Etikettarkiv: Katolicism

Signum, 6-2018

Signum - katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälleNu har jag äntligen gjort slag i saken och börjat prenumerera på Signum – katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle, då just artiklar om kultur och samhälle saknas eller helt enkelt bara födummas och misshandlas i dagspressen och saknar forum i vår samtid. Då får man söka sig till de alternativa källorna där intellektualism fortfarande har utrymme. De publikationer som nu når mig genom prenumeration är Signum samt SNT, Svensk Numismatisk Tidskrift så just nu känner jag nästan att jag är heltäckt med nödvändig information från omvärlden. Det som saknas skulle vara någon trevlig horologisk publikation med då de som attraherar mig är tyskspråkiga så faller det på mina språkliga brister. Dessutom så skulle något trevligt Bookazine (jag vet faktiskt inte om jag skall hata eller omfamna begreppet) om handeldvapen vara trevligt av avnjuta på verandan på somrarna. Jag har dessutom påbörjat en övertalningskampanj, alternativt idé-försäljningskampanj av ett frihetligt magasin till ett förlag och vi får väl se om det kan bär någon frukt. De skulle till och med kunna få stjäla idén av mig bara den förverkligades. Politik, historia, religion, kultur och samhälle, till och med ekonomi är ämnen som helt enkelt inte hanteras på allvar i vårt land. I mina mörkaste stunder vill jag tycka att det är kulturellt utarmat och fattigt men jag vet innerst inne att det finns ett hopp därute. Det står bara var och en själv att finna det.

St. Peters Nanga Catholic Church

Kenya - HarambeeI söndags var jag på mässan i den lokala katolska kyrkan St. Peters Catholic Church. Morgonens första mässa hålls på det lokala språket Luo så vi gick på andra mässan klockan nio på morgonen istället för att jag skulle få ta del av mässan på engelska. Bilderna tog jag ett par dagar tidigare när vi passerade kyrkan under en eftermiddag när en klass studerade inför första kommunionen där. Mässan var trevlig och följde såklart alla mönster och regler för en mässa men psalmsången som kören bjöd p var verkligen en extra njutbar del. En annan sak som jag gillade var den tydliga sammanlänkningen mellan församlingen och lokalsamhället. En man gick upp och talade om hur alla i grannskapet hade sin del i ansvaret för säkerheten i området. Att alla skulle ta som tumregel att känna sina tio närmaste grannar till namn och yrke och lite annat så att de därmed också kunde bidra till säkerheten om det skulle hända något så de vet vem eller vilka som skall informeras med mea. Dessutom så har de inte riktigt samma nät av gatunamn och gatunummer som vi är vana med så ett sätt att få fram meddelanden till församligsmedlemmar är att skriva till dem och skicka till kyrkan där man läser upp innan mässan avslutas vilka i församlingen som har brev att hämta.

St. Peters Nanga Catholic Church

St. Peters Nanga Catholic Church

St. Peters Nanga Catholic Church

St. Peters Nanga Catholic Church

St. Peters Nanga Catholic Church

St. Peters Nanga Catholic Church

Flannery O’Connor x 2

Flannery O'ConnorFlannery O’Connors författarskap upptäckte jag i vintras då jag läste Ta himmelriket med våld och fastnade för hur fantastiskt Flannery O’Connor lyckas få sitt persongalleri att smälta samman med miljön i den amerikanska södern. Det katolska perspektivetger ytterligare en dimension, trots att jag inte är så skolad i den katolska världen så tycker jag ändå att de rudimintära kunskaper jag har i ämnet räcker till för att jag skall förstå och uppsktta den vinkeln i böckerna. Den vinkeln är också otroligt viktig för det den själva essence som ger motivbilden. Det är närmast omöjligt att förstå karraktärerna i persongalleriet om man inte har författarens katolska perspektiv med sig in i berättandet.
Nu är jag otroligt nyfiken att läsa de två novellsamlingarna som är det som återstår av Flannery O’Connors författarskap. Att läsa henne i novellform tror jag kan vara en riktigt trevlig läsupplevelse. Flannery O’Connor dog redan vid 39 års ålder och de två romanerna Blodviss och Ta himelriket med våld och novellsamlingarna En bra karl är svårt att finna och Allt som stiger måste stråla samman är den totala produktionen. Dessutom kommer dagboksanteckningarna The Prayers Journal. Att sätta tänderna i att plöja igenom hennes fullständiga produktion känns lite som en litterär pilgrimsfärd och det skall bli mycket intressant att fullfölja det projektet. Det är kul att upptäcka att mina två stora författarupptäckter i år har varit två kvinnliga författare. Ester Blenda Nordström och Flannery O’Connor har varit två absoluta pärlor att lära känna och i båda fallen så är suget att läsa de kompletta produktionerna stort.

Det karga amerikanska södern där människor lever mellan det goda och det onda och kan falla åt vilket håll som helst helt utan förutsägbarhet är den miljö som Flannery O’Connor målar med sina tunna men svarta och ändock komiska penslar. Inte sedan mina Samuel Beckett-dagar har jag läst någon som kan rita litterära bilder med så svart komedi som Flannery O’Connor gör. Hennes genre har kallats grotesque och noir och jag tänker inte protestera men tycker också att man kalla hennes verk för religiös litteratur.

Länkar:
Bakhåll förlag
Blodviss
Ta himelriket med våld
En bra karl är svårt att finna
Allt som stiger måste stråla samman
The Prayers Journal(New York Times)
Flannery O’Connor läser ”A Good Man is Hard to Find”
Some Aspects of the Grotesque in Southern Literature
ISBN 978-91-7742-475-8

Erikas dag och konfirmation

SofiaEfter bara ett par timmars sömn så blev jag väckt för Erikas dag. Dags för Erikas konfirmation. Erika har haft jättebra på sin undervisning och hon trivs som fisken i vattnet med sina kompisar i kyrkan, kyrkokören och det känns som att kyrkan är hennes favorittillhåll så fort hon inte är i skolan.

Själva ceremonin gick av stapeln i St:a Eugenia kyrka vid Kungsträdgården inne i stan. Biskopen nämnde Erikas brev till honom då hon för att ”inte vara som alla andra” hade öppnat brevet med ”Coolaste Biskop Anders”.
Gott gry i mitt lilla frö.

Eftersom de inte vill att man fotograferar under själva ceremonin så fick jag istället försöka få med ett par små filmsnuttar från själva konformationen.

Bilder:
20120430 Valborg med Karin
20120512 Erikas konfirmation

Bilderna är från kyrkan och sedan från Wienerkonditoriet på Biblioteksgatan i Stockholm. VI samlades där efter ceremonin och fikade och firade Erika.
Vi hade tur som fick några platser alls på kondiset men vi fick i alla fall umgås och Erika fick sina fina presenter.

Filmerna nedan är bara små korta snuttar men det är vad jag kunde ge mig på med tanke på att det egentligen inte får fotograferas i kyrkan under ceremonin.

Filmer:
Film från kyrkan – 1
Film från kyrkan – 2

Sofia har haft myror i brallan hela dagen och hela helgen har hon sprungit runt och tagit bilder och skapat sköna alster med hjälp av Pixlromatic+ på min iPhone.
Bilden till höger ovan är en av alla dessa sköna bilder.

Bilden nedan är faktiskt ett självporträtt av Erika.

Erika

Firanden

SofiaI lördags var det fullt upp minst sagt. Det började med att Sofia tog första kommunion och hon var lika söt som sina äldre systrar som också stått där och tindrat i sina vita klänningar.

Jag följde med till cermonien i kyrkan men hamnade på en så dålig plats att jag inte såg någonting. Elsa och Erika hade sången att ta hand om så där satt jag och försökte se en skymt av min lilla skönhet men det gick inte alls. Istället så kommer jag att ladda upp lite bilder på flickr när jag får en stund över.

Lite senare på dagen så firade vi Isolde som dels fyllde 20 år och dels tar studenten i år.
Hon kom förbi med pojkvän som  Svenska SmåFlicksFörbundet  snabbt lade beslag på och Erika hade systrarna Yilmaz på besök och Thomas och Yvonne dök också upp för att fira Isolde så det blev naturligtvis fullt runt kaffebordet igen.

Söndagen var också en dag i trevnad. Våra vänner i familjen Han kom förbi för lite kvalitativt trädgårdshäng. Det var ju sol även och det fortfarande är kallt i luften men vi fick chansen att ha det riktigt trevligt hela eftermiddagen. Sofia och Karin fick lite kamrater att leka med under söndagen och jag och Elsa fick chansen att ha en trevlig stund med vänner.

Trots att Per var tvungen att avvika ett par timmar på eftermiddagen och Elsa stack iväg en stund och nålade upp sin stickning så fick vi våra gäster att stanna kvar på middag så det blev en heldag tillsammans. Trevligt.

Isolde i soffan

Nu när våren börjar komma igång så är det mycket som skall hinnas med runt om oss och bland oss. Så jag försöker att uppdatera hemsidan så gott jag kan och det blir som vanligt efter ork och lust.
Men det vet ni ju redan efter alla dessa år.

Mera helg

SkogskorsEfter arbete på måndagen så forsatte helgen med en valborgskväll och en ledig första maj.
I dag var jag med Elsa och flickorna på en Maria-andakt ute i skogen här i Bromma. Det var en speciell men väldigt trevlig upplevelse. En grupp av irakiska katoliker som var med på andakten och knytiset och när de sjöng på kaldeiska så var det fantastiskt att höra. De där kvartstonerna går inte av för hackor och språket har anor från arameiskan.

Både Erika och Sofia var märkbart glada över att jag deltog i en tillställning där familjen annars aldrig är helt samlad. Det var skönt att se hur nöjda de var med pappas deltagande.

Valborg firades i Riddersvik utanför Hässelby.
Det var Sofia som ville att vi skulle åka dit då hennes lärare med fru och son skulle vara där och jag och Elsa tog med oss småflickorna och gjorde som Sofia ville. Det visade sig vara en utmärkt idé då det var en mycket bra plats för majeldar och manskörer.

Karin gillade att kasta pinnar i elden och trots tröttheten så var hon duktig och stod ut sent på kvällen. Sofia var jätteglad och det blev en trevlig kväll.
Efter att ha haft ett gikt-anfall (eller vad än det nu är) i en hel vecka nu börjar det i alla fall klinga av nu. Fortfarande kan jag inte sova ordenligt på grund av smärtan men förhoppningsvis så är det bara några dagar kvar tills det har gått tillbaka helt.
Det skulle vara otroligt intressant att en dag få reda på vad det faktiskt är vad jag lider av. En diagnos helt enkelt men mellan 1996-2006 så försökte jag ta hjälp av sjukvården utan att få så mycket som en remiss till specialist eller några direkta undersökningar eller provtagningar.

Nåväl, en två gånger om året får jag ett skov eller attack och det är lite olika vad utfallet blir men det var ganska länge sedan det höll i sig så länge som i år.

Karin firar Valborg