Etikettarkiv: Per Han

Denna dag för tio år sedan

Februari 2008, för tio år sedan, den sjuttonde var jag och Elsa på konsert på Mosebacke och tittade på Per Han. Replokalen besöktes mellan jobben och barnen var glada. Tio år är ett helt liv i backspegeln men ”The Show Must Go On”. Fler bilder finns på https://www.flickr.com/photos/casselbrant/sets/72157604118421993.

Elsa på Mosebacke title=

Shutter speed

Per HanDe senaste veckorna har flutit ihop till en massa av tid som jag har svårt att urskilja konturerna på de olika delmomenten i. Mellan arbetspassen har det varit mycket annat och hela tiden på olika tider på dygnet efter som mina arbetstider ser ut som de gör. Det började för en månad sedan då jag och Anush var på Prins Eugenes Waldemarsudde. Sedan dröjde det ett par veckor till nästa tillfälle men nu har vi plötsligt hängt ihop och varit ute och lekt tillsammans flera gånger i veckan. Vi har fortsatt med konsten och var häromveckan på Fotografiska, men vi har också tillbringat en hel del tid på lokal. Nu i veckan från torsdag till fredag fick vi dessutom en ett och ett halvt dygn på jobbet tillsammans och eftersom vi älskar att jobba tillsammans var det riktigt trevligt.

Fotografiska var det en utställning som visade upp Diesel-reklam från 1991-2001 ”Diesel advertisements 1991–2001 Finally It All Makes Sense” där reklambilden med Per Han dök upp igen. Jag har spart den tidning där jag såg den första gången men det var roligt att se att den ingick i utställningen.

När vi ändå var på Fotografiska så försökte jag mig på att ta en bild, med mobiltelefonen, på Anush i mörkret av Charlotte Gyllenhammars Natt. Det gick inte alls så bra, naturligtvis. Men det blev mörkt och grovkornigt. Det är också en avbild.

Anush i mörkret på Fotografiska

Per Han på Stampen

Gitarr och stärk När Per Han hade release-spelning för sitt senaste album Mellan dig och mig så jobbade jag och kunde inte komma loss. Det sved lite att inte få höra de nya låtarna live och när jag sedan fick Magnus att lyssna på Pers musik så kände även han ett sug efter att få höra Per live. Efter en längre väntan och inga signaler från Per att något var på gång så flaggade Per plötsligt på för ett gig 18 februari på Stampen av alla ställen. Stampen hade jag nog inte satt min fot på sedan 1991. Det var ju ett tag sedan minst sagt. På den tiden så hängde jag och Mange mest hela tiden och plötsligt hade någon kusin till honom flyttat till storstaden och fått jobb som servitris på Stampen. Så med en möjlighet att slippa betala inträde så hängde vi under en period relativt frekvent på Stampen och lyssnade på mediokra jazz-band, bl.a. så hade vi det ytterst tveksamma nöjet att lyssna på John Pohlman och hans band men det var så dålig fantasi bland de där banden som spelade i källarvåningen att efter en veckas häng på Stampen så kunde man ropa Ace in the hole unisont med bandet när de presenterade låt nummer fyra på deras spellista!

Nu skulle vi alltså få nöjet att se och höra Per Han med band live med de nya låtarna. Det var kul att få med Magnus och Titti också. Det visade sig att Titti musicerat ihop med Pers trombonist, det är en liten värld. Vi var tidiga på plats och satt och ljög ikapp som bäst när soundcheck påbörjades. Instrument för instrument gicks igenom. Medhörningar kontrollerades och justerades, men jag blev mer och mer förbryllad över att ljudteknikern inte verkade vilja göra något åt sångljudet. Per hördes knappt och jag satt två meter från scenkanten!

Till sist när det verkade närma sig avrundning på soundcheck så kände jag att jag bara var tvungen att gå fram och påpeka för ljudteknikern att sången inte hördes ut. Jag vet att det är ungefär det värsta en ljudtekniker kan tänka sig att någon lam stackare har åsikter om hans jobb men det här var katastrof-läge!

När jag påpekade problemet vände sig ljudteknikern om och snäste irriterat, som väntat iofs., ”-Sångljudet tar vi sen!”. Visst men nu hade jag i alla fall gjort honom uppmärksam på problemet. Även om han inte vill lyssna på den lame stackarens råd så borde han ju ta det med sig i det fortsatta ljudrattandet.

Per Han med band

EFter soundcheck så var den en cirka förtiofem minuter till bandet skulle sparka igång så jag, Magnus och Titti begav oss iväg för en fika och matbit. Väl tillbaka på plats så hade bandet precis börjat spela. Nu hamnade vi längre bak i lokalen men det var fortfarande samma problem. Pers sång hördes inte. Knappt alls. Med tanke på att hans musik bygger mycket på Pers sång och texter så sved det i kroppen. Fullspäckat med folk som är där för att se honom och så kan han inte göra sin musik rättvisa. Han hörde antagligen utmärkt själv i medhörningen men ut i lokalen…inte mycket.
De första två låtarna stod ljudteknikern och hängde över mixerbordet men varje gång han gick ut i lokalen så var det inder ett solo, en instrumental bit. Han verkade nöjd med sitt verk. Lagom lågåannad och en underläpp hängande som på en död mört så hörde han inte att sången, det viktigaste av allt, totalt dränktes av instrumenten som låg minst 20 dB över sången. Efter två låtar försvann han? Oerhört irriterande och plågsamt. Man ville ju att Per skulle få ett kanongig.

När Per gick av för paus efter första set så gick jag fram och meddelade läget. Jag vet inte om de fick något korrigerat för jag klarade inte att vara kvar och se den där odugliga ljudteknikern förstöra mer av spelningen.

Magnus & Titti

Lediga dagar

Per HAn Eftermiddagshäng med Per Han i går. Skönt att träffas igen. Jag har det senaste året jobbat så mycket att jag har misskött mina sociala relationer på tok för mycket. Plockade upp Pers senaste platta och sitter i detta nu och lyssnar på den. Sköna låtar som alltid och minitiöst välproducerat, ruskigt snyggt hantverk.
Sedan åkte jag förbi Magnus i Liljeholmen och lämnade över ett exemplar av Pers skiva. Magnus spelar ikväll så jag störde deras repetition men det kan jag leva med. Kul att hinna se och träffa honom också.

Nu har jag plockat in lite ved i stugan och skall åka iväg till jobbet. Tre dagars ledighet har jag inte haft sedan jag vet när och det blev runt trehundrafemtio timmar på jobb i december så det var en skön start på 2016 att få ta det lite lugnt.

I dag är det vackert ute och det är ju idag som man skulle ha varit ledig. Nåja. Biter ihop och kör vidare i alla fall. Nu är det vinter i Roslagen.

Österledingeslingan

Österledingeslingan

Lördagshäng

:: En dag när Brynäs IF förlorar tredje raka kvartsfinalmatchen så får man väl fokusera på det som varit bra idag och det är ju ändå en hel del. Jag tog med mig Karin i bilen och åkte ut till Per Han och  The Hanettes  för att hänga lite. Tanken var att vi skulle försöka komma ut en stund och det blev faktiskt verklighet. Per plockade i ordning en matsäck med mackor och varm choklad och vi tog flickorna ner till Kärrtorps IP där de gick lös i snöhögarna.  Svenska SmåFlicksFörbundet  med förstärkning helt enkelt.

Det var skönt att få lite paus i vardagen. I morgon startar min arbetsvecka redan klockan 12:00 och sedan kör jag på till måndag kväll innan det blir ett avbrott innan nästa arbetspass.

Här kommer några bilder från dagens äventyr.

Inredningsdetalj

Flyttfågel

Tjejerna

Per Han övar

Bingopyjamas

Sofia och tittskåpet

Prins i stallet:: Efter att ha plockat upp Sofia hos Per och tjejerna på söndagsförmiddagen så lämnade jag av henne hos mormor och morfar. Karin var redan på plats, Elsa jobbade både lördag och söndag natt och jag skulle ut och jobba så  Svenska SmåFlicksFörbundet  fick omsorg av morföräldrarna hela eftermiddagen.

Jag hade hört ryktas om att Sofia höll på att måla en häst, vad det nu innebar men det var en fantastisk skapelse hon hade med sig hem på kvällen. Ett tittskåp med en häst, ryktborste och hö och hela baletten. Mycket stilligt gjort.
Hon är duktig och klurig vår lilla Sofia.

Jag vet inte någon som burit hem så mycket pärlplattor, teckningar och små snickerier och allt annat möjligt som hon har skapat. Hemma så är det samma sak. Hon älskar att ha händerna fulla med papper, tyg och trä.

Innan tittskåpsäventyret när jag hämtade upp henne hos familjen Han så hade tjejerna bakat sockerkaka så jag och Per lyssnade på lite sköna vinyler under tiden kakan stod i ugnen. Smakade utmärkt med en skiva sockerkaka och te. Per har nu efter snart två månader i nya lägenheten fått i ordning och möbler på plats. Blir riktigt mysigt.

:: Ibland måste man skriva av sig och få en chans att ventilera och jag blev lite upplyft och uppiggad när jag såg att Mr. Schatz, Marcus gav lite utlopp på sin blogg förra veckan.
Ibland blir man stärkt av att få ta del av sina vänners minre roliga sidor i livet också, vi är inte bara lyckliga idioter.

Länk:
Länge sen! – Marcus Schatz

:: En glad Per Han plockar fram en skiva från förr ur samlingarna. Vinyl är fortfarande ljudet med stort L.

Per Han lirar vinyl

Lördagspyssel och annat

:: Idag skulle vi ta med oss  Svenska SmåFlicksFörbundet  till Skansen för att se Erika och kören sjunga i Seglora kyrka. Vår lilla trotsmaskin Karin visade sig från sämsta sidan så fort vi skulle lämna hemmet. När jag lyfte in henne i bilen så ville hon vara i mammas bil; när hon ville gå på toaletten så dög inte den på Skansen osv. och när vi kom upp till Seglora kyrka så hade hon gnällt konstant från parkeringen och upp på berget så jag gav henne två alternativ: fortsätt gnäll så tar jag ner dig till bilden så att mamma och Sofia får se detta ifred eller så skärper du till dig och vi kan vara kvar. Hon klarade att vara gnällfri cirka fyra meter, sedan skulle det gränstestas igen.
Så jag och Karin väntade en dryg timme i bilen.

Jag hade gärna lyssnat på kören, jag hörde dem senast vid lucia i Johannes kyrka men det hade varit kul att höra dem igen, det händer ju så mycket på kort tid i den där åldern.

En sak är helt klart: Karin är envisast i familjen!

Skansen

:: Mars ser ut att bli en månad med ännu fler arbetstimmar än februari. Inga långturer inplanerade men det finns väl risk för att det kan bli en del åkande ändå men framför allt så har jag redan bokat in ett antal pass på mitt extrajobb. Det känns lite som att det är en månad för att borra ner blicken i backen och köra på när man ändå bara går och väntar på våren.

Det ser redan fullt ut i filofaxen men det återstår väl att se exakt hur mycket jobb det verkligen blir till slut. Vi har ju annat som skall göras också. Vår lilla Erika som inte är så liten och inte så ung längre fyller ju sexton år nu i mars.

Filofaxen

:: Sofia sover över hos systrarna Han inatt. Hon frågade om jag inte kunde ringa Per i veckan och jag kunde inte riktigt ge henne något besked eftersom jag har haft svårt att få en överblick av den närmaste tidens händelser eftersom jag och Elsa har gått om varandra en del och inte riktigt kunnat synka av våra kalendrar. Som en god tanke så slog Per en signal på förmiddagen idag när vi var på väg till Skansen och vi kunde få till en träff för flickorna redan ikväll. Det är så himla skönt och roligt att de har så kul ihop, skall verkligen försöka se till att de har möjlighet att träffa varandra regelbundet så länge de tycker att det är kul!

En kort helg

:: Helgen passerade i vad som kändes som dubbel hastighet. På lördagen åkte jag med  Svenska SmåFlicksFörbundet  till farmor och farfar i Hälleforsnäs. Det blev lite kort på julafton tyckte flickorna så jag ville gärna komma iväg med dem så att de fick träffas igen.
Det blir lite långt för flickorna fortfarande att sitta två timmar i bilen vilket enkel resa faktiskt tar i vinterväglag. Det var riktigt halt på riksväg 55 och man fick låta sig roas av det vackra vädret och god musik så mycket det gick.

Det var skönt att vi hade hela dagen på oss och på vägen hem somnade flickorna, båda två, någonstans mellan Södertälje och Skärholmen. De var så trötta att de grät när vi gick in från bilen så det var bara att putta dem i säng omedelbart.

Jag fick en del hjälp att identifiera människor på fotografier från min mormor, jag hade plockat med mig ett album, så sakta men säkert identifieras fler och fler på bilderna. Scannandet av bilder fortsätter och det blir mer och mer som samlas på flickr. Nu senast var det galleriet nedan som scannades in:

Länk:
Ingegerds svartvita

:: Sofia fick en alldeles egen symaskin av farmor och farfar så hon var lycklig och jätteglad. Det skall bli kul att se henne komma igång med maskinen framöver. Hon brukar ju vara enormt kreativ så hon kommer att ha mycket roligt med symaskinen, det är jag säker på.

Vinterpanorama

:: Mina planer för söndagen var att slappa och kanske smyga till mig lite gubbsova på eftermiddagen. Mellan elva och ett hade jag åtagit mig att följa med Karin på kalas. Drygt 20 fyra- och femåringar gjorde vad de kunde för att göra mig än mer sliten.
Efter kalaset var planen att Per skulle komma förbi med Mie så att hon och Sofia kunde leka ihop igen. Då skulle Karin också kunna vara med och jag och Per kunna sitta och dricka te och softa i lugn och ro.
Så långt min plan men strax innan kalaset var över så ringer Per och meddelar att han står med motorstopp på Centralbron. Jag stressar genast hem med Karin och rotar fram bogserlina och startkablar i garaget. Sedan ringde jag Elsa och eftersom hon var på ingång så väntade jag in henne och lämnade över Karin innan jag tog mig till city.

Det var inte svårt att hitta Per eftersom han hade fått hjälp av en vägverksbil som stod med blinkande gulljus bakom honom så att ingen skulle dundra in i honom. Vi slängde på bogserlina och tog oss till Norr mälarstrand där vi vid ett ryck lyckades med konststycket att slita av min bogserlina. Då kopplade vi upp startkablarna och laddade upp hans batteri i cirka tio minuter.
Detta gav resultat och vi tog oss till avfarten till i höjd med trafikljusen vid Stora mossen och där fick vi ånyo ge oss i kast med bogsering. Nu med Pers bogserlina.

GitarrerVäl hemma satte vi igång med startkablarna igen och efter en halvtimmes laddning så kom vi ända ner till Mälarhöjden.

Det verkade med andra ord som om bilen tog laddning igen så jag tror att det kanske bara är ett kabelglapp eller jordfel. Hoppas det.
Nåväl, från Mälarhöjden tillbaka till Bromma med Per för att hämta upp Mie och sedan skjutsa dem till Kungsholmen.
När jag kom hem igen så var det inte lång tid kvar till middagen och jag kände att mitt slappande hade slunkit mig ur händerna som en blöt aborre! Jag får säkert tillfälle att kompensera någon annan dag. Det kändes bara plötsligt som en väldigt kort helg men just nu njuter jag av att kunna sitta i mitt rum och skriva det här för hemsidan innan jag somnar in för natten.

Hela helgen…

Sun Han med marsvinHela helgen…passerade plötsligt förbi i full hastighet. En tredagars helg kändes riktigt trevligt att ha framför sig i torsdags men plötsligt är den alltså till ända i ett nafs.
I dag hade vi lyckats locka hit familjen Han för lite mysigt häng i trädgården.
Noa ville inte följa med och hänga men i övrigt var de fulltaliga och hade till och med med sig en ny bekantskap i form av marsvinet Miffy (ej att förväxla med det legendariska marsvinet Pluppe!) som blev en attraktion i trädgården.

Karin kom efter en trevande inledning med lycklig min och meddelade pappa:
Pappa…Karin klappa niin!
Niin betyder kanin och i Karin vokabulär går det ordet för alla mindre håriga däggdjur.

Det var verkligen skönt med lite hederligt trädgårdshäng med goda vänner igen.
Jag vet inget som laddar mina batterier så bra som att koppla av och samtala med goda vänner. Gott sällskap är ett bevis på social talang, och sociala samanhang brukar passa mig väl.

I lördags var jag Karin, Sofia och Elsa en sväng till Spånga kyrka.
Vi behövde komma ut en sväng och Elsa har en gammal bekant vars grav hon inte besökt på 22 år så det passade att ta en liten tur dit.
Tyvärr var inte kyrkan öppen men Elsa fick besöka graven och Sofia lade dit en liten blomma.
Karin ville naturligtvis trassla och vara den lilla trotsbollen, men när det var dags att plocka fram saft och kakor var hon genast med på noterna.
Ni ser ju på bilden nedan hur hon försöker sig på att vara en liten tuffing!

Karin

Barnlek

Familjen Han

TV & VVS

Karin♠ Elsa är i Rom.
Jag och Karin skjutsade ut henne till Arlanda på måndagsmorgonen. Det var inte det roligaste Karin hade varit med om att med pyjamasen fortfarande på bli nertryckt i overallen och bli tvingad till nästan en och en halv timmes bilåkande innan vi kom hem igen, och då var det dags för dagis.

Det var första gången sedan dagisstarten i höstas som Karin protesterade och inte ville gå.
Men just nu har hon varit extra pappig och efter att Elsa försvann så skall det inte bara mysas med pappa utan även testas gränser och trotsas utan dess like.
Men hon är trots trots en snäll liten tjej våran Karin.

♠ Helgen var full med pyssel och bland annat hann jag med att leka rörmokare när jag bytte ut fläktkonvektorn i Carls rum.
Den gamla var den dyraste och mest avancerade fläktkonvektorn jag någonsin testat och den pajade ju ihop i styningen redan efter ett par månader naturligtvis.
Det var ju en Stiebel Eltron, det kanske sämsta skräpet som går att hitta när det gäller värmeprodukter.

Nu sitter det en annan fläktkonvektor på plats.
Tyvärr så är den jag nu mpnterat på plats inte alls avsedd för det lilla rummet och den lägsta fläkthastigheten dundrar på duktigt. Men om man låter den gå när Carl är i skolan på dagarna hinner det bli ordentligt varmt i hans rum och för att inte tala om varmt på golvet även i smatten utanför.
Där har vi aldrig haft det så varmt som vi hade det tidigare ikväll.

Apropå Stiebel Eltron så löpte värmepumpen amok i går igen.
Precis som en gång tidigare så börjar den plötsligt och utan efterfrågan att producera full kyla!
Förra gången var under sommaren…men i går när det hände var utomhustemperaturen -4,4°C!
Kanske inte helt rätt läga för full kyla i maskin!

En bättre begagnad tv, en SONY Triniton, gjordes det plats för i bokhyllan i vardagsrummet. Där hade det inte städats på länge kan jag säga. Nu fick sig delar av bokhyllan en välbehövlig genomstädning och vi fick två mer tum tv-yta och äntligen ånyo en tv som vi kan koppla ljudet via stereon på.

♣ Pratade lite med Per Han angående en av texterna som han jobbar med till en bok som kommer ut senare i år. Någon gång till hösten tror jag att den är aktuell.
Hoppas att jag kunde bidra på något sätt i alla fall.
Ämnet var att komma in i slutna sällskap och jag försökte beskriva hur det fungerar i hojsvängen.
Per läste upp den inledande texten som han hade skrivit och jag tror nog att han kommer att få till det på ett bra sätt, skall faktiskt bli kul att läsa när det kommer i tryck.

♠ Båda småtjejerna var med mig till farmor och farfar i Hälleforsnäs i lördags.
Jag skulle vidare till Simon i Eskilstuna och jobba lite på vår arbetsgivares hemsida som vi har lovat att få på banan.
Både Karin & Sofia hade skött sig bra medans jag var iväg och på vägen hem sov Karin hela vägen.

♠ Sofia var på bowlingkalas på söndagen och hon kom stolt hem med resultatet i högsta hugg.

Det finns något så otroligt underbart när de är så där helt oförställt jätteglada och lyckliga för att de har gjort något roligt!