdjur tänkte och resonerade, utan att för den sakens skull vara bra litteratur eller ens bra historisk litteratur. Det här var en bok som jag ville läsa och ta mig igenom med just det historiska syftet och DDR var en absolut realitet under min uppväxt. Det var också DDR som var den svenska vänsterns fullständiga mysterium i mina ögon. Vad var det som gjorde att kommunister i Sverige var emot DDR? DDR var ju vad de önskade oss och alla andra. Medans kommunisterna i Sverige vurmade för Sovjetunionen så ansåg de DDR vara ett problem. Ebba Grön skrev och sjöng Die Mauer och alla kommunister jag kände firade murens fall. Hade det att göra med den sekellånga kampen mellan kommunister och socialdemokrater i Sverige? (S) närde ju ett nära samarbete med DDR-regimen ända fram till regimens fall och kanske var det bara så enkelt att man inte kunde älska samma diktaturer? Nåväl, för att bli socialist måste man sakna grundläggande kunskaper i ekonomi och/eller mänskligt beteende eller helt enkelt bara vara ond. Det är just den där fullständigt blinda okunskapen som gör läsning om socialism plågsam som ämne betraktat. I övrigt så finner jag det svårt att sätta fingret på om det är översättningen eller originaltexten som brister men boken upplevs ha saknat en redaktör som kunde ha förmått författaren att styra upp sina anteckningar och formaterat dem till en bättre sammanhängande text. Det finns ett helt kapitel i boken som upplevs som nedtecknade anteckningar som inte bearbetats till färdig text. Det var dock en del lärorika nyttigheter i boken om den relativt korta parantes i världshistorien som DDR utgjorde.

Farväl DDR - Guido Knopp

Fnordspotting – Om förnedring som politiskt vapen

Fnordspotting uttrycker som vanligt mina känslor åt mig. Det är så befriande med en intellektuell röst i det debila bruset. Tack Fnordspotting för dina texter. Den här gången så enkelt och okomplicerat hållen att en vanlig liberal borde kunna läsa den utan svårigheter. Tack.

Bakom den förmenta omtanke och solidaritet man inom etablissemanget sällan försitter en chans att berömma sig själva för gömmer sig i själva verket ofta någonting mycket mindre ädelt, nämligen ambitionen att förnedra sina motståndare genom regelrätta maktdemonstrationer. Så kallad ”menskonst” syftar inte till att främja jämställdheten, utan till att visa allmänheten vilka som bestämmer. Syftet med statyer över kvinnliga fotbollsspelare är inte att hylla sportsliga prestationer, utan att visa fotbollsintresserade män med vilket förakt man från maktens sida ser på dem och deras intressen.

Läs den utmärkte Fnordspotting och börja gärna med dagens text. Sedan rekommenderar jag dig att utmana dig själv och läsa bakåt kronografiskt.

Att man klär sina argument i socialistisk retorik förändrar inte det faktum att man själva representerar en skattefinansierad övre medelklass, och att den hätska retorikens främsta måltavla är en arbetarklass den politik man själv förordar har gjort till förlorare.

Fnordspotting – Om förnedring som politiskt vapen

Magdalena Andersson

Först byter hon namn på arbetslöshet till arbetsmarknadsutbud och sedan säger hon:

Jag vill ju inte sätt in åtgärder så att det är färre som söker sig ut på arbetsmarknaden!

Att hon inte fick några relevande motfrågor från statsmedia är inte förvånande utan det som är förvånandde är att det fortfarande finns arbetarklass som fortfarande röstar på (S). Det är faktiskt helt obegripligt. Det blir inte ens någon debatt att tala om. Det politiska etablissemanget står helt utan ansvarsutkrävande idag. Jag väntar uppriktigt fortfarande på att få höra en enda röst som tyckte att det var anmärkningsvärt att vår socialdemokratiska finansminister absolut inte tänker sätta in åtgärder mot den ökande arbetslösheten, med tanke på vallöftet om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Fascinerande.

Islam is right about women

I en liberal håla vid namnet Winchester i USA så har vänsteristernas brist på logiskt tänkande och frånvaro av möjlighet till intellektuell diskussion visat sitt bleka ansikte efter årets kanske intelligentaste memetik i form av fem enkla ord. Att någon påstår att ”islam har rätt angående kvinnor” blev den totala mentala härdsmältan för socialliberalerna i staden. Naturligtvis så polisanmäldes det faktum att någon tejpat upp lappar med texten ”Islam is right about women”. Utgångspunkten är att det antingen är islamofobi eller kvinnofientligt.
Låt det sjunka in en stund.

Den självklara utgångspunkten hos den upprörda allmänheten är att det är en vit, kristen alternativt sekulär man som har klistrat upp texten. Så är det naturligtvis med största sannolikt också. Vad betyder då budskapet? Antagligen har det just det mål som den också uppnår, att få vänsterister i allmänhet att blotta sin intellektuella oärlighet (eller är det helt enkelt låg intelligens?) genom att skrika ut sina motstridiga åsikter huggna i sten. Om det är islamofobi att påstå att islam har rätt om något och islamofobi att påstå att islam har fel om något, vilket de redan har stadsfäst, så grundar det sig antagligen i att de också har misstagit islam för en ras och inte en religion. Oftast när jag ser någon i exempelvis sociala media som Twitter framföra en ifrågasättande eller negativ åsikt om något i islam så svarar regelmässigt någon vänsterist att det är rasism eller att budbäraren är rasist. Narrativet från liberalt håll är ju att islam inte får kritiseras och problemställningar om islam eller delar av islam måste alltid ses som rasism och kanske till och med som nazism, vilket är konstigt och historielöst i sig självt då det fanns ett mycket starkt brödraskap och samarbete mellan NSDAP och delar av den islamiska världen.

Hur kan det då vara kvinnofientligt eller anti-feministiskt att säga att islam har rätt angående kvinnor? Jo, för att vänsteristerna vet ju förstås vilka problem islams syn på kvinnor får i en västerlänsk kontext. Detta plus att vänsterliberalernas narrativ om att alla muslimer som kommer till Sverige vill integrersas i det svenska samhället och att deras islamska övertygelse därför också automatiskt skall övergå till ett slags moderata muslimer på samma sätt som svenska kyrkan har blivit en totalt utslätad kristendom. Detta är ju naturligtvis inte sant utan all integration är induviduell och inte ett grupparbete. Det finns ju också en anledning till att svenska kyrkan tappar medlemmar i ett rasande tempo och är ett sjunkande skepp. Om inte krista i Sverige kan identifiera sin religösa övertygelse i vad svenska kyrkan representerar så varför skulle muslimer vilja ha ett moderat islam över huvud taget? Det går inte ihop, om man inte är fast övertygad om att svenska kyrkans representation av kristendom vore den enda och rätta.

Islam har en del rätt angående kvinnor. Islam har en del fel angående kvinnor. Varför kan man inte ha en intellektuellt ärlig debatt om det? Varförf inte en debatt om islams eventuella plats i en västerländsk miljö istället? Det är väl det enda riktiga problemet?

Det omaka paret – Ingemar Karlsson

Det omaka paret skriven av den före detta ambassadören Ingemar Karlsson fick jag av Gunnar för några veckor sedan. Centraleuropa har alltid varit en lucka i mina historiekunskaper så den här boken var ett nöje att ge sig på. Jag tycker nog att boken gav en väldigt bra grund för mer detaljstudier och kan vara en perfekt startbok för den som vill förstå såväl det gamla Böhmen och Mähren som Tjeckien och Slovakien kulturellt och historiskt.

Det omaka paret - Ingemar Karlsson

New Deal Photography

Det senaste i bokhyllan är boken New Deal Photography om USA under 1933-1943. Det är ett fotografiskt fantastiskt historiskt dokument men med det handikappande utgångsläget att det var The New Deal som gjorde den ekonomiska skillnaden. Det är en historisk lögn som kultiveras av keynsianer naturligtvis men det viktiga med den här boken är ändock den fotoskatt den är. Ett fotografiskt tumavtryck av USA under några begränsade år. Detta blir säkerligen en bok som jag kommer att leta efter inspiration i för mitt eget fotograferande och ser fram emot stunder att få bläddra igenom den från pärm till pärm.

New Deal Photography

Andra bestämmer

Dagen har varit lugn men stressande lik förbenat. De massiva arbetstiderna den senaste tiden tar ut sin rätt då jag inte hinner göra något på hemmaplan. Att skriva ett brev som borde blivit skivet, att gå igenom och registrera betalningar av fakturor till månadsslutet och att sova. Alla är de övningar och uppgifter som försvinner in i arbetsdimman just nu. Nu har huvudkontoret öppnat ögonen för min arbetstid och dragit i bromsen. Arbetstidslagen skall följas. Inget utrymme för att fördela sin arbetsbörda efter egna behov och målsättningar. Något får i arbetsskocken kan då bli kränkt och detta måste förhindras. Jag har ju redan tidigare stött på chefer och kollegor som ansett det till och med stötande att jag har fått ut mer i lönekuverten än vad de har fått. Att jag då valt att arbeta istället för att sitta framför TV’n hemma är inte relavant för dessa människor. Alla skall ju ha ungefär samma inkomst, oavsett omständligheter, annars är det något slags kränkande särbehandling av de som inte vill eller orkar. Det är bara så otroligt märkligt förhållningssätt till lönearbete.
Att arbetsgivarna reagerar är inte svårt att förstå. De är rädda för varje möjlig strid med facket som kan skönjas vid horisonten. Facket avväpnar man dock enkelt när man förstått deras uppsåt. Deras ondskefulla egalitära agenda kan man i den här frågan komma runt genom att ta anställning hos två av varandra oberoende arbetsgivare. Då är inte facket intresserade av hur mycket man arbetar längre. Det är för att deras huvudargument att allt arbete är tvång och att all form av arbete utöver den överenskomna arbetstiden för heltidsarbete är dödshatarnazism från arbetsgivarens sida förlorar relevans när jag valt attt arbeta hos olika arbetsgivare. Att facket inte har vågat ta det klivet ännu är naturligtvis för att det fortfarande finns en enklav av förtappade själar som anser att mängden arbete och produktionsvinst skall avspegla ersättningen där för.

Efter att bara ha åkt in till jobbet för APT idag så rullade jag snart hemåt igen. Skönt att lite lugnt kunna lyssna på poddar samtidigt som man glider igenom det uppländska landskapet. Jag stannade till för att handla lite vin och mat och fick syn på den mycket tilltalande Chevan på bilden här nedanför-↓

Chevrolet Impala från 1962 i Uppsala idag

Vi är i det sluttande planet…nu…

Det finns en gräns för när vansinne får styra våra liv och när det får styra de politiska handlingarna som styr våra liv utifrån. Vänstern har nu tagit så mycket kulturell mark att det börjar bli svårt att andas. Av någon anledning så är det nu helt comme il faux i den amerikanska universitetsmiljön att resa sig upp och lämna föreläsningar, protestera mot föreläsningar och till och med få professorer avskedade på rent politiska skäl, som dessutom är vetenskapligt och vettigt ohållbara. Nu har vänstern dessutom helt lämnat klassfrågan helt och hållet, ingen är så lämnad och bortglömd som den som råkar befinna sig i arbetarklassen. Nu har vänstern blivit helt fokuserad på rasfrågor. Inte ens en rimlig rasbiologi ligger till grund utan känslor styr vänstern fullständigt idag. När man inte längre kan visa bilder på kolarbetare utan att bli anklagad och stämplad som rasist så har det hamnat så långt utanför verklighetens ramar att det har blivit en upprinnelse till kulturkrig. Vänstern har nu kastat handsken och alla som har vettet i behåll måste ta upp den kastade handsken och ta duellen. Helst med full eldkraft, för prcis som i en gentlemannaduell så gäller det att vinna den här striden. Alternativet är inte längre överlevnad för vänstern har beslutat sig för att förinta alla lätta mål, och nu är målen samma personer som var deras skyddsobjekt för 30 år sedan. Vi i arbetarklassen är nu ett hatobjekt för vänstern och nu ska vi tas bort och tystas, förnedras och helst tas bort permanent. Om du verkligen tror att det förhåller sig på något annat sätt så läser du den här artikeln, ”https://eu.azcentral.com/story/opinion/op-ed/2019/01/28/downtown-phoenix-photo-men-soot-blackface/2683881002/ och sedan så antingen går du ner på knä eller inte.