Etikettarkiv: Ingegerd Thor

Vad man kan hitta i sina gömmor

När jag höll på och rotade runt för att försöka hitta något helt annat så råkade jag på mina gamla dartpilar. Det var väl senast på 1990-talet som jag höll på senast men det är några roliga minnen förknippade med dart iallafall. Det började med lite oorganiserad pilkastning på landet med morfar på 70-talet men när han började jobba med några sköna sällar som ofta var ute på krogen och tog sig en öl och spelade dart så blev det mer på riktigt med riktig darttavla och korrekta mått osv.. När jag senare började sommarjobba på Transportkompaniet så blev det dart på rasterna och sedan dart varje gång man var på landet och hälsade på mormor och morfar. Så snart jag hade börjat tjäna egna pengar på mitt sommarjobb så blev det en självklarhet att skaffa egna pilar också. Jag kommer inte ihåg vad jag skaffade för pilar men jag minns att jag tidigt föredrog lite tyngre pilar så när de flesta jag spelade med använde pilar på mellan 21-24gr så skaffade jag 26gr när jag köpte mina första pilar men gick ner till 23gr när jag köpte Jim Pike Dart-pilar i tungsten. Idag råkade jag plocka fram mina pilar för första gången på många herrans år och jag tog ett par bilder. Det var inte utan att jag blev lite sugen på att spela igen. Man kanske skulle hänga upp en tavla här hemma på gården för lite trevlig och avkopplande kvällsdart i sommar?

En liten lustig detalj som slagit mig på senare år var att det rådde en del begreppsförvirring när jag lärde mig dart i början. När jag började kasta så kallade alla omkring mig de tre delarna av pilen, pil, cane & flight. Idag verkar det som det svenska begreppet stolpe, dartstolpe är allmänt använt. Det roliga är att det inte heter cane på engelska, det heter shaft. Det vore intressant att veta om det hela var ett missförstånd eller en senare tids begreppsförändring?

Dartpilar

Dartpilar

Fröslunda & Härkeberga kyrkor

Ett kort stopp vid Fröslunda kyrka, Lagunda socken, Uppsala stift. En blåsig halvruggig lördag i november 2017. Det är också ett utflyktsmål i all enkelhet.

Fröslunda kyrka

Härkeberga kyrka. Här har jag inte varit sedan midsommar 2012 då vi firade vår första lite vilsna midsommar efter mormors bortgång (se bilder här). Nu blev det en liten tur runt i trakterna, en kort liten roadtrip i jobbrelaterade spørsmål och en kort paus i kyrkan och jag passade på att tända ett ljus för mormor.

Härkeberga kyrka

Härkeberga kyrka

Sommaren 1977

Sommaren 1977, förtio år sedan i år. Vi firade midsommar som vanligt i Strömshammar och sedan var vi med mormor och morfar i Örebro och tittade på Sim-SM. Jag har ett svagt minne av att vi sitter på läktaren och tittar på simningen men i övrigt minns jag inte så mycket specifika detaljer från just det här året. Bilderna är tagna av mormor och morfar och jag har skannat in dem och lagt upp dem på flickr så följ länken nedan så får du ditt lystmäte i trumpna ungar och grådaskig KODAK-nostalgi.

flickricon     Bilder på flickr:
     https://www.flickr.com/photos/casselbrant/albums/72157631874109693/with/8132192495/

Det är ändå lite kul att se hur otroligt loj och ointresserad jag verkar vara av det mesta. Det är inte utan att jag undrar vad som rörde sig i huvudet på mig själv där för förtio år sedan.

Jag och lillebror
Jag och Anders vid Örebro slott.

En kort helg

Helgen passerade i vad som kändes som dubbel hastighet. På lördagen åkte jag med  Svenska SmåFlicksFörbundet  till farmor och farfar i Hälleforsnäs. Det blev lite kort på julafton tyckte flickorna så jag ville gärna komma iväg med dem så att de fick träffas igen.
Det blir lite långt för flickorna fortfarande att sitta två timmar i bilen vilket enkel resa faktiskt tar i vinterväglag. Det var riktigt halt på riksväg 55 och man fick låta sig roas av det vackra vädret och god musik så mycket det gick.

Det var skönt att vi hade hela dagen på oss och på vägen hem somnade flickorna, båda två, någonstans mellan Södertälje och Skärholmen. De var så trötta att de grät när vi gick in från bilen så det var bara att putta dem i säng omedelbart.

Jag fick en del hjälp att identifiera människor på fotografier från min mormor, jag hade plockat med mig ett album, så sakta men säkert identifieras fler och fler på bilderna. Scannandet av bilder fortsätter och det blir mer och mer som samlas på flickr. Nu senast var det galleriet nedan som scannades in:

Länk:
Ingegerds svartvita

:: Sofia fick en alldeles egen symaskin av farmor och farfar så hon var lycklig och jätteglad. Det skall bli kul att se henne komma igång med maskinen framöver. Hon brukar ju vara enormt kreativ så hon kommer att ha mycket roligt med symaskinen, det är jag säker på.

Vinterpanorama

:: Mina planer för söndagen var att slappa och kanske smyga till mig lite gubbsova på eftermiddagen. Mellan elva och ett hade jag åtagit mig att följa med Karin på kalas. Drygt 20 fyra- och femåringar gjorde vad de kunde för att göra mig än mer sliten.
Efter kalaset var planen att Per skulle komma förbi med Mie så att hon och Sofia kunde leka ihop igen. Då skulle Karin också kunna vara med och jag och Per kunna sitta och dricka te och softa i lugn och ro.
Så långt min plan men strax innan kalaset var över så ringer Per och meddelar att han står med motorstopp på Centralbron. Jag stressar genast hem med Karin och rotar fram bogserlina och startkablar i garaget. Sedan ringde jag Elsa och eftersom hon var på ingång så väntade jag in henne och lämnade över Karin innan jag tog mig till city.

Det var inte svårt att hitta Per eftersom han hade fått hjälp av en vägverksbil som stod med blinkande gulljus bakom honom så att ingen skulle dundra in i honom. Vi slängde på bogserlina och tog oss till Norr mälarstrand där vi vid ett ryck lyckades med konststycket att slita av min bogserlina. Då kopplade vi upp startkablarna och laddade upp hans batteri i cirka tio minuter.
Detta gav resultat och vi tog oss till avfarten till i höjd med trafikljusen vid Stora mossen och där fick vi ånyo ge oss i kast med bogsering. Nu med Pers bogserlina.

GitarrerVäl hemma satte vi igång med startkablarna igen och efter en halvtimmes laddning så kom vi ända ner till Mälarhöjden.

Det verkade med andra ord som om bilen tog laddning igen så jag tror att det kanske bara är ett kabelglapp eller jordfel. Hoppas det.
Nåväl, från Mälarhöjden tillbaka till Bromma med Per för att hämta upp Mie och sedan skjutsa dem till Kungsholmen.
När jag kom hem igen så var det inte lång tid kvar till middagen och jag kände att mitt slappande hade slunkit mig ur händerna som en blöt aborre! Jag får säkert tillfälle att kompensera någon annan dag. Det kändes bara plötsligt som en väldigt kort helg men just nu njuter jag av att kunna sitta i mitt rum och skriva det här för hemsidan innan jag somnar in för natten.

Fler bilder från förr

Berith Bilder från nutid i all ära men jag fortsätter att scanna in bilder från förr. Några av de bilder som jag har efter min mormor ser ni här. Det är min mor Berith på den lilla bilden till höger (klicka på bilden för en större bild) och på bilderna nedan så ser man min mormor Ingegerd. På den första bilden står hon längst till vänster och på den nedre bilden står hon längst till höger.
Ingegerd hade så vitt jag förstår ingen utbildning motsvarande sjuksköterska eller barnmorska utan, antar jag, jobbade som något slags barnmorskeassistent när dessa bilder togs (på den nedre bilder har kvinnan precis bredvid min mormor dvs. hätta på huvudet och jag antar att det är avdelningens barnmorska).

En tredje bild, där jag inte hittar mormor finns i samma serie och den kan du se om du klickar på länken nedan:
casselbrant.com/http://casselbrant.com/images/ingegerd-barnmorska03.jpg

Bland alla dessa bilder så dyker det upp mycket bilder på människor som jag inte vet vilka det är och det finns negativ i mellanformat som jag får försöka scanna som de är och vända bilderna till positiva bilder i datorn. Vi får se hur det går. Det kommer mer bilder allt eftersom.

Ingegerd som barnmorska

Ingegerd som barnmorska

Thorska Galleriet

Varför skall man bevara någon annans minnen?
Frågan slog mig när jag satt och sorterade scannade bilder efter min mormor och morfar. Min morfar i sammanhanget var icke min biologiska morfar och därför skulle man i någon mening kunna säga att hans minnens relevans för mig startar när han och min mormor blir en del av varandras liv och slutar när han dör. Därför att detta är den tid då våra liv sammanflätas i vartannat.
Grunden till frågeställningen uppstod då jag insåg att vissa av dessa bilder antagligen är tagna innan morfar och mormor möttes och utan den biologiska kopplingen så får dessa bilder en annan värdering och laddning.

Jag beslutatde mig för att jag faktiskt har ett ansvar för att hålla minnet av Gunnar Thor vid liv just med anledning av att han aldrig fick några barn själv. Han var min huvudsakliga manliga förebild under min uppväxt och om ingen vårdar våra minnen när vi dör vad är vår historia då värd?

Ett antal av bilderna har inget värde som fotografier betraktade mer än som frusna ögonblick. Ögonblick som kanske inte har värde för andra på något som helst sätt.
Dock så upptäckte jag någonting fantastiskt med bilderna när jag började med att scanna diabilderna från sextiotalet. Det var fantastiskt bra kvalitet på både bilderna i sig själv (dvs. emulsionskvalitet etc.) och även i bildkomposition. Det bevisade en filosofisk foto-fråga som ibland dyker upp i diskussioner om en bättre utrustning lockar/lurar den som tar bilden till att göra ett bättre arbete. Tro mig, det gör skillnad.
På bilderna tagen med systemkamera och dyrbar diapositiv film visar på god fotograferingskunskap medans bildkvaliten sjunker även i bildkompositionshänseende när kamerorna byts ut mot billigare och plastigare kompaktditon.

De flesta bilderna kommer jag att lägga upp som de är. Minimalt med bildbehandling kommer att användas, dock kommer jag att välja att lägga upp bilder som kan tyckas hopplöst suddiga eller dammiga eller med konstigt åldrade färger. Det finns ett syfte även där. De bilder som är suddiga och utfrätta eller mörka och konstiga är där därför att de eventuellt kan hjälpa till med identifiering av människor, platser eller tillställningar.
Därför finns det en massa bilder som kan tyckas vara helt onödiga att visa.
Det finns en tanke.

När jag skriver detta finns det massor med bilder kvar att scanna in och lägga upp och arbetet lär ta åtminstone ett par tre år till innan det är färdigt. Dessutom så har mycket av de tidiga bilderna blandats friskt så att mycket sorteringsarbete lär löpande pysslas med och de bildgallerier bilderna inledningsvis publiceras i kommer inte nödvändigtvis vara de samanhang där de här hemma. Jag kommer löpande att tagga bilderna för bättre sökbarhet framöver.

Smakprov:
Thors blandade 60-tal