Etikettarkiv: Kennedy Bakircioglü

Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka Gamla Uppsala är en plats där makt och religion gått hand i hand, såväl under hednisk som under kristen tid.
Under förkristen tid arrangerade förmodligen kungarna religiösa ceremonier på platsen. Under medeltiden ägde den kristna kungamakten marken, och det är ingen tillfällighet att Sveriges första ärkebiskopssäte förlades just hit vid mitten av 1100-talet.

Dessutom var jag ju i Uppsala i slutet av september 2016 och såg Hammarby besegra Gamla Upsala SK i fotboll med spelare som Kennedy och Stefan Batan i spetsen (läs mer här).

Gamla Uppsala kyrka, en gång en katedral, då en treskeppig katedral med absidförsedda korsarmar, som nedgraderades till sockenkyrka och under 1400-talet fick kyrkan sin nuvarande form sedan det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter ytterligare en eldsvåda. Den första elsvådan drabbade kyrkan strax efter dess färdigställande på 1240-talet.
En teori är att det hednatempel som Adam av Bremen omkring 1076 omnämnde som Uppsala tempel kan ha legat på platsen för Gamla Uppsala kyrka men det är inte belagt. Kyrkan i Gamla Uppsala är byggd på en konstgjord platå där det stått flera byggnader tidigare. Under delar av kyrkan har man påträffat rester av hus i form av stora stenar och stolphål. Det är även troligt att en träkyrka varit uppförd på platsen innan den nuvarande gråstenskyrkan byggdes, så som brukligt varit under den period som området runt Mälaren kristandes. 1164 blev Gamla Uppsala ett ärkebiskopssäte efter att biskopssätet flyttat från Sigtuna till Gamla Uppsala tidigare.

Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala kyrka
Gambla Ubsala högar – klicka på bilden för större bild

Bajen borta

Mads Fenger Nielsen #13Det blev fem bortamatcher för mig i årets Allsvenska. Djurgårdens IF, AIK, IFK Norrköping, IK Sirius och nu i söndags IF Brommapojkarna på Grimsta IP. Det är rekord i antalet bortamatcher för mig och det känns bra att ha sett så många matcher borta nu när jag missar den sista hemmamatchen för säsongen. Mads Fengers frisparksmål i söndags mot Brommapojkarna är ju klart det snyggaste bortamålet jag fick avnjuta för säsongen. Nu hoppas jag bara att jag hinner se hemmamatchen mot Kalmar innan jag åker iväg på lite semester igen och att jag kommer hem till ett säsongsavslut för en andraplats minst. Den största charmen med bortamatcherna är ju att få sjunga ”Europa League mé Kennedy!” även om vi vet att det inte blir så nu när skorna åker på hyllan för den störste hammarbyaren genom tiderna. Kommer att sakna den ramsan.

Kennedy for President

I måndags fick vi bevittna en historisk Hammarby-händelse på Nya Söderstadion. Med tjugo minuter kvar av andra halvlek så byter Billborn in Kennedy Bakircioglü och Jille lämnar över kaptensbindeln till dess rättmätige ägare. Det har precis blåsts för straff och många i publiken är sugna på att få se Kennedy slå straffen men han låter Jille ta straffen. Jille sätter den säkert och vi leder över IFK Göteborg med 2-0. Bara en handfull minuter senare så blir det frispark för Hammarby. Klassiskt Kennedy-läge och Kenka ser otroligt sammanbiten ut när han fokuserar på vad som komma skall. Upp i krysset och arenan exploderar i:
Säg Oh, Ah, Kennedy – Säg Oh, Ah, Kennedy”.
Han har gjort sitt femtionde allsvenska mål, 3-0, och skrivit in sig än tydligare i Hammarbys historia. Legenden om Kennedy kommer att berättas om i generationer. Han är utan tvekan den störste hammarbyaren någonsin, Nacka är tvåa.

Kung Kennedy

På parken i söndags

I söndags var det fotboll på Nya Söderstadion igen. Hammarby tog emot Trelleborgs FF. Efter vinst med 1-4 borta mot Trelleborg så hade nog många väntat sig en slakt hemma men det blev bara 1-0 trots spel mot ett mål. Kennedy Bakircioglü byttes in lite för sent. Han fick åtminstone ett klart tillfälle att sätta mål nummer 50 i klubben men det räckte inte riktigt. Vill se honom snart igen på plan! På måndag är det dags att åka på bortamatch. Min första bortamatch för säsongen. IFK Norrköping med en roadtrip på måndag. Det behöver jag den här tokstressiga veckan.

Hammarby IF – Östersunds FK 1-2

Allsvensk återstart efter VM-uppehållet och Bajen skulle återuppta komandot och städa av ett sargat Östersunds FK och återta serieledningen. Fotbollssuget har ökat av att Gor Mahia FC har gått som tåget i både cuper och serie och nu var man redo att få en seger efter det långa uppehållet. Kennedy byts in och försöker men får bara ett enda vettigt frisparksläge. Bjørn Paulsens mål förlåter och Nikola Djurdjic jobbar och försöker hela vägen. Men annars? Katastrof. Imad Khalili vill jag aldrig mer se starta i Hammarbys färger. De som tyckte att han äntligen hade vänt och att han nu var tillbaka och visade sina rätta takter kan hoppa och fara. Han har blixtrat till i tre moment i några sekunder…på tre års tid. Grattis, men i den här matchen var det lögn i helvete att få Khalili att pressa lika hårt och högt som Djurdjic och Tanković. Han ger inget extra utan smålunkar runt som att de aldrig kan begär något av honom. Inte tillstymmelse till lagspelare. Jag har inte velat varit helt ärlig om honom tidigare men sämre spelare har Hammarby aldrig haft. Punkt. Nu tar vi den här förlusten och gömmer den djupt inne i något valv. Det måste vara den sista förlorade måste-matchen den här säsongen om vi skall komma någonstans på övre halvan.

Kennedy fick bara en chans till frispark på mål

Hammarby IF – Malmö FF 3-2

Nikola Djurdjic prisasPå bilden til höger här delar Jonas Pettersson från Sefina ut priset till matchens lirare, tvåmålsnickaren Nikola Djurdjic i Hammarby. Vi som var VIP-gäster hos Sefina fick välja ut pristagaren och vi var helt ense i den frågan. Fantastiskt trevligt att få se lite mer av arenan även om arenaarrangören slarvade bort det en aning. Dock var våra värdar från Sefina utmärkta i sitt mottagande av oss. Efter en god middag, en lysande trevlig buffé, så fick vi sedan avnjuta matchen på bra platser ganska mitt i plan och det var ju trevligt. Nikola Djurdjic göra mål och Pa Dibba avgör matchen och nu har vi tre hammarbyare i skytteligatoppen; Pa Dibba har sju baljor, Nikola Djurdjic har nu 6 gjorda mål precis som Jiloan Hamad. Det blev en trevlig kväll för Janne och mig och som jag sade häromdagen, ”Nu finns det bara två saker som kan göra den här säsongen komplett. Att Hammarby vinner guld och att Kennedy Bakircioglü gör mål i sin sista match. Varför inte?

På Nya Söderstadion

På Nya Söderstadion

VIP-match på onsdag

I söndags var jag lite besviken över att inte kunna åka med och få se Hammarby spela i Örebro. Janne åkte med Johannes och Hammarbyklanen och hade en bra dag med Bajen-seger. Idag fick jag lite tröst ändå. Det ringde på mobilen idag när jag kommit hem från jobbet och trots att det var från ett hemligt nummer så svarade jag mot min vana. Det var från Sefina Pantbank. De ären av Hammarbys sponsorer och i veckan som var svarade jag på ett mejl där de lottade ut priser. Long story short, så nu skall jag få en VIP-kväll på matchen på onsdag. Middag, guidad tur på arenan, kolla in Bajens omklädningsrum och lite annat. Tackar tackar. Nu finns det bara två saker som kan göra den här säsongen komplett. Att Hammarby vinner guld och att Kennedy Bakircioglü gör mål i sin sista match. Varför inte?

Heja Hammarby
Heja Hammarby – Fotografi: Janne Engvall

Djurgårdens IF – Hammarby IF 1 – 2

Jannes flagga nådde högst på läktarenRedan dryga två timmar före matchstart var jag på plats vid Nya Söderstadion nere vid slakthusområdet. Tanken var att parkera bilen ganska nära arenan för att sedan kunna smyga ner efter matchen och kunna komma iväg smidigt efter avblåsning och väntan på att komma iväg. Efter att ha parkerat Johans nya Toyota som jag har fått låna drygt en vecka så tog jag tunnelbanan in till Slussen för att möta upp Janne och Johannes. Vi tog en kort pause på Oliver Twist innan vi gav oss a mot arenan. Avstägningar och rena rama labyrintgången från Skärmarbrink till man var på plats på våra platser som på den här bortamatchen var på övre ståplatsläktaren. Efter spelaringång och tifo så hann matchen knappt börja innan Muamer Tanković nickade in första Bajen-baljan redan efter 2 minuter blankt. Erkan Zengin lirade sin första match från start och såg väldigt spelsugen ut. Dock tyckte jag att de spelade alldeles för mycket på Erkan och inte försökte hitta något alls på vänsterkanten. Enahanda och lite synd då Neto Borges såg minst lika spelsugen ut han också. Neto hade några fina moment i matchen och snurrade vid et tillfälle upp fyra djurgårdare i ett par snyggt vunna metrar. Bjørn Paulsen hade en nick på hörna som strök stolpen och Erkan hade ett långskott som med fin bollbana inte hamnade långt utanför bortre stolpen.
Dock så var Bajen under perioder pressade även om det aldrig kändes helt hopplöst men när Djurgården kvitterade på straff så kändes det tungt. Kennedy hade ersatt Jeppe Andersen och Pa Dibba bytte ut Nikola Djurdjic som hade slitit förtjänstfullt men inte riktigt hittat vägen förbi motståndarförsvaret.

Det var två bra byten för i första övertidsminuten av matchen, på ett snabbt utkast av Johan Wiland så tog Kennedy emot och sökte snabbt upp en spelväg till Jiloan Hamad som drev snabbt och bjöd på en underbar lyftning fram till Dibba som lobbade bollen förbi en långt utrusande Isaksson. 1-2 och derbyseger till Bajen igen. 3016 dagar sedan Djurgården vann ett derby mot Bajen. Sviten håller i sig. Tyvärr var det en hel hög med tråkiga djurgårdare som försökte rusa över hela långsidan för att slåss med bajensupporters. Polisen stoppade dem naturligtvis men det avgjorde ju att jag inte skulle få traska närmaste vägen till bilen. Det fick bli promenad tillbaka till SKärmarbrink, tunnelbana till Gullmarsplan, byte till tunnelbana till Globen för att komma tillbaka till andra sidan av Nya Söderstadion. Jag hade för säkerhet skull stoppat ner halsduken i ärmen på jackan och dragit upp dragkedjan i jackan för att inte flagga på mina färger i fiendesällskap.

När jag kliver av tunnelbanan vid Globen så ser jag en bekant rygg. Hon står där böjd över handväskan rafsande och letande efter någonting. Hur kan jag vet att det är hon? Jag ser en orange kappa jag aldrig sett henne i tidigare och hon står böjd framåt. Det räcker för att jag ska veta att det är hon. Jag tar ett var runt och ställer mig bakom några informationstavlor. Det är hon och hon ser fantastisk ut. Hur kan jag fyllas av sådan värme i kroppen och ett hjärta som rusar trots allt som har hänt? Den dagliga kampen och det katastrofala förhållandet. Vad ska jag säga om hon ser mig? Jag bestämmer mig för att om det skulle inträffa så får ryggmärg och intuition sköta det då. Jag går en bit bakom henne och när hon kommer ut från stationen och stannar och tänder en cigarett så är jag bara hundradelar av en sekund från att gå fram och tilltala henne. Detta trots att jag vet att jag är ingenting för henne, att hon antagligen helst skulle vilja se mig död, så är jag fortfarande förälskad i henne. Det är fullständigt galet. Förryckt! Jag letar upp bilen och åker hem. Hammarby slog Djurgården och jag borde känna lite fotbollsglädje men jag känner bara sorg.

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Hammarby är dom bästa!

Serieledarna

Vilken start det har varit på den allsvenska säsongen med fyra raka vinster. Fyra omgångar in så är vi fortfarande serieledare hela fyra poäng före tabelltvåan och Kennedy Bakircioglü kom in i sista delen av matchen mot IFK Norrköping igår och regisrerades därmed för 300 matcher i Bajen. En hjälte. Dagen till ära hade jag med mig min kollega Ricardo som sällskap, mycket trevligt som alltid.

2-1 till Hammarby hade kunnat varit en betydligt större vinst men nu tog vi hem det i alla fall. Mot Brommapojkarna i måndags vann Hammarby med 4-0 och nu känns laget närmast ostoppbart, det blir säkert ändring på det men med konkurrens om platserna i startelvan och en trupp som verkar ha roligt på planen så kan det här bli en riktigt rolig säsong.