Etikettarkiv: McDonalds

Roadtrip – Hässleholm

Brown Sugar

Utan bil sedan September ifjol så nu när det hamnat en Alfa Romeo i min ägo igen så kliade det i kroppen att komma iväg och göra något som jag varit förhindrad att företa mig sedan Toyotan slogs sönder. Nu skulle jag äntligen ta mig ner till Hässleholm igen. LeStrange och jag hade gjort ett litet byte med en baskropp mot gamla laptops. Tanken var att jag skulle få bort mitt kli i fingrarna och få igång en skön lekdator igen. Stora gamla och tunga bärbara datorer som kostar mer att skicka postledes än vad de är värda i ett byte mot en baskropp laddad med mickar men inget mer. Inte värt att skicka så det var bara att försöa vänta ut ett tillfälle när någon skulle ta sig i någon riktning till eller från Hässleholm – Stockholm. Dessutom så hade LeStrange några prylar som skulle plockas upp på Twang i Stockholm på vägen så nu när jag hade en ny italiensk skönhet till förfogande så var det dags att testa den på en ordentlig roadtrip.

Jag slutade mitt arbetspass klockan 11:00 men hade fått information av LeStrange att det inte skulle vara öppen innan klockan 13:00 så jag hängde kvar på jobbet en stund ectra. Det var ju lika bra att försöka få tag på de gitarrer och laptops som skulle ner till LeStranges verkstad nu när jag äntligen skulle komma iväg.
Väl inne på Södermalm hade jag strax lastat bilen och sedan var det bara att rulla iväg mot Skåne. Första tankstoppet i Sillekrog, en klassiker är ju alltid en klassiker. Sedan var det bara att plugga in hörlurarna i öronen och lyssna på podcasts hela vägen söderut.

McDonalds Värnamo

Strax efter att jag hade passerat Jönköping och den outsägliga sträckningen genom Småland hade börjat passera under mina däck så började jag känna att jag inte hade ätit något under dagen. Nu när det var eftermiddag och blodsockret hade lämnat kroppen så började jag nästan bli skakig av hungern. Så jag ville ha en snabb lösning. Genom två regnskurar beslutade jag mig för att stanna vid avfarten till Värnamo och ta en hamburgare på McDonalds.
Det är märkligt att man aldrig lär sig ändå. Man vet ju redan att det kommer att ta längre tid och vara sämre service på McDonalds än gången innan man var där. Det är ju ett sluttande plan och särskilt när jag var så hungrig som jag var. Jag svor över att jag inte valde konkurrenten Burger King som låg mer eller mindre vägg i vägg. Man lurar sig ständigt på att McDonalds förr i tiden hade en policy att servera gästerna snabbt men att det är så länge sedan att det faktiskt inte finns någon anledning att besöka dem längre. Eftersom både Burger King och MAX har mer välsmakande hamburgare så är det ju meningslöst att återvända till Donken. Dessutom undrar man ju hur inkompetenta de kan bli. Lägga upp pommesen på brickan tio tolv minuter innan de serverar den, det är inte de spänstigaste potatisstavarna man får serverat direkt. Riktigt degenererat skräpställe nu för tiden. Omsprungna av samtliga konkurrenter.

Den legendariska workshopen på Järnvägsgatan i HässleholmVäl framme på Järnvägsgatan i Hässleholm så blev det häng i LeStranges legendariska workshop och det hänger alltid något udda och kul i verkstaden. Nu hängde det en Burns Bison kopia som fångade mitt öga längs väggen. Mycket cool och habegäret slog i taket naturligtvis. Tyvärr var den behäftad med en del halsproblematik annars hade den fått följa med mig hem. Basismen hade fått en nytändning med den grunkan. Det kan jag lova. Vilken bastard! Vilken underbar skapelse!

Efter lite häng i verkstaden och lite kläm-&-känn på mina nya laptops så dök till sist Freddan upp och vi gav oss ut på stan och gungade runt i Brown Sugar, ligans Low Rider med mullrande V8. En Cadillac är alltid en Cadillac och denna -79:a var inget undantag. Vi gungade runt i Hässleholm med slagskeppet ett tag, glidande runt i byn, innan vi åkte tillbaka till verkstaden.
Det blev några timmars surr nere i verkstaden innan vi gav oss. Diskussioner om Skåne vs. Sverige, om politik och frihet och valet i höst. Vi pratade om allt möjligt och strax efter klockan tre på natten så var det dags att bege sig hemåt. Jag hade kunnat tacka ja till LeStranges erbjudande om att sova på soffan men jag ville ut på vägearna och kände mig tillräckligt pigg för att kunna åka hem igen. Det var ärligt talat att bedra sig själv en hel del. Jag var långt ifrån pigg och redan i höjd med Värnamo började jag fundera på att stanna till och sova en stund i bilen. Det blev att stålsätta sig och efter att ha tankat både bilen och mig själv (Unleash The Beast!) i Ödeshög så var det bara att stå på.

Det fick bli ett par bensträckare och fler burkar Monster innan jag äntligen kunde rulla in min Alfa Romeo hemma på farmen någon gång efter klockan 10 på förmiddagen.
Nästa gång sover jag kvar på LeStranges soffa i verkstaden för jag var alldeles för trött på vägen hem för att kunna njuta av bilturen och jag sov sedan bort hela lördagen i alla fall. Hade lika gärna kunnat tillbringa en halv lördag i verkstaden och klämt loss på den där Burns-kopian.

Hemma igen. Det innebar cirka 1150 kilometer (715 miles) och till min glädje så har bilen rullat troget och krångelfritt hela vägen. Nice!

Första stoppet, på Twang på Katarina Bangata

Första stoppet, på Twang på Katarina Bangata

På väg

Tankstopp i Sillekrog

Brahehus

Cadillac - Brown Sugar

Cadillac - Brown Sugar

Cadillac - Brown Sugar

Fuel for the Driver

Med döttrarna till Örebro

Veckan välplanerad och färdigstrukturerad. Nu har jag hörd från så många om hur fantastiskt äventyrsbadet i Gustavsvik, Örebro är så det blev inget Skara sommarland i år. Ett misstag minst sagt. Vilket mediokert äventyrsbad vi möttes av i Gustavsvik. Jag tittade på interiören en stund och förbannade mig själv för att ha gått på deras förfalskade reklambild av stället. En mustigt dimmig djungelmiljö på bild visade sig vara en halvfärdig interiör och ett mediokert utförande. Sofia hade tröttnat efter 40 minuter. Karin hade kunnat varit kvar, men det hade hon velat vara var som helst där det var vatten. Så vi åkte in till de mer centrala delarna av Örebro, i alla fall trodde vi det, för att Sofia skulle få shoppa kläder. Vi hamnade i vad Sofia kallade ”-Europas mest folktomma galleria!”.
Sedan hamnade vi på McDonalds trots att ingen av oss egentligen ville gå dit. Alternativen blev för krångliga och Donken bara låg där framför våra fötter (deras affärsidé i ett nötskal) så vi vek ner oss. Sedan hade vi faktiskt fått nog av Örebro.

Efter att ha hoppat in i bilen så insåg jag att vi behövde hitta en OKQ8 för att fylla på soppa och jag slog på GPS:en i mobilen. Jag fick fram en mack i Arboga och klickade fram en färbeskrivning. Det slutade i total förvirring. In i den gamla stadskärnan i Arboga. Kullerstenar, enkelriktat och bommar. När vi hamnade på ett torg vid kyrkan pep det till i GPS:en och den sa, ”-Framme vid destinationen!”. Jag måste ha klickat på Arboga, och inte på OKQ8. Väl på plats där så kunde vi lika gärna besöka Arboga kyrka en liten stund när vi ändå var på plats. Vi tog en liten paus vid Heliga trefaldighets kyrka byggd av Franciskanermunkar. När vi kom in i den gamla klosterkyrkan så hade de en liten mössjakt för barn. De hade gömt undan ett gäng mjukismöss och Karin och SOfia fick en karta där de fick kryssa för var i kyrkan de hittade de olika mösses. De hittade alla plus en bonusmus och fick lite godis som pris. Väl ute i bilen igen så sa Karin att mamma har sagt till henne att hon inte får ta emot godis av okända människor. Jag svarade med att säga att söta flickor i kyrkan är okej. Det är fula gubbar hon skall akta sig för- ”-Då får jag inte ta emot godis av dig pappa!” svarar hon.
Tack!

Nu hemma och nöjda för dagen. En rejäl roadtrip för ingenting i stort sett. Men vi gjorde den tillsammans.

På väg hem hade vi i flera mil en riktigt snygg Chevrolet Impala Bel-Air 1958 framför oss. Grym kärra.

Chevrolet Impala Bel Air - 1958

Cineasterna

Peter & draken ElliotPå fredagen fick jag ett mejl från Sofias skola om att hon hade gått hem från skolan efter lunch på fredagen. När jag såg mejlet så ringde jag upp henne och hon kände sig lite bättre men hon hade en tråkig hosta. Värre än så var det inte. Då det visade sig att hon inte hade gjort några planer för lördagen så erbjöd jag att ta med mig Svenska SmåFlicksFörbundet på bio. Sagt och gjort så bokade jag på förslag från Sofia biljetter till ”Peter & draken Elliot” på Filmstaden i Kista.

Jag plockade upp tjejerna vid lunchtid och så åkte vi över till Kista galleria och åt på McDonalds innan det var dags för film. Tjejerna laddade med godis och vi hade bokad bra platser mitt framför duken så vi satt laddade när vi under början av filmen insåg att herren som satt med sitt barnbarn bakom oss inte skulle sluta prata bara för att reklamen var slut. Nejdå, han fortsatte att förklara hela första scenen för sitt barnbarn, vilken verkade förstå alldeles utmärkt ändå. Senare under filmen kom det med jämna mellanrum förklaringar till barnbarnet som knappt svarade, han var rimligtvis upptagen med att titta på filmen. Det var så illa att Sofia kommenterade det efteråt och hon hade också gjort bedömningen att barnbarnet kalrade sig utan vuxentolkning.
Det här märkliga curlandet som mer och mer påverkar omgivningen börjar minst sagt gå för långt.

Nåväl. Efter en ganska bra barnfilm så mös vi omkring i lite klädaffärer innan vi åkte tillbaka. Saknar dem redan.

Karin och Sofia

Med pappa i leklandet

Äntligen skulle det bli av igen. Svenska SmåFlicksFörbundet på besök på Österledingeslingan på nytt. Jag plockade upp tjejerna i Bromma och fick hälsa på Axel och Erika också. Först åkte vi till Bromma Blocks och bunkrade mat och snask på COOP Forum. Karin ville gå raka spåret till chips-hyllan men fick lugna sig en aning under tiden vi inhandlade frukostmaterial och andra nödvändigheter. Efter en stunds otålig väntan fick Karin till sist löpa amok i sina godisönskemål.
Efter en snabb kompletteringshandling på Clas Ohlson av färgpennor och en ersättare för min datormus som dog i går (en gammal Boomslang som jag fick av Janne för en massa år sedan). Tjejerns fick välja färg på musen så valet stod mellan en zebrarandig och rosa. Det blev rosa!

Efter shoppingen tog vi oss genom köerna till Andy’s Lekland i Bromma. Det var ju ett tag sedan vi var på något lekland och nu var det dags att låta tjejerna bränna av sig sin energi innan vi åkte hem till mitt lilla näste. Det blev studsmattor och bollhav och allehanda lekar som roade Svenska SmåFlicksFörbundet under tiden jag satt på en stol bläddrandes i tidningen Offside. En skön artikel om Kennedy Bakircioglu, Hammarbys största moderna stjärna. Det var en bra artikel. Hade aldrig läst blaskan tidigare och de lyckades dessutom få med en artikel om den gamle hammarbyaren Hasse Eskilsson . Stort sentimentalvärde.

Efter en och en halv timme kroknade tjejerna. Jag hade glömt att ta med en kamera så det fick bli lite suddiga mobiltelefonbilder, ja, det syns ju på bilderna nedan här.

En sväng in på McDonalds i Rissne där tjejerns fick grunda inför kvällens snacks-frossa med att trycka in hamburgare i fejset. När vi väl kom på plats i Östra Ledinge så orkade tjejerna inte med så länge. SOfia och jag redigerade lite film som hon tog i Grekland under höstlovet och Karin ritade och fick Johan att vika papperssvalor.
Nu ligger de och snusar sött på en madrass på golvet. En hög filtar och kramdjur på plats och snart är det dags för mig att krypa ner där bredvid. I morgon har vi en hel dag framför oss.

Karin i full snurr

Svenska SmåFlicksFörbundet i bollhavet

Svenska SmåFlicksFörbundet taggar ner efter urladdningen i leklandet

Svenska SmåFlicksFörbundet på McDOnalds

Karin Casselbrant och hennes one-liners

Mot Skara med Svenska SmåFlicksFörbundet

Vi flängde vidare. Efter en tidig uppstigning hos farmor och farfar i Hälleforsnäs så blev det samling av troppen och lastning av bilen. Jag hade kastat ett öga på krtan för att ha en uppfattning om vilka vägar vi skulle ta oss vidare smidigast från Hälleforsnäs. Ingen större risk för trafik en måndagsförmiddag men ännu mindre risk på de slingriga sörmländska småvägarna resonerade jag.

Karin och Sofia

Någon hade passat på att använda landsvägen som rekreationsområde eller helt enkelt bara kört berusad. Inga bromsspår, men såväl polis som övriga blådjus på plats. När vi passerade stod en brandman och spanade ut i skogen en bit ifrån bilen, för att upptäcka spår efter någon skadad eller någon smitare antar jag för det var inga tecken på att någon var kvar i eller omkring bilen. Vi passerade i stillhet och fortsatte längs den vackra landsvägen ut till riksväg 214.

Olycka

Olycka

Vi hade inte så långt att köra en trettiotre mil i runda slängar med några avbrott för att byta säkringar, springa på toaletten och köpa resegodis. Det var bara att hålla tempo och sakta men säkert närma oss vår destination.
Visserligen tyckte Karin att det var långt och att allt tog lång tid men det var väl inte annat att räkna med. Det tycker man om allt bilåkande i den där åldern helt enkelt.

Andra dagens rutt

Väl framme i Skara tog vi oss direkt till Sommarland och badade av oss innan vi kunde ta oss till campingen och checka in i den stuga som vi hade hyrt. Incheckning klockan 14:00 och när vi hade packat ur bilen och förberett för kvällens vistelse så tog vi oss tillbaka till Sommarland jag och  Svenska SmåFlicksFörbundet .

Karin badar

Sofia och chokladvinsten

Efter en dag med bad, åkattraktioner och vinst på chokladhjulet så ramlade vi i säng redan vid 19-tiden på kvällen. Att alla skulle samsas om att ligga i en av de fyra bäddarna påverkade åtminstone två av oss som försökte sova, den tredje byggde koja lekte med kramdjur och hade det rätt bra på det stora hela.

Efter natten så städade vi ur stugan innan det blev dags för ytterligare en dag i lekandets tecken. Mycket åkattraktioner och faktiskt lite bad när solen en kort stund tittade fram. När vi trötta och färdiglekta tog oss mot bilen så hann vi precis packa in oss själva våra kramdjur och ballonger när plötsligt regnet öste ner och vinden förvandlade flaggor till segel.
Det var sjönt att vara på väg igen.

Laxå

Karin i Laxå

Hemväg är alltid hemväg. Att få  Svenska SmåFlicksFörbundet  eller delar av den att somna i bilen på vägen hem gick inte alls trots att vi var trötta allihopa. Det fick bli toalett- och glasstopp i Laxå och dessutom ett hamburgerstopp utanför Arboga. Big Burger var väl minst tredje snabbmatsstället vi käkade på på tre dagar men jag hoppas att vi får lite bättre matvanor när vi väl är hemma hos mig. Kvällens sista stopp var nämligen mitt lilla kryp-in.

Big Burger

Natturet

I bilen utanför McDonalds i Enköping 02:35 i väntan på en QP eller två och en kall dricka. Har jobbat 77 timmar på fyra dagar och nyss lämnat cigarrklubben där jag varvat ner en stund efter jobbet. Jag vet det inte nu men om cirka femton minuter blir jag stoppad av polisen. Vi kommer fram till att jag inte behöver böta för den felande baklycktan, jag får ”gult kort” den här gången. Vi är överens.
Om en timme och förtio minuter kommer jag att vara hemma.

Orient diver

Bacon Clubhouse-time

Igår hade Sofia klubb på Opus Dei och när hon var klar där så åkte vi och tryckte i oss en burgare på McDonalds och hängde runt i Fältöversten. Det var rejält dött där i centrumet och det enda som egentligen var öppet var McDonalds och Systembolaget. Vi fick en stund tillsammans i alla fall och innan vi skiljdes åt hann vi med att köpa varsin glass.

Hamburgerstund med Sofia

Roadtrip Kungälv

Anders BergDet började med ett mejl från Janne för någon vecka sedan angående en kille i Kungälv som ville skänka bort tre framvagnar till ADO16-bilar, d.v.s Morris/Austin m.fl. 1100/1300-modeller.
Eftersom det hade passerat någon vecka så trodde jag inte att jag skulle hinna lägga vantarna på dem och lät det bero sedan pratade jag med Janne på telefon häromdagen och härde då att framvagnarna fanns kvar och då blev det lite bråttom.

Jag slängde ut en efterlysning av resesällskap på Facebook och lite överraskande så svarade Anders Berg, min gamla kollega från SBA assistans att han ville slå följe.
Överraskande som sagt men jättekul.

Med kunskap om stockholmstrafikens komplexitet så gav jag mig av hemifrån redan tjugo minuter över tre. Anders och jag hade kommit överrens om att åka från Enskede klockan sjutton så jag borde ha haft gott om tid men bara att jag skulle svänga förbi återvinningen med ett par säckar gjorde att jag faktiskt inte var i Enskede förrän strax efter sjutton.

Första stoppet blev för påfyllning av diesel i Nyköping sedan körde vi på i stort sett hela vägen ner till Kungälv.
Det var perioder av regn och perioder av uppehåll, inget kalasväder på något sätt men det gick i hyfsat tempo hela vägen. På plats hos Jonny i Kungälv så möttes vi av grindar med pentagram med spetsen nedåt och en kille med lila tuppkam och en fet mördarhund mötte upp.
Efter att ha nördat ner oss i hardcore och punk lastade vi in framvagnarna i bilen och med ett kort stopp på McDonalds så fortsatte vi via en helt söndergrävd väg 45.
Eftersom Anders trots att han är basist inte riktigt vågat ta steget fullt ut så passade vi på att stanna till i Glanshammar där PrataBas-träffen pågick för fullt. Trots att klockan nästan blivit tre när vi anlände på natten så var det ett helt gäng härliga skäggiga och berusade basister på plats att få träffa en liten stund innan det var dags för vidare färd hemåt. Jag hade gärna stannat med mina basiska vänner men det gällde att komma hem till Erikas konfirmation, det var dags för hennes dag nu!

Bilder:
20120511-12 Roadtrip Kungälv/Glanshammar

:: Fredagen blev lite speciell. På torsdagen sade jag upp mig från Rustabo och återgick till SBA assistans så jag passade på att vara ledig på fredagen. Min vän ”Fontofilen” hade hört av sig och hade problem med sitt nätverk hemma så jag lovade att svänga förbi och se om det var något jag kunde hjälpa till med.
Nu blev jag tidig till Vallentuna så jag passade på att besöka Arkils tingstad innan jag fortsatte hem till ”Fontofilen”. Med lite tur så lyckades jag åtgärda problemet med hans nätverk ganska omgående så att det löste sig på ett bra sätt.

Hade jag inte varit ledig vet jag inte om jag hade orkat med en natt på vägarna trots trevligt sällskap.

Gates to hell

Lofsdalen 2011

PiloterInnan jag gav mig av till Gotland för att arbeta så var vi iväg hela firman till Lofsdalen för lite rekreation och social samvaro.

Vi samlade ihop styrkorna under förmiddagen.
Jag hämtade upp mina skånska kollegor, Daniel, Christian och Dan, på Arlanda och forsatte sedan mot Uppsala.
I Uppsala plockade vi över min och skåningarnas packning till Tomas bil. Sedan packade vi in oss själva, fem man, i hans kärra för vidare färd norrut.

Strax utanför Gävle mötte vi nästa bil, med Conny och Micke.
Lite omflyttningar och sedan var vi på väg i en tvåbilskaravan till McDonalds i Söderhamn innan vi siktade in oss på Lofsdalen.

TomasVäl framme på plats fick vi äntligen göra oss hemma i Lasses hus, och vilket hus sedan! Det var mer än en liten vinterkula minst sagt. Det var ett fantastiskt vinterslott som vi fick äran att dela med Lasse en helg.

På fredagen roade vi oss med god mat, kortspel, jobbsnack och samkväm,
Vi bodde in oss ordentligt med två gubbar i varje rum och alla fick en rejäl nattsömn inför lördagens strapatser.

På lördagen hade vi snöskotertur på schemat.
Vissa hade aldrig tidigare kört skoter och några andra hade som jag kört några gånger och somliga var vana skoterchaufförer. I släptåg på en van guide gav vi oss av över Lofssjön, där vårt första stopp skedde på grund av undertecknad.
Jag hade min kamera runt halsen och när jag försökte gasa med vänsterhanden för att kunna plåta med högerhanden. Då lyckades jag slå ner avstägningsknappen av misstag och min skoter dog.
Jag trodde att knappen var en fjädrande variant så jag kollade aldrig om det gick att dra upp den igen. Så jag började försöka starta skotern utan vidare framgång.
Jag provade med och utan chok. Kollade om det fanns soppa och pysslade omkring lite i största allmänhet.

Efter en fem sex minuter började jag fundera på om ingen saknade en skoter?

Efter ytterligare en stund började jag ställa in mig på att ingen skulle komma tillbaka och att jag snart kunde börja min vandring tillbaka till skoteruthyrningen!
Efter ett tag hördes en skotermotor vråla över isen, vår guide hade till sist insett att det saknades en skoter.
Jag skämdes inte så lite när det visade sig att det bara var att återställa avstägningen!
Men det kände jag var glömt drygt tio minuter senare när Conny körde av ena batterikabeln. Sedan rullade det på rätt bra, den mjuka blöta snön gjorde att vi skar ner med banden ett par gånger men vi höll bra snurr på grejerna i det stora hela.

Nästa år skall vi försöka göra om det lite tidigare på året så att vi får snö så det räcker till för att köra oss fullständigt slut.

Snowmobile

Snowmobile

Skåneresan – februari 2011

Hemkommen från förra veckans skåneresa med jobbet och redan har man börjat jobba igen. Det känns lite som om det inte har hunnit varit något ledigt överhuvudtaget.
Men det har hunnit hända en hel del under den gågna veckan och när jag till slut i tisdags kom hem till familjen så var det otroligt skönt att se dem igen och det verkade som om mina barn hade saknat mig massor.

Jag kom på att jag inte skrev något om konserten med ”Gunnar Källström och Fridens Liljer” den första februari!
Jag nämnde det som hastigast här; Sunken på Solvalla, men jag hann inte skriva något om det då.
Se dem på TV4’s frukostprogram här. Martins insats på gitarr var naturligtvis lysande som alltid.

Fridens LiljerDet var en trevlig kväll och efter spelningen så hängde vi med Gunnar och bandet på KGB-bar där vi satt och snackade en stund innan det var dags att bryta upp.
Bild från samlingen i baren finns på:
http://www.facebook.com/photo.php?pid=6041830&l=617ca31e02&id=537949352

Söndagen sjätte februari plockade jag upp min kollega Pontus i Sundbyberg innan vi gav oss av ner mot Viken, strax söder om Höganäs.
Vi hade första kvällen i lugn och ro innan våra kollegor kom ner på måndagen och vi hann komma i ordning för veckan.
På måndagen började jobba men det var inte utan en känsla att våra kollegor på plats i Skåne helst inte ville ha oss där.

Arbetsveckan kunde ha flytit på bättre för mig men nu är det en ny vecka och nya tag.

På torsdagen tog jag mig till Hässleholm.
Mina kollegor skulle fortsätta vidare till Uppsala men jag skulle sluta upp med Mike på Hotell Statt i Hässleholm tillsammans med min kollega Tomas från Gotland, en gammal hässleholmare faktiskt.
Jag hann inte mycket mer än in med grejerna på hotellet så bröt det ut en Pratabasträff i lobby-baren.
Till och med min kollega Tomas är ju gammal basist så det blev en basistträff med både pratabasare och icke pratabasare.

På fredagen jobbade jag och Tomas i Hässleholm, men det gav ingen vidare mersmak och på eftermiddagen begav jag mig vidare till Quality Grand i Kristianstad.
Mike och jag hade en övernattning kvar innan det var dags för 50-års festen hos Anders O. EngbergBrunnen i Arkelstorp.

Efter en ganska händelsefattig stund på O’Learys så satt vi och snackade på hotellet istället tills det var dags att knoppa in.
På lördagen var det inte så långt att ta sig till Oppmanna prästgård där vi skulle bo efter festen.

Rolle i Oppmanna

♥ På lördagskvällen var det så dags för 50-årsfirandet av Anders O. Engberg.
Brunnen i Arkelstorp visade sig vara en mycket trevlig lokal i mysig omgivning. Tidigare kom man hit för att dricka brunn, läs mer om det på http://www.brunnen.nu/Brunnens_historia.shtml.

Det blev en trevlig kväll med mycket musik och sång.

Anders band ”Storybook Children” öppnade muciserandet med ett i det närmaste full-set.
Sedan fortsatte Anders med sitt band Upmann Electric Blues Band.
Också blues-bandet spelade ett rejält set.

Sedan spelade allehanda musikaliska gäster för Anders och oss andra.
Vid det bord där jag och Mike hade placerat oss hamnade bland andra Sven Bornemark och en vissångargrupp vilket ledde till att t.om. jag gav hals och sjöng med lite då och nu.
En sprid repertoar som t.om. gav oss en kinesisk version av ”En natt i Moskva” (Подмосковные
Вечера
).
Märkligt men inte desto mindre roligt.

Lite senare under kvällen blev det lite lägereldssång runt vårt bord med sjöna sångstämmor och fantastiska röster och gitarrkomp.
Riktigt mysigt.

Musiker

♦ Efter att ha sovit i prästgården, i en likadan soffa som jag själv hade i slutet av 70-talet, så var det tidig uppstigning och jag och Mike slängde i oss ett par koppar kaffe innan vi gav oss ut på vägarna hemåt.

Ett snabbt frunch-stopp i Örkelljunga på McDonalds för lite bränslepåfyllnad så var man klar för vidare hemfärd.
Det blev en lugnt resa, både jag och Mike höll ett lugnt tempo på motorvägen eftersom det var vintirgt på sina ställen.
Väl hemma igen så kunde jag konstatera att det blev exakt 600 kilometer (373 miles) från Oppunda till Komministervägen i Bromma.

Det hann bli en massa mil den här veckan.
Nu skall jag jobba hemma ett tag.

Drive-by Photo Shoot