Etikettarkiv: Isolde

Med rutorna nere i Bålsta

En roadtrip av det brutalare slaget var inplanerat för gårdagen. När min Toyota kokade för ett tag sedan och jag lämnade in den på verkstad för att de skulle byta vattenpump men återkom med ett paket av åtgärder för 12.000 kronor så bestämde jag mig för att hämta hem den och ställa den hemma på gården tills vidare och se om jag kan fixa den själv (djävulen på min axel skrattar sig vindögd vid tanken) del för del. Att köra en bil som kokar från Bålsta till österledinge är ju ingen drömutmaning direkt. Särskilt inte när verkstaden lagt till en trasig kylare till tistan precis efter havererad vattenpump. Nu undrar jag ju om de har gjort en korrekt analys av läget då jag har svårt att tro på att två problem uppstår samtidigt. Visst ett stopp i kylaren skulle ju kanske kunna leda till en död vattenpump. Men jag är skeptisk.
Med en plan i huvudet så klev jag upp 08:10 på morgonen och jag och Anush kom iväg 08:40 med riktning Liljeholmen. Anush till skolan och jag till tunnelbanan. Så 09:23 stod jag på perrongen och befann mig med packning på väg mot en beräknat lång dag i min skadeskjutna Toyota. Min plan var att köra trettio minuter sedan stå och låta bilen svalna ordentligt. Cirka två timmar tills motorn var kall räknade jag med. Om jag höll plan skulle jag kunna vara tillbaka till östra Ledinge vid 21:30. Jag hade med mig en ordentlig packning i form av en god bok och en låda med ett halvdussin anständiga cigarrer för de där timmarna som skulle tillbringas vid vägkanten väntades på att motorn skulle svalna plus mina biker-brillor från Velodrom för min körning som skulle ske med nedvevade fönster och full värme och fläktstyrka för att evakuera ut värme från motorrummet ut via kupén.

Klockan 09:48 kommer jag ner på den nya pendeltågsstationen Stockholm City. Det är inte utan att man kan komptemplera en del över hur mycket stockholm hunner ändras under ens snart femtio-åriga levnad, elle bara från 2001 då jag, Elsa och barnen lämnade innerstaden och Kungsholmen för Bromma och villalivet. Sexton år under vilka Stockholm snabbt förändras, förtätas och förloras/förstoras. Stockholm City, stationen med plexiglasväggar för att självmordshopparna skall välja en annan lösning, eller bara en annan station.

Stockholm City

Stockholm City

Väl framme i Bålsta så visste jag att jag hade en rejäl promenad fram till industriområdet där bilen stod så det var bara att ta några djupa andetag och kliva av pendeltåget vid Bålsta station klockan 10:35. Jag konstaterade att stationsklockan gick en timme fel men ryckte på axlarna och utgick från att Bålsta kanske ligger i en annan tidszon. De uppträder ju lite så där ute i skogen.

Bålsta station

Det var en promenad där jag gick igenom hela vägen hem i huvudet. VIlka eventuellt lämpliga avfarter jag kunde åka av och vänta på. Jag kom fram till att kyrkorna längs vägen på första halvan av sträckan skulle kunna vara lämpliga stopp. Håtuna kyrka skulle kuna bli fösta stoppet om bilen började koka tidigt men frågan var om jag skulle klara mig fram genom och förbi Eriksunds säteri till nästa stopp som skulle bli Haga kyrka och sedan direkt efter det Vassunda kyrka innan jag skulle vara framme vid Knivsta och en tredjedel av sträckan var avklarad.

Vy från Bålsta

Från Knivsta fram till Gottröra finns det tillräckligt med bred väg och avtagsvägar för att jag skulle kunna köra av där det passade. Så den sträckan gjorde mig inte det minsta nervös. Men den sista sträckningen från Gottröra via Rimbo till hem?
Där skulle det vara smalt och en massa privata tomter längs med vägen. Så planen var att dela upp den sträckan i två kortare, med kanske bara en timmes kylningsvila innan sista sträckan från Rimbo och hem.

Med bilnycklarna i handen

Vid starten i Bålsta

Så klockan 11:04 stod jag med nycklarna i handen och gjorde mig redo för en lång dag och kväll i bilen. Av med jackan, på med solbrillorna och tända upp en cigarr innan jag vred om tändningen och det bar iväg. Det blåste friskt i kupén med alla fyra sidorutor nedvevade och det blåste snart riktigt varmt om benen och fötterna av full fläkt och full värme.
Redan halvvägs till Håtuna kyrka var jag säker på att det skulle bli det första stoppet men när jag närmade mig hade temperaturökningen avtagit och låg på sina normala 90°C vilket gjorde att jag bestämde mig för att stå på.

Det var en märklig känsla att sitta där och vänta på att snabbt få svänga av men inte en antydan till överhettning.
Räckte det med att bli av med värmen genom kupén? Jag stängde av fläkt och värme när det vr två kilometer kvar hem men det fick inte nålen att röra sig. Var det en för kort sista sträcka utan fläkten på? Kanske. Nu står jag här med en bil som inte kokade och måste provåka den lite mer innan jag vet vad tusan som händer med den men en sak vet jag i alla fall. Det var skönt att kliva ur bilen redan 12:37 hemma på gården även om den brutala förartillvaron mellan kall blåst och varm blåst gav min roslande hals en rejäl försämring. Jag har börjat titta på gamla bilderCharles Lindbergh och funderar i riktning mot läderjacka med pälskrage, vadderad pilotmössa med öronlappar och skinnhandskar med styv krage. Det kändes som en rejäl genomkörare för kroppen minst sagt.

Jag lär väl få tillfälle att återkomma i ärendet.

Den här dagen för tio år sedan

Fullt hus i Sjöfallet i juli 2007. Barnen har med sig vänner och jag och Elsa hade sällskap av Annelie. Vi fyllde helt enkelt varsin Chrysler Voyager

flickricon     Bilder på flickr:
     https://www.flickr.com/photos/casselbrant/sets/72157601660141087/

Det är med stor värme som jag minns våra besök i Sjöfallet och speciellt alla dessa gånger då vi hade mycket släkt, vänner och barn omkring oss. Det var fantastiska trevliga tillfällen i livet.

Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon
Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon till efterrätt.

The Warship Vasa

:: Torsdagen blev bättre än vad man vågade förvänta sig. Jag hade bokat in ett kortare arbetspass mitt på dagen. Det händer inte sällan under speciellt skolledigheter att jag blir inbokad på korta arbetspass för att agera chaufför eller ta hand om någon skollovsaktivitet. På torsdagen var jag inbokad fyra timmar vilket är en pina för en timanställd. Man behöver ju timmarna på sin tidrapport men fyra timmar som ligger mitt på dagen gör att man inte finner det värt besväret att boka in något annat att göra en sådan dag.

På förmiddagen ringde de från PUT-boendet som jag skulle jobba på och meddelade att jag inte behövdes under dagen men att jag kunde komma tidigare på fredagen.
Mycket bra.
Samma antal timmar (nästan i alla fall) på färre dagar, helt lysande.

Plötsligt var jag ledig hela torsdagen och Elsa som hade planerat in att åka till Vasamuseet med  Svenska SmåFlicksFörbundet  och sedan avrunda med en räksmörgås på det nya fiket i St:a Eugeni. Det passade ju alldeles utmärkt att slå följe med gänget en ledig dag. Senast jag var på Vasamuseet var tillsammans med Isolde som då inte var speciellt gammal. När jag hade betalt vår inträdesavgift och stigit in i den stora utställningslokalen så satte Isolde hälarna i backen och vägrade att fortsätta in.
Hon tyckte att det var mörkt och att det mörka, dramatiskt upplysta, Vasa inte hjälpte till att dämpa den känslan, snarare tvärtom.

Innan dess hade jag inte besökt Vasamuseet sedan de bytte lokaler och flyttade några hundra meter för länge länge sedan.

Den här gången var det ingen som blev rädd för det gamla slagskeppets uppenbarelse. Vi hade en trevlig stund på Vasamuseet alla fyra.
När vi hade tittat oss mätta på det gamla fartyget så tog vi spårvagnen tillbaka mot stan och tog oss ett depåstopp för den efterlängtade räksmörgåsen på St:a Eugeni där vi fick sällskap av Elsas vännina Kimberly.

Vi hade en mycket trevlig dag tillsammans och det var skönt att jag fick chansen att vara med.

Karin

Sofia

Busungar

Busungar

Busungar

Busungar

Vasa

Vasa

Vasa

Vasa

Vasa

Vasa

Vasa

Busungar

Hemma hos – Isolde & Magnus

Vi kom iväg hela familjen sånär som på Carl och för mig så var det dessutom första gången hos de unga tu, sedan några veckor nyförlovade.

Från fjortonde våningen var det inte utan att det fanns tendens till utsikt till och med trots det trista disiga februarivädret. Hur som helst så var det fantastiskt trevligt att få komma hem till studenterna och få sig en kopp kaffe.

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Hemma hos - Isolde & Magnus

Julen är slut

En julhelg är över. Tre dagars firande av olika kulturer formade helgen. Vintersolståndet är ju min egen speciella dag och firandet av detta i modern kristen form sker som bekant från den tjugofjärde (24) till den tjugosjätte (26). Vi startade upp tidigt på julaftonen när farmor och farfar dök upp redan vid elvatiden. Första sittningen vid julbordet och sedan den givna begivenheten med tindrande barnaögon, julklappsutdelningen.

Karin lyssnar radioKlappar till alla och även undertecknad fick några riktiga godbitar. Ett par tjocka volymer ur Stringbergs samlade verk och en essä-samling av Fredrik Sjöberg. Det blir mycket läsa framöver. 2012 har ju varit året då jag började ta mig tid att läsa litteratur igen efter en massa år med känslan av att all vaken tid skulle tillbringas med familj eller på arbete. Nu skall jag läsa igen.

Redan efter några timmar så åkte farmor och farfar oss och vände hemåt. Alla var nog lite trötta. Elsa åkte till kyrkan och jag läste lite och umgicks med de små. De hade ingen vidare fart heller och när Elsa var tillbaka så sov jag en och en halv timme innan middagen. Trötta och lite dämpade hela gänget. Erika åkte in till domkyrkan på sena kvällen för att sjunga. Hon dök inte upp igen förrän sent på lördag eftermiddag.

Juldagen firades enligt traditionen hos den virinska familjen i Södra Ängby. Familjen Jensen var på plats och vi var en komplett samling sånär som på storfaster Carin som inte kunde närvare pga. att SMHI hade utfärdat en ”klass 1-varning”. Hon fick vara med oss i tanken.
Barnen lever verkligen upp när de får träffa sina kusiner och de sätter igång att leka med varandra direkt de träffas, det finns ingen tid för blygsel utan man kastar sig in i nya och gamla lekar utan tvekan. Eftersom de inte kan leka med varandra alla på en gång så blir det en gruppdynamik som gör att det lever hela tiden.

Fler julklappar och ännu en bok till undertecknad. ”Guldsot” av Bernt Hermele som handlar om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner. Den var så fängslande så att jag läste ut den samma natt. Fantastiskt fascinerande fall.

Sofia och Emma satte sig vid pianot och bara goofade och glammade men visst finns det begåvning och talang bakom fnittrandet. Kolla själva på videon nedan.

Annandagen firades som den brukar sedan några år tillbaka. Vi går på museum. Tidigare har vi varit på Naturhistoriska riksmuseet men i år fick det bli Tekniska museet och jag tror att ungarna hade det ganska skoj där också.

20 young fingers jammin’ from Roland Casselbrant on Vimeo.

Efter tre dagar kunde man ju tro att vi var färdigfirade men icke då. Torsdagen 27 hade vi bokat in ännu en julmiddag hos Thomas och Yvonne, Isoldes farmor och farfar. Vi lyckades få i oss ännu mera julmat och vi öppnade ytterligare lite presenter. Barnen har fått massor av julklappar, även om jag inte tycker att det är lika hysteriskt som det var tidigare när Carl och Erika var yngra, då kunde det vara lite för mycket. Nu får de ett sansat antal klappar och de verkar ha lika roligt och bra ändå!

Nu får julen vara slut för i år. Vi har några skinkmackor kvar att stoppa i oss och det blir nog Janssons frestelse till lunch. Tills nästa jul säger jag tack för i år och en god fortsättning!

Annandagen

KaoZ hos CasselbrantZ

KarinSedan senast? Vad som hänt sedan senast? Jo, du. Det har varit full fart och lite till i vanlig god ordning. Full fart.

Förra helgen så hängde jag lite med Per Han på lördagen. Egentligen var det Sofia som träffade Sun och Mie men som fäder så fick vi chansen att umgås också. Vi har ju ändå känt varandra längre än flickorna så att säga. Sedan laddade jag upp en liten filmsnutt på Karin och Simon som jag tog i sommras när de skulle spela ”Svälta räv”. Du kan se filmen här nedan.

På söndagen kom Thomas och Yvonne förbi på en fika. Karin hade en myshelg med James och bilden här visar ungefär hur de två tillbringade helgen ihop.

På söndagskvällen så åkte vi över till Anna och Niclas och åt pizza och fick träffa Isolde och Martin också. Trevligt. Pizzan som blev över lyckades jag nästan livnära mig på hela resan till Växjö sedan.

På måndagen var det dags för resa igen.
Det är ju bara några veckor sedan jag var i Växjö och jobbade med min kollega Christian. Nu var vi ett helt gäng som åkte ner. Då som nu bodde vi på Kronobergshed vandrarhem. Det är inte utan att man undrar hur mycket mögelsporer som man har inhalerat under vistelsen på vandrarhemet. De som bodde i källaren hade det väl värst men fukten i huset märktes av ordentligt även på entré-planet. Min handduk torkade inte på det dygn som gick mellan duscharna. Handduken var precis lika blöt som när man hängde upp den. Det har jag faktiskt aldrig varit med om tidigare.

2012-07-21 Karin & Simon from Roland Casselbrant on Vimeo.

Först sent på torsdag kväll så gav vi oss av hemmåt igen. Nu har jag lite uppdateringar på Basistforum.se att göra i helgen och sedan har Elsa bjudit hem gäster till ikväll så att vi får lite socialt liv här hemma också. Tills dess måste jag ta och muntra upp Sofia som är ledsen och arg på pappa just nu. Igår så var hon på skoldisco och hade lånat ett par handskar av Erika. Det började med att hon själv köpte ett par näthandskar, den ena i neongrönt och den andra i chockrosa. Hon var jättestolt och glad över sina discohandskar och tyvärr så slarvade hon bort dem innan discokvällen. Tyvärr var det väl inte helt förvånande heller, utan snarare ganska förväntat.

Nu när hon skulle lämna tillbaka Erikas handskar så fanns de ingenstans att finna.
Erika ville inte låna ut handskarna till Sofia just på grund av den uppenbara risken att hon skulle tappa bort dem men Elsa sade åt henne att hon inte fick vara så egoistisk. Nu slapp hon vara egoistisk men belönades med att lillasyster slarvade bort handskarna så att hon blev ledsen istället.

Så nu har Sofia fått gå igenom hela sitt rum för att hitta handskarna och efter ungefär en timmes letande kom hon nu här med Erikas handskar men nu är hon naturligtvis arg, ledsen och skamsen på en gång och kan inte prata med pappa eller omvärlden. Hon får stilla sig en stund så skall vi inte se om vi kan sluta fred om ett tag.

Nu skall jag börja förbereda mig inför kvällens middag och i morgon har jag förstått att det är samling hos Niclas och Anna igen. Vi har inte varit där så mycket under våren och sommaren och nästan inte sett till dem under hösten alls så det skall bli trevligt.
Med lite tur och ork så hinner jag uppdatera lite på Basistforum.se och kanske till och med hinner ladda upp ytterligare några bilder på flickr. Senaste tillagda albumen kommer här:

Bilder:
Anders dop
1973 Juli
Thor på kurs

Bilder tar dock en hel del tid att scanna och försöka datera och geografiskt placera, så har inte för högt ställda förväntningar på när det skall komma nya uppdateringar. Jag gör så gott jag kan och det är meningen att alla bilder skall vara nåbara via den här hemsidan och via mitt konto på flickr.
Hjälp gärna till med att identifiera personer, platser och tidpunkter på bilderna om möjligt.

Per Han med Grodan

Vi intar Nidaros

Så blev det då dags för en familjetur norrut. Visst har vi varit i Dalarna några gånger men längre norrut än så har jag aldrig fått min familj med undantaget av den gången jag fick med mig Elsa till ishotellet i Jukkasjärvi. Det har funnits ett motstånd hos Elsa att åka för långt med barnen men nu hade hon själv hittat ett resmål som skulle utforskas och då kunde vi äntligen komma iväg på en långtur. Med Trondheim som mål så planerade jag in ett stopp i Bollnäs på vägen. Min vän Johan som driver musikaffär i Bollnäs skulle få sig ett förmiddagsbesök och det var lagom sträcka tills det var dags att plocka fram pizza-bullar och mackor för lunch.

På väg 83 mellan Tönnebro och Bollnäs så passerar man Skog vid Bredvikens kant. Där ligger en gammal kyrkoruin efter Skogs gamla kyrka som övergavs för en ny när Bredviken steg och omöjliggjorde användning av kyrkogården.
Läs mer om ruinen här:
Skogs kyrkoruin
Skogsbonaden

Carl lirar guraJag har passerat platsen ett flertal gånger på väg mot Östersund och har alltid velat stanna till och titta lite på platsen och nu fick jag möjlighet.
Vidare till Bollnäs så låg vi faktisk före i tidsschemat, mest beroende på att barnen och ELsa sov i bilen första timmarna vilket gjorde att vi faktiskt tog oss till Tönnebro innan första pausen. Nu Anlände vi till Bollnäs en halvtimme innan Johan öppnade butiken men Elsa tog chansen att göra sig lite kompletterande besök i de lokala butikerna.

Besöket hos Johan blev mycket lyckat, en liten blyg dotter som blev vettskrämd av farbror Rolands uppenbarelse slappnade av även hon och sedan fick vi sitta och fika och mumsa inne i musikaffären.

Efter det trevliga stoppet i Bollnäs bar det vidare norrut över Järvsö och Ljusdal. Vi fortsatte genom skogarna och passerade Pilgrimstad, Brunflo och Östersund. Pauser för bensträckning och toalettbesök blev många och när vi kom fram till Ristafallet så var det skönt att få ett stopp som inte bara var av varianten kisstopp på bensinmack.
Nu fick barnen se lite natur.
Det var blandade känslor med skräck och förtjusning. Carl och Sofia var naturligtvis på väg att kliva rakt ut i fallet. Det fanns ju en öppning i staketet och de två är ju lite mer risktagande än övriga i familjen.

Nästa stopp och sista bensträckaren innan Trondheim blev på norska sidan gränsen i Meråker men då hade vi redan hunnit igenom ett rejält snöfall ända fram till Storlien och på vägen ner genom lanskapet så mötte Norge oss med regn.

Efter stopp i Meråker fortsatte vi ner mot Tronheim och efter tretton och en halv timme hade vi äntligen tillryggalagt de åtti milen. Med en snitt fart på dryga 59 km/h så hade vi tagit det extremt lugnt efter vägarna. Trots det var de sista fyra fem milen tunga. Jag hade bara sovit en dryg timme natten innan och på vägen upp körde Elsa cirka en och en halv timme under vilken jag egentligen bara fick tjugo minuters sammanhängande sömn.

Studsande Sofia

Väl i Trondheim tilldelades vi tre rum i Birgittasystrarnas gästrum och efter att ha placerat ut alla barn i respektive rum och burit in packning så bar det av ner till stationen för att plocka upp Kristin och Annaëll.

Lördagen startade med gemensam frukost och sedan bussresa ner på stan med Nidarosdomen som förstahandsmål.
På promenaden nere på stan så passerade vi den katolska kyrkan vilken är den första kyrka jag har sett vars portar påminner om en strippklubb i DDR 1979.
Väldigt ful utanpå men lite lättare för ögat invändigt. Tydligen pågår insamling av pengar för att bygga en ny lokal på platsen.
Klokt tänkt!

Baptistkyrkan

Efter besöket i den katolska kyrkan så rundade vi hörnet och hamnade utanför den lokala baptistkyrkan vilken jag föreslog att vi skulle besöka. Dels tyckte jag att det såg trevligt ut men sedan var jag lite nyfiken över hur mitt sällskap med åtta katoliker skulle reagera. Jag fick med mig alla in i kyrkan och det var faktiskt en trevlig upplevelse.
En mycket vacker lokal minsann.

Nidarosdomen

Så var det då dags för att besöka föremålet för vår resa. Nidarosdomen! Elsa hade genom en bekant i Birgittinoblaterna i Tronheim skakat fram en guid som tidigare varit proffisionell guid vid Nidarosdomen men nu pensionerats och endast guidar i privata samanhang. Vi väntade och väntade på denna herre som skulle guida oss men han dök aldrig upp. Till sist så gick vi in i kyrkan själva och försökte sätta de guider på plats på plats så gått det gick. Vilket gick.

Eftersom vi väntat ganska länge så tröttnade barnen ganska snabbt när vi väl kommit på plats så för min del blev resans ”kyrkohöjdpunkt” faktiskt baptistkyrkan. Jag hade velat se betydligt mer av Nidarosdomen. Nåväl, det kommer flera chanser och jag köpte en bok om västfronten av byggnaden och läste senare på kvällen och insåg att om man var ordentligt påläst skulle man få ut betydligt mer av upplevelsen.

Efter domen så blev det mat på Peppes och fika på Antikvariatet. Trevliga ställen båda två. Lite kul på Antikvariatet där man hade vinylskivor som dekorationsdetalj i rummet där vi satt. De hade dock bara hittat en vinylskiva att sätta upp på väggen.
God tanke men inte riktigt i mål. Trevligt ställe dock som varmt rekommenderas. Största anledningen till att vi fick med oss Isolde var att hon ville träffa Samuel, Kristins son som nu pluggar arkitektur i Trondheim och som skulle möta upp oss på Trondheim Torg på eftermiddagen.
Det blev en lång väntan men när Samuel väl dök upp så var det som om Isolde och Samuel bara varit ifrån varandra en vecka, trots att det har hunnit gå ett antal år.

Det hann bli en promenad uppför backen till Kristianstens festning och en promenad ner på stan igen innan vi tog bussen tillbaka till klostret och jag tror att alla var lika trötta.
Jag trodde att jag skulle somna direkt efter middagen mer eller mindre men jag satt uppe en stund och läste på om Nidarosdomen och läste lite ur Rolandssången innan jag slocknade för natten.

Erika i Storlien

Söndagen gav gemensam frukost igen. Samuel hade haft Annaëll med sig hem på kvällen men kom tillbaka för att hinna träffas innan alla gav sig av hemåt Oslo respektive Stockholm.
Så var det dags att säga farväl till våra vänner för den här gången.

Hemfärd

Hemfärden gick snabbare än vägen till Trondheim.
Det blev inte så många stopp och vi tog en något längre väg över Sundsvall men med längre sträckor mellan stoppen och med 82 km/h i snittfart var vi hemma innan midnatt. En lång helg var till ända men med ett otroligt trevligt mål. Första gången för mig i Trondheim och jag hade velat haft någon dag till för att se mer av både staden och Nidarosdomen.

Nu får vi se när det blir en norgeresa nästa gång. Det brukar ju vara några år emellan dem.

Firanden

SofiaI lördags var det fullt upp minst sagt. Det började med att Sofia tog första kommunion och hon var lika söt som sina äldre systrar som också stått där och tindrat i sina vita klänningar.

Jag följde med till cermonien i kyrkan men hamnade på en så dålig plats att jag inte såg någonting. Elsa och Erika hade sången att ta hand om så där satt jag och försökte se en skymt av min lilla skönhet men det gick inte alls. Istället så kommer jag att ladda upp lite bilder på flickr när jag får en stund över.

Lite senare på dagen så firade vi Isolde som dels fyllde 20 år och dels tar studenten i år.
Hon kom förbi med pojkvän som  Svenska SmåFlicksFörbundet  snabbt lade beslag på och Erika hade systrarna Yilmaz på besök och Thomas och Yvonne dök också upp för att fira Isolde så det blev naturligtvis fullt runt kaffebordet igen.

Söndagen var också en dag i trevnad. Våra vänner i familjen Han kom förbi för lite kvalitativt trädgårdshäng. Det var ju sol även och det fortfarande är kallt i luften men vi fick chansen att ha det riktigt trevligt hela eftermiddagen. Sofia och Karin fick lite kamrater att leka med under söndagen och jag och Elsa fick chansen att ha en trevlig stund med vänner.

Trots att Per var tvungen att avvika ett par timmar på eftermiddagen och Elsa stack iväg en stund och nålade upp sin stickning så fick vi våra gäster att stanna kvar på middag så det blev en heldag tillsammans. Trevligt.

Isolde i soffan

Nu när våren börjar komma igång så är det mycket som skall hinnas med runt om oss och bland oss. Så jag försöker att uppdatera hemsidan så gott jag kan och det blir som vanligt efter ork och lust.
Men det vet ni ju redan efter alla dessa år.

Nu packar jag väskan

Just nu verkar det som jag bara hinner uppdatera hemsidan på helgerna och det kan nog vara så för tillfället.
Jag är precis mitt i processen att byta arbetsgivare, i morgon åker jag till Borlänge för att få en introduktionskurs av min nya arbetsgivare, Rustabo Tak och Fasad är min nya arbetsplats och det skall bli oerhört kul att prova något nytt just nu.

I torsdags var jag på lagret hos SBA Assistans AB och lämnade ifrån mig arbetsmaterial och annat.
Kommer att sakna grabbarna men vem vet, vi kanske jobbar ihop igen någon gång någonstans?!

Mitt jobbavbrott i veckan gav mig möjligheten att vara med och hämta Karin och Sofia från förskolan och fritids.
Så på det hela taget har det ändå varit en rätt ok vecka. Nu hoppas jag att det blir en kanonvecka i Borlänge också så kanske det blir ett fantastiskt år 2012.

Elsa tog sig en tripp till Rom från måndag till onsdag så när jag hade hämtat hem henne från Arlanda i onsdags så nämnde jag för Sofia att det var tävlingar på Solvalla. Strax efteråt så befann vi oss på banan och kollade in lite travlopp. Nu är det inte riktigt lika långt mellan loppen som det var förr så det är inget svårt alls att få även småtjejerna att stå ut några lopp. Vi såg fyra lopp innan det var dags att åka hem och jag tror att Sofia tyckte att det var roligt att få en kväll med pappa.

Solvalla

Nu skall jag packa iordning för min vecka på bortaplan och kanske hinna spela några spel med Karin. Hon har lyckats sopa banan med pappa i de spel vi spelat hittills idag.

Igår hade vi glädjen att få med hela familjen vid middagsbordet. Isolde var med oss och hon hade med sig sin pojkvän, Nikko också.
Det är ytterst sällan vi har chansen att få samlas hela familjen numera så det var trevligt.

jag lyckades slita Carl från datorn en stund i dag när jag åkte till återvinningen men vi hann inte mer än hem så fastnade han där igen. Visserligen har jag inget emot att han ägnar sig åt dataspel men efter sex timmar i sträck så blir det ungefär lika många till som han hinner spela innan middagen och sedan drygt tre och en halv till efter middagen.
Det är för mycket men hur genomför man en vettig förändring?

Karin