Etikettarkiv: Niclas Virin

Den här dagen för tio år sedan

Fullt hus i Sjöfallet i juli 2007. Barnen har med sig vänner och jag och Elsa hade sällskap av Annelie. Vi fyllde helt enkelt varsin Chrysler Voyager

flickricon     Bilder på flickr:
     https://www.flickr.com/photos/casselbrant/sets/72157601660141087/

Det är med stor värme som jag minns våra besök i Sjöfallet och speciellt alla dessa gånger då vi hade mycket släkt, vänner och barn omkring oss. Det var fantastiska trevliga tillfällen i livet.

Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon
Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon till efterrätt.

Erika tar studenten

En dag att minnas och att förundras över. En dotter som tar studenten och sätter allt i ens eget liv i perspektiv. För tjugofem år sedan så gick jag på Norra Real själv. Jag och min polare Mange gick på Komvux och läste in svenska, engelska och samhällskunskap. Som man brukar säga, om någon då hade påstått att jag tjugofem år senare skulle ha en dotter som tog studenten i samma skola så skulle jag ha ansett dem som galna. För det första att jag skulle ha några barn. Ingick inte i planen. Att jag skulle ha barn som växte upp någon annan stans än i södra förorten och kunde gå i skola i stan. Otänkbart. Men där ser man vilken oförmöga att tänka sig det otänkbara men fortfarande fullständigt möjliga man går omkring med. Nu stod jag där och min dotter sprang ut.

Som studentpresent fick Erika åka limousine från skolan och hem där Elsa hade anordnat ett trevligt kalas.
9 juni 2016, Erika tog studenten. Pappa är stolt och rörd.

Erika på Norra Reals skolgård strax innnan utspringet

Niclas med skylten

Erika, Ada och Emma

Erika och Sofia

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Emma, Ada & Erika

Ada, Emma & Erika

Erika Casselbrant

Höghastighetstisdag

:: Tre timmars sömn.
Knappt vid medvetande när Elsa väckte mig tjugo minuter i sju i morse så lyckades jag med nöd och näppe ta mig ur sängen och få på mig lite kläder. Knappt att de satt på plats och antagligen mer än ett plag med avigsidan ut. Elsa körs till Arlanda för årets resa till Rom, första eller enda vet man aldrig riktigt.
En inte till fullo road Karin var med på resan och som alltid håller hon en missnöjd tystnad på vägen till och från Arlanda.
Alltid!
Det enda som brukar undslippa henne är ett stilla ”-Jag har ont i magen!” – likaså denna gång naturligtvis.

Efter flygplatsbesöket så lämnade jag av Karin på förskolan och ramlade iväg hemåt så fort jag kunde. På rull in mot huset så höll jag på att köra över städerskan. Detta gjorde mig aningen upprymd, inte för att jag får någon pervers tillfredställelse av att skada folk utan för att jag hann hem innan hon hunnit sätta igång med städningen. Detta gav mig möjlighet att hålla lite koll på hennes arbete så att jag visste exakt när hon var klar med städningen av sovrummet.
Så fort nedre våningen var färdigstädad föll jag i framstupa sidoläge och ställde larmet på mobiltelefonen på två timmars koma.

Efter exakt två timmar väcktes jag av telefonen men det var inte larmet som väckte mig utan Sunken som hann före larmet med en lunchförfrågan. Lätt snurrig raglade jag ur sängen fortfarande trött som efter en frostnatt på lokal.
Efter en utmärkt – som alltid – lunch med på Il Postino så var det dags för nästa punkt på listan över slirande uppgifter.
En sväng förbi svärfar för att reda ut några datorrelaterade spörsmål och sedan ett snabbesök på Gitarrdelar.se innan det var dags att plocka upp Karin på förskolan. Hennes tysta missnöje hade kanske präglat Karins dag för när jag hittade henne och hennes posse så var hela ligan , förutom Karin, i full färd med att äta mellanmål. Karin hade fullt upp med att protestera i tysthet mot något.
Vad som saknades henne var omöjligt att få svar på.

Väl på väg ut från förskolan på väg mot bilen så mötte vi upp den väntande Sofia. Nu var det raka spåret mot Lidingö och veckans pianolektioner. Erika åker numera direkt från skolan för egen maskin så nu var det bara jag och  Svenska SmåFlicksFörbundet  i bilen och mitt försök med att hitta en ny sträckning mellan punkt A och punkt B gav oss så mycket extra tid att vi kunde unna oss en stund med varsin delikat glasstrut med chokladsmak jag och  Svenska SmåFlicksFörbundet .

Det var länge sedan som jag var med flickorna på pianolektionerna så det var faktiskt riktigt kul. Nu avrundar vi den här dagen i Villa Casselbrant. Karin fick somna med pappa i soffan och efter att ha hinkat i mig alldeles för mycket snabbkaffe konstaterar jag att det föreligger stor risk att jag inte kommer att sova så mycket i natt heller.

Kiss första fyller 40 år

:: Det blev ingen cigarr rökt idag vilket får ses som ett nederlag när killar som Churchill och Freud kunde se till att bolma i sig ansenliga mängder under en dag (cirka 12 respektiva 20 i olika façon men därmed i stort sett samma mängd). Att bära en gammal GUB Glashütte på armen får väl anses som skaplig kompensation.

GUB Glashütte

Julen är slut

En julhelg är över. Tre dagars firande av olika kulturer formade helgen. Vintersolståndet är ju min egen speciella dag och firandet av detta i modern kristen form sker som bekant från den tjugofjärde (24) till den tjugosjätte (26). Vi startade upp tidigt på julaftonen när farmor och farfar dök upp redan vid elvatiden. Första sittningen vid julbordet och sedan den givna begivenheten med tindrande barnaögon, julklappsutdelningen.

Karin lyssnar radioKlappar till alla och även undertecknad fick några riktiga godbitar. Ett par tjocka volymer ur Stringbergs samlade verk och en essä-samling av Fredrik Sjöberg. Det blir mycket läsa framöver. 2012 har ju varit året då jag började ta mig tid att läsa litteratur igen efter en massa år med känslan av att all vaken tid skulle tillbringas med familj eller på arbete. Nu skall jag läsa igen.

Redan efter några timmar så åkte farmor och farfar oss och vände hemåt. Alla var nog lite trötta. Elsa åkte till kyrkan och jag läste lite och umgicks med de små. De hade ingen vidare fart heller och när Elsa var tillbaka så sov jag en och en halv timme innan middagen. Trötta och lite dämpade hela gänget. Erika åkte in till domkyrkan på sena kvällen för att sjunga. Hon dök inte upp igen förrän sent på lördag eftermiddag.

Juldagen firades enligt traditionen hos den virinska familjen i Södra Ängby. Familjen Jensen var på plats och vi var en komplett samling sånär som på storfaster Carin som inte kunde närvare pga. att SMHI hade utfärdat en ”klass 1-varning”. Hon fick vara med oss i tanken.
Barnen lever verkligen upp när de får träffa sina kusiner och de sätter igång att leka med varandra direkt de träffas, det finns ingen tid för blygsel utan man kastar sig in i nya och gamla lekar utan tvekan. Eftersom de inte kan leka med varandra alla på en gång så blir det en gruppdynamik som gör att det lever hela tiden.

Fler julklappar och ännu en bok till undertecknad. ”Guldsot” av Bernt Hermele som handlar om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner. Den var så fängslande så att jag läste ut den samma natt. Fantastiskt fascinerande fall.

Sofia och Emma satte sig vid pianot och bara goofade och glammade men visst finns det begåvning och talang bakom fnittrandet. Kolla själva på videon nedan.

Annandagen firades som den brukar sedan några år tillbaka. Vi går på museum. Tidigare har vi varit på Naturhistoriska riksmuseet men i år fick det bli Tekniska museet och jag tror att ungarna hade det ganska skoj där också.

20 young fingers jammin’ from Roland Casselbrant on Vimeo.

Efter tre dagar kunde man ju tro att vi var färdigfirade men icke då. Torsdagen 27 hade vi bokat in ännu en julmiddag hos Thomas och Yvonne, Isoldes farmor och farfar. Vi lyckades få i oss ännu mera julmat och vi öppnade ytterligare lite presenter. Barnen har fått massor av julklappar, även om jag inte tycker att det är lika hysteriskt som det var tidigare när Carl och Erika var yngra, då kunde det vara lite för mycket. Nu får de ett sansat antal klappar och de verkar ha lika roligt och bra ändå!

Nu får julen vara slut för i år. Vi har några skinkmackor kvar att stoppa i oss och det blir nog Janssons frestelse till lunch. Tills nästa jul säger jag tack för i år och en god fortsättning!

Annandagen

Och en alldeles för uppspelt Karin

Ingrid VirinNu har vi firat Elsa som fyller år idag. En dag med en alldeles för uppspelt Karin som varit lite för uppskruvad och energisk efter att ha varit uppe till efter tio i går kväll.
Vi hade gäster hemma och  Svenska SmåFlicks-Förbundet  kom i säng alldeles för sent för deras vanor. Vi hade Carls gamla klasskompis Nils med föräldrar på middag igår. Tanken var att försöka få Carl och Nils att ta upp kontakten med varandra igen och på köpet fick vi en väldigt trevlig middag med Thomas och Rakel.
Det var ett mycket bra beslut av Elsa att bjuda hem dem tycker jag.

På eftermiddagen idag kom Anna, Niclas och Carin förbi och firade Elsa. Elsa fick ett silverkors tillverkat av hennes egen farmor i present.
Samma smycke bar Ingrid Virin (f. Malm) själv på omslaget till Husmodern nr 43/1933 som ni kan på bilden ovan. Det var en mycket intressant artikel med medföljande bilder som jag tyvärr aldrig fick chans att scanna in. Nu fick jag i alla fall möjlighet att kopiera omslaget till detta ypperliga exemplar av husmoderslitteratur.

Sofia ägnade förmiddagen åt att måla en fantastiskt trevlig tavla i akryl. Hon hade ett tema med en kvinna och en man som skiljts åt och med både färg och ett mycket sparsamt och moget formspråk så lyckades hon gestalta detta på ett helt fantastiskt fint sätt. Det var en tavla jag gärna skulle ha tjatat till mig av min dotter men den skulle tydligen bli julklapp till någon så jag får tyvärr se det här konstverket glida mig ur händerna.

Under kvällen igår hann jag med att ladda upp ännu några album med bilder. Det är från Thors samlade bilder och det är lite olika antal bilder det handlar om i de här albumen. Det kommer som jag har nämnt tidigare att komma fler bilder och album men man vet aldrig i vilken takt de kommer och när.
Håll till godo med dessa bilder så länge.

Bilder:
1995 Jul
1998 Med barnen i Strömshammar
1996 januari i Strömshammar
19970519 Erikas dop

KaoZ hos CasselbrantZ

KarinSedan senast? Vad som hänt sedan senast? Jo, du. Det har varit full fart och lite till i vanlig god ordning. Full fart.

Förra helgen så hängde jag lite med Per Han på lördagen. Egentligen var det Sofia som träffade Sun och Mie men som fäder så fick vi chansen att umgås också. Vi har ju ändå känt varandra längre än flickorna så att säga. Sedan laddade jag upp en liten filmsnutt på Karin och Simon som jag tog i sommras när de skulle spela ”Svälta räv”. Du kan se filmen här nedan.

På söndagen kom Thomas och Yvonne förbi på en fika. Karin hade en myshelg med James och bilden här visar ungefär hur de två tillbringade helgen ihop.

På söndagskvällen så åkte vi över till Anna och Niclas och åt pizza och fick träffa Isolde och Martin också. Trevligt. Pizzan som blev över lyckades jag nästan livnära mig på hela resan till Växjö sedan.

På måndagen var det dags för resa igen.
Det är ju bara några veckor sedan jag var i Växjö och jobbade med min kollega Christian. Nu var vi ett helt gäng som åkte ner. Då som nu bodde vi på Kronobergshed vandrarhem. Det är inte utan att man undrar hur mycket mögelsporer som man har inhalerat under vistelsen på vandrarhemet. De som bodde i källaren hade det väl värst men fukten i huset märktes av ordentligt även på entré-planet. Min handduk torkade inte på det dygn som gick mellan duscharna. Handduken var precis lika blöt som när man hängde upp den. Det har jag faktiskt aldrig varit med om tidigare.

2012-07-21 Karin & Simon from Roland Casselbrant on Vimeo.

Först sent på torsdag kväll så gav vi oss av hemmåt igen. Nu har jag lite uppdateringar på Basistforum.se att göra i helgen och sedan har Elsa bjudit hem gäster till ikväll så att vi får lite socialt liv här hemma också. Tills dess måste jag ta och muntra upp Sofia som är ledsen och arg på pappa just nu. Igår så var hon på skoldisco och hade lånat ett par handskar av Erika. Det började med att hon själv köpte ett par näthandskar, den ena i neongrönt och den andra i chockrosa. Hon var jättestolt och glad över sina discohandskar och tyvärr så slarvade hon bort dem innan discokvällen. Tyvärr var det väl inte helt förvånande heller, utan snarare ganska förväntat.

Nu när hon skulle lämna tillbaka Erikas handskar så fanns de ingenstans att finna.
Erika ville inte låna ut handskarna till Sofia just på grund av den uppenbara risken att hon skulle tappa bort dem men Elsa sade åt henne att hon inte fick vara så egoistisk. Nu slapp hon vara egoistisk men belönades med att lillasyster slarvade bort handskarna så att hon blev ledsen istället.

Så nu har Sofia fått gå igenom hela sitt rum för att hitta handskarna och efter ungefär en timmes letande kom hon nu här med Erikas handskar men nu är hon naturligtvis arg, ledsen och skamsen på en gång och kan inte prata med pappa eller omvärlden. Hon får stilla sig en stund så skall vi inte se om vi kan sluta fred om ett tag.

Nu skall jag börja förbereda mig inför kvällens middag och i morgon har jag förstått att det är samling hos Niclas och Anna igen. Vi har inte varit där så mycket under våren och sommaren och nästan inte sett till dem under hösten alls så det skall bli trevligt.
Med lite tur och ork så hinner jag uppdatera lite på Basistforum.se och kanske till och med hinner ladda upp ytterligare några bilder på flickr. Senaste tillagda albumen kommer här:

Bilder:
Anders dop
1973 Juli
Thor på kurs

Bilder tar dock en hel del tid att scanna och försöka datera och geografiskt placera, så har inte för högt ställda förväntningar på när det skall komma nya uppdateringar. Jag gör så gott jag kan och det är meningen att alla bilder skall vara nåbara via den här hemsidan och via mitt konto på flickr.
Hjälp gärna till med att identifiera personer, platser och tidpunkter på bilderna om möjligt.

Per Han med Grodan

Påskhelg

Karin och GideonI går var vi på traditionsenlig påskmiddan hos morsan och Gunnar. Barnen fick nöjet att för första gången träffa sin kusin Gideon och efter en stunds inledande blygsel och tvekan så kom han och Karin igång till sist.

Det är inte alltid så lätt med de sociala bitarna och Gideon fick plötsligt fyra kusiner indundrande i samma lägenhet.

Inte helt oväntat så hittade Sofia snart upp i farbror Anders knä också.
Sist de träffades så kunde hon inte lämna Anders i fred och nu var hon lika förtjust som då.
Eftersom det gått nästan fyra år sedan senast de sågs så visste man inte riktigt om det skulle sitta kvar. Det gjorde det verkligen, det var trevligt att se.

Som vanligt fick vi rikligt med god mat och när första sillbiten landade på tungan kände jag hur sugen jag verkligen var. Det har nog inte blivit en enda bit sill sedan i julas och det är ju egentligen på tok för sällan.
För några somrar sedan så åt jag massor med matjesill och det är ju en alldeles utsökt delikatess att stoppa i sig.
Man kan klara sig långt på knäckebröd, smör och sill.

Sofia och dalahästen

Sofia är den av våra barn som har tagit Ingegerds bortgång hårdast.
Det är en känslig tjej som ofta tänker ppå hur andra har det och mår och det har varit mycket funderingar för henne den senaste tiden.

Innan vi åkte hem igår så fick hon Ingegerda gamla dalahäst, den lite större hästen (se nedan) som barnen har lekt mycket med ute i stugan i Strömshammar.
Hon blev överlycklig och döpte hästen genast till Ingegerd.

Sedan när vi åkte förbi stugan i Strömshammar för att lämna nycklar till min morbror Lars-åke som kommit dit för att städa så ville Sofia gå in och titta i huset.
Hon fick gå runt och ta farväl och innan vi gick så hade hon skrivit ”Jag ♥ Ingegerd” i dammet över öppna spisen.
Hon är för gullig.

Otroligt trevligt att träffa Anders igen och att äntligen få träffa hans son kusin Gideon.

Mera påskfirande

Mer påskfirande blev det idag.
Dags för påskmiddag hos Elsas föräldrar och i år anslöt även Elsas kusin Lisa med barn och ex-make.
Som vanligt hade vi Martin och storfaster Carin på plats.

Mycket god mat även här och efter att ha blivit serverade tre olika desserter så beslutade vi oss för att ta en skön och behövlig promenad. Storfaster stannade kvar i huset med barnen.
De enda ungar vi fick med oss på vår trummenad, som Erika sade som liten, var Karin och Ben.

Nu är man sockerdopad av allt påskgodis och skall snart ramla i säng eftersom jag och Sunken skall ha en manlig ”Road trip” som kommer att innebära mer eller mindre hela dagen i bilen.

I morgon bitti bär det va mot Hässleholm, med örebro och Norrköping som två inbokade stopp på ditresan.

Promenad

En vecka på vägarna

Nu sitter jag här hemma och lägger pussel med Karin.
Hon har feber och snörvlar och hostar.
Sofia har precis hämtat sig från en förkylning och feber från veckan som har passerat.
Själv har jag sladdat runt på vägarna och har gjort trippen;
Linköping – Hällefornäs – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala
Start och stop i Stockholm naturligtvis. Det hinner bli några mil på en vecka.

Linköping

Nu hoppas jag innerligen att Karin frisknar till så kvickt som möjligt. Visserligen var hon världens sötaste treåring när hon i morse kurade upp bredvid pappa i sängen men när hon började äta skorpa var sömnfesten slut för pappsen.
Får nog bädda nytt och ta ut och skaka lakanen.
Det blev mycket smulor av den där skorpan!

Firad spärrvakt

Mitt i BrommaI veckans Mitt i Bromma dök Niclas och Anna upp tillsammans med vänner firandes en spärrvakt som går i pension.
Det finns uppenbarligen de som gör kunderna så nöjda att de firas även i tunnelbanan.
Kul.

I går passade vi på att ägna oss åt vinterlek i Grisbacken igen.
Sofia hade ju piggat på sig och Karin hade inga tecken på sjukdom ännu.
Karin fick åka snowracer, vilket hon döpte om till det svenska och lika självklara bilpulka.
Ett lysande bra ord kan jag tycka.

Vi höll på tills Sofia till sist inte orkade resa sig upp i snön. Karin fick åka bilpulka med både pappa och mamma och själv hann jag med att avnjuta en Punch Coronations samtidigt som jag tog lite bilder på tjejerna.

Bilder:
20120211 Vinterlek i Grisbacken

Efter våra vinterlekar så tog jag med mig  Svenska SmåFlicksFörbundet  till Lidingö och veckans pianolektion.
För två veckor sedan startade terminen men då var jag i Herrfallet med mina gubbar och Elsa fick ta tjejerna till pianolektionen.
Under tiden som Erika spelade sin lektion så blev Karin febrig och Sofia kollapsade i soffan och orkade inte spela alls.

Hoppas att de är piggare till nästa gång tjejerna.

Sofia i backen

Nu håller Karin på att somna i soffan så jag skall återgå till henne och låta henne somna i pappas famn. Mina små sötnosar visar sig alltid så starka när de är sjuka.
Man blir ju alltid lite blödig själv när de blir sjuka men oftast visar de ett stoiskt tålamod och en enorm styrka.
Så nu skall pappa bjuda på en kram.

Här kommer lite rekommenderad läsning så länge…

Länkar:
Snygg Daion gitarr
Fernandes Triturator, ny bas
John Entwistle Spider
Visioner och verklighet om studentlägenheter
How to ride a Wall of Death
CETERUM CENSEO TRIBUTUM COMMERCII ESSE DELENDUM
A Mokingbird Player: Laurie McAllister

Min vän Kåre ”Gundozer” Gundersen har startat en ny blogg, Bäst före 2038 är namnet på bloggen och blir nog ett trevligt kompliment till hans redan existerande musikblogg ”HARDKåRE – Yesterday is good news!”.

Kolla in Kåres nya blogg genom att klicka på bannern nedan.

Längs sträckan Stockholm-Oslo bor 4,5 miljoner människor, en tredjedel av ländernas samlade befolkning. I tillväxtstråket Stockholm–Oslo produceras 41 procent av Sveriges BNP. Med snabbare tågförbindelser skulle människor längs sträckan kunna arbetspendla på längre avstånd.

DN Debatt ang. snabbtåg

Bäst före 2038

Tolvskillingsoperan

casselbrantare i foajenI går var vi på teater. Elsa, jag, Isolde, Erika och Carl åkte till Uppsala och Niclas och Anna tog hand om junioravdelningen av  Svenska SmåFlicks-Förbundet  här hemma.

Vi beställde biljetter för ett bra tag sedan, jag tror att Elsa började prata om den här föreställningen av Tolvskillingsoperan för ett halvår sedan men nu när det var dags att åka iväg så verkade alla inblandade förvånade och såg ut som fågelholkar. Carl som kvällen innan hade fått gå på bio med sina vänner och kom hem kvart över tolv på natten hade mage att börja fråga när vi skulle komma hem igen för att han ville träffa kompisar. Ouppfostrat.

Isolde gnällde om att hon var hungrig. Dålig planering och ouppfostrat.
Erika var den enda som verkade ha någon slags vilja att följa med på teatern.
I bilen på väg till Uppsala rådde snarare begravningsstämning än festdito.

Elsa och jag höll dock modet uppe och eftersom jag alltid har haft en del fördomar angående Bertolt Brecht så blev jag mycket glatt överraskad och tacksamt underhållen av den mycket trevliga föreställningen.
Det var få skönhetsfläckar på framförandet. En borttappad textrad på ett par tre ställen, i övrigt var det en mycket väl genomförd och mycket väl utspelad föreställning.

Skådespelarna verkade trivas och flera av dem spelade sina roller med närmast perfektion så det blev en mycket underhållande stund på Uppsala stadsteater.

På vägen hem var det lite andra miner.
Erika var närmast i chock, föreställningen var alldeles för ekivok för henne. Hon såg ut som om hon för allt i världen inte skulle fråga henne vad hon tyckte om föreställningen. Carl verkade ganska likgiltig men Isolde uttryckte i alla fall uppskattning för evenemanget.

Scen

Kristofferskolans novemberfest

JulbasarenFör den här dagen hade jag lovat att ta med mig Sofia och Karin till Kristofferskolans julbasar. Förra året (här finns det) så försökte jag hinna med att se Markus Körner spela med sitt skolband men på grund av halvtaskig kommunikation så sprack det och jag missade hans framträdande. I år hoppades jag att jag skulle få en chans att se honom spela, han hade ju redan när vi soffjammade förra helgen så flaggade Markus på att han gärna ville att jag skulle komma och titta.
Den här gången gick det lite bättre och Jag fick se Markus spela bas i bandet JeanBlue.

Två låtar in i giget så orkade inte Karin med den höga volymen längre och jag tog med mig småflickorna på pepperkaksbakning och sedan åt vi varmkorv och drack saft tillsammans. Det blev en ordentlig påse med pepparkakor för Sofia.
Karin fick en mindre degklump att baka med men jag tyckte att hon gjorde ett riktigt bra jobb med kaveln och deg och hon fick ihop en liten påse med pepparkakor, som hon gärna knaprade på under dagen.

Det hanns med att bygga barkbåtar också.
Sofia hade snabbt en båt i vattnet som gick riktigt fint. karin och jag gjorde en tvåmastad sköning som kanske inte hade riktigt samma fina egenskaper som Sofias fina barkbåt, men jag tyckte att vi skötte oss hyfsat och fick till en helt ok barkbåt.
Efter lite fika och småkaka så blev det tid för hemgång, tjejerna skulle bara köpa med sig varsin påse popcorn innan färd hemåt.
Elsa hade jobbat natt och låg hemma och sov så jag ville inte komma hem med småflickorna för tidigt så vi tog det lugnt och lyssnade på bra musik i bilen.

Tintin på film

När jag kom hem med småflickorna så kom Niclas och Anna och hämtade med sig Erika och Carl för att åka in till stan och se Tintin-filmen på bio.

Ytterligare en stund med småflickorna och idag har de fått en rejäl dos av pappa i alla fall.

Pappa är trött nu.

Bilder.
20111127 Kristofferskolans julbasar (flickr)