Etikettarkiv: hockey

Vilda Väsby vs. Bamsingarna

Efter att ha lagt vantarna på en friplåt till matchen mellan Väsby och Hammarby så blev det en bra avslutning av kvällen i Vilunda-hallen med en utmärkt Bajen-seger. Det var bra länge sedan jag kom iväg på en hockeymatch och jag vill dra mig till minnes att det då var i Södertälje mellan SSK och Brynäs för en sådär tio år sedan, så det var minst sagt på tiden att komma iväg och se en riktig match igen. Jag har sett märkligt lite hockey live med tanke på hur mycket hockey har betytt för mig genom åren ändå, och Hammarby har jag aldrig sett spela hockey tidigare faktiskt.
Helt okey ishockey fick man se ikväll och en skön 2-4 vinst till Bamsingarna.

Nummer 29 Olle Wallberg

Bajenvinst

Bamsingarna

Historien om en idrottsförening

Norsborgs IFSom uppvuxen i ett miljonprogramsområde så var man ju utan att då veta om det en del av en omväxlingsperiod ur ett historiskt perspektiv för den orten. I mitt fall hamnade vi i Norsbog via Alby i norra Botkyrka. Ett område som är en plats som varit befolkad längre än vad vi idag kan förstå. Vissa uppgifter säger sextusen år, andra tiotusen år. Det vi kan vara säkra på då är att detta är ett område som av olika anledningar har varit gynsamt för människor att bosätta sig på, bedriva handel på, dyrka gudar på och leva och dö på.
Inget av detta berättades det speciellt om under min skolgång i Norsborg. Jag minns att vi fick titta på ett dia-bilds visning i mellanstadiet som handlade om Botkyrka men det var i stort sett allt. Vi förstod ju att Vatteverket kring ”Gamla Norsborg” var gammalt, jättegammalt i våra barnögon, och tornet uppe på Tornberget hade årtalet 1903 på en plakett ovanför porten vilket fyllde en yngling med känsla av historia och mystik. Vad jag och antagligen inte så många andra av mina jämnåriga kamrater på den tiden reflekterade över var vår idrottsförenings historia. På Norsborgs IFs emblem stod det 1907 men hur en så befolkningsfattig byggd hade kunnat bära en idrottsförening tänkte vi inte mycket på då.

Norsborgs IF startade som en idrottsförening för vattenverkets anställda. Det började med att de anställda vid Vattenverket började lira boll på Norsborgsvallen redan 1902, men först 1920 anmäldes ett fotbollslag till seriespel, dock registrerades klubben hos Riksidrottsförbundet 1907.
Norsborgsvallen användes för övrigt ibland för den traditionella ”lärare mot eleverna”-matchen som avslutade skolåret på Kärsby-skolan, vilket på den tiden var en traditionell högstadie-skola.

Min egen historia i Norsborgs IF är två separata historier. Någon gång i årskurs två eller tre så var det, som det ju alltid är, en förälder som skulle dra igång ett årskullslag för föreningen. Helena i min klass, hennes pappa var det som skulle bli ledare för oss. Jag anmälde intresse och jag kan för mitt liv inte framkalla ett enda minne av någon träning, dock minns jag att jag deltog på någon match. Min insats var en katastrof naturligtvis. Som den kanske omognaste eleven i hela årskullen så kunde jag inte fokusera på matchen och på vad som hände bortom min del av planen som back (där man som vanligt placerade dem som inte var dugliga som spelare). Jag minns med inte ett helt litet mått av skam hur jag helt ointresserad av vad som hände på planen plockade upp smågrus, grusplan var legio, och tog en försvarlig mängd av småsten i halvcentimetersstorlek i min vänstra näve. Sedan kastade jag upp en i taget i luften och slog iväg dem med ett tennisliknande anslag över huvudet med min högerhand. Inte det minsta intresserad av vad mitt lg pysslade med under tiden. Jag var en börda för mitt lag.
Nu när jag skriver dessa rader så snubblar jag över information om en gammal Hammarby-spelare, Erkan Zengin, att hans första klubb var Norsborgs IF, men att han bara stannade fem veckor. Vi kan vara lika där jag och Erkan. Min karriär var nog inte mycket längre än så i NIFs fotbollssektion.

Sedan var det den andra anknytningen till Norsborgs IF, som aldrig var en anknytning. Den sport som intresserade mig mest under min uppväxt var ishockey. Fotboll kom aldrig nära mitt intresse för hockey. Hockey var allt och än idag så har jag svårt att jämföra med någon annan sport då mina upplevelser av olika ishockey-minnen gör att jag för alltid kommer att placera den fantastiska ishockeyn först.
Jag spelade jämt. Jag spelade året runt. När det inte fanns is fanns det asfalt. Vi byggde egna mål, vi spelade mot andra gårdar, vi välte två kundvagnar och ställde två bredvid varandra och spelade under viadukter. Sommar innebar gynastikskor och tennisboll, vinter var skridskor och puck. Annars samma sport.

Efter mitt fotbollsdebakel och ett sommarläger med Hammarby Basket 1978 och otaliga usla gymnastiklektioner där kunskapen om att jag alltid låg motoriskt efter mina klasskamrater gnuggades in till ett för evigt dåligt självförtroende så vågade jag aldrig söka mig till en ishockey-klubb.
I mitt fall var den klubben Norsborgs IF och jag vågade inte ens tänka tanken på att söka mig dit. De som spelade organiserad ishockey var coola snubbar, och bara snubbar, med tonvis av självförtroende. Det som förvånar mig idag är att jag aldrig såg möjligheten ändå. Vi spelade gårdsmatcher, och vann. Vi spelade i mellanstadiet och vår klass vann. Varenda år. Vi spöade alla. Men ändå. Jag kunde inte se att jag var en del av detta, jag var för upptagen med att vara rädd för alla andra.

Plötsligt öppnades en chans att få spela ishockey mer organiserat. En pappa till en kille i en parallell-klass hade startat ett nytt hockey-lag. Norsborgs HL, Norsborgs Hockey-Lag, smaka på den! Förkortningen blir NHL, som National Hockey Leauge. Det är attityd, det är vilja att visa var skåpet skall stå. Att visa att man kan skapa utifrån andra värderingar och ändå konkurrera.
Norsborgs HL var ett försök att skapa något annat, en pappa som tröttnat på den tidiga utslagningen i den traditionella klubben. I Norsborgs HL skulle alla få spela. Med en tränare och en andretränare så hade klubben bara möjlighet att härbärgera ett lag. Det skulle bli ett lag för pojkar födda 1966. Tränaren, klubbledarens son var född 1967 som jag men fick plats i laget eftersom han var just tränarens son. Att det ändå skulle vara ettlag för pojkar födda 1966 tror jag beror på Anders Samuelssons far. Anders var en av våra backar och hade många istimmar med sig från Norsborgs IF, jag tror att hans far som var vår andretränare och en mycket engagerad hockey-farsa hade ett finger med i det beslutet för antagligen fick vi genom far och son Samuelsson med oss ett par andra spelare som var nyckelspelare för Norsborgs IF i den årskullen.

Peter som bodde på min gård och som jag sedan sommaren innan jag började skolan hade umgåtts med intensivt fram till att jag gick i femte klass hade börjat spela i laget. Peter och jag hade spelat gårdsmatcher sida vid sida. Skjutit slagskott på den spolade fotbollsplanen på vintrarna och möts i en och annan klassmatch i skolan. Han var född 1966 och han spelade i Norsborgs HL. Jag frågade om det fanns en chans att få en plats i laget eftersom jag hade hört att det var öppet för alla. Peter var skeptisk. Peter var motvillig och skeptisk.

Det hade väl hänt vid några tillfällen att jag spelade fult. Riktigt fult. Blev jag frånåkt så kunde jag sätta klubbladet i skridskoskenan på motståndaren som just hade rundat mig. Visst hände det även att det blev ett rapp med klubban över foten. Men det var hockey då. För mig fanns det ingen skillnad mellan hur man spelade hockey som barn eller som vuxen. Proffshockey i Canada var måttstocken och drömmen. Peter sa att han skulle fråga tränaren om det fanns någon möjlighet för mig att komma med i laget. Nästa gång jag träffade Peter var han tveksam. Jag vet än idag inte om det var Peter som inte ville ha med mig i laget eller om det han sa var sant. Det han sa var att laget skulle ha ett möte. Eftersom jag var känd för att spela fult så var man tvungen att disskutera om det var möjligt att ta med mig i laget.
Idag skulle jag nog ha tagit det som en komplimang!
Om det verkligen var något möte vet jag inte. Ingen aning. Det som talar för att det var så var att tränaren första gången han träffade mig förklarade att jag skulle vara reservmålvakt, och back. Jag skulle alltså stå i mål ocm vår ordinarie målvakt inte kunde spela av någon anledning, annars var jag back (enligt principen att man placerar problemen som backar, ingen vidare utvecklad idrottsstrategi ännu 1980). Detta sa han innan han hade sett mig på ett par skridskor.

Första matchen. Min mor har lyckats skrapa ihop pengar till utrustning. Jag har grejer för att kunna spela både som utespelare och målvakt med mig. Vår målvakt dyker inte upp. Borta, utan förklaring. Antagligen så hade intresset för tjejer slukat honom för gott. Hur som helst så skulle jag förberedas för målvaktstjänst. Mina benskydd var de billigaste möjliga. De såg inte riktigt ut som de andra målvakternas skydd. Jag hade ingenting som skyddade sidan av benen. Vi stod bredvid rinken och väntade på att den skulle bli färdigpreparerad för match. MOtståndarna, Flemingsbergs IF, började samlas. De ställde sig runt mig och började häckla mig. Häckla mig på grund av mina skydd. Jag var tacksam attt de inte kunde se att jag inte hade heltäckande målvaktskydd under min hockeytröja heller, bara en utespelares skydd, inte i närheten av en målvakts skyddsbehov.

Vi spelade inget vidare. Trots att vi var ett bättre lag och senare under säsongen när vi hade spelat ihop oss bättre och framför allt inte hade så mycket nerver hade vi spelat ut dem. Nu spelade vi till oss ett ansträngt oavgjort, 1-1. Premiär, bortamatch. Det fick duga.

Jag var bäste man på plan, och fick pris för det.

PS. Det är inte utan att man undrar vilka färger kisarna på bilden nedan hade på dressarna? I begynnelsen. DS.

Norsborgs IF

Erika och jag

En bra dag. Jag började med sovmorgon. Det är inte för ofta som man kan tugga kudde in på förmiddagen så så fick det bli innan jag städade ur kvarten och spikade upp några nya fina inramade bilder på hockeyhjältar som Phil Esposito, Pelle Lindberg och Dennis Herron. Old school hockey helt enkelt. Förskönade mitt hem kan jag säga. Efter all städning och uppiffning så väntade jag in min fina Erika som skulle ta bussen ut till pappa idag. Vi åkte upp till Norrtälje och käkade en bit men på vägen upp så stannade jag till i Finsta och visade henne Skederid kyrka och Heliga Birgittas bönegrotta.
Trevligt att få vara med Erika en stund för oss själv. Skjutsade hem henne på kvällen och vi fick en hel timme i bilen ihop. Mysigt även om vi pratade om en del jobbiga saker också. Saknar de mina.

Erika vid Skederid kyrka

Trångt men mysigt

Sofia, Peter Šťastný (enhörning), Arne (elefant), Karin & Buff (enhörning) redo för sista natten hos pappa, natten till fredagen. En vecka med pappa och första gången de sov över här. VIlken underbar vecka. Jag saknar dem redan mina små underbara döttrar. Saknar Axel och Erika också. Hoppas kunna hitta på något kul med dem också snart.

Nattläger

Forever Two Wheels (FTW)

:: WOW – i går när jag kom hem från mitt arbetspass så hade jag på sju dygn jobbat 113,5 timmar och det var inte utan att det kändes skönt att klicka på snooze tre gånger när mobilen larmade på i morse.
Mycket annat än jobb har man inte riktigt hunnit med den senaste veckan med andra ord. Småpysslat lite med svensktbrandskydd.com och konstaterar att det kan bli en kul hockeysäsong både i Nordamerika och Sverige. Kan bara konstatera att i detta nu så ligger Brynäs tvåa i Svenska HockeyLigan och Toronto Maple Leafs har startat strålande i NHL.

Med så mycket arbete och så lite tid för annat så blir allt i min omgivning lidande mer eller mindre. Saknar mina småflickor när jag inte kan vara hemma och jag får inte tid att ägna åt fotografering eller skruva med mina fordonsvrak. Det som man kan få en stund över till är lite slösurfande nu och då och jag samlade ihop förmiddagens bästa länkar här nedan för att ha dem någonstans så jag kommer ihåg att läsa igenom dem ordentligt senare ikväll, eller bara för att de var sköna grejer helt enkelt.

Länkar:
Vintage 1967 EKO Condor Electric Guitar
El Degas Ricky Bass

Black and white film development for lazy people

Processing films – 2

Strindbergs live – Ultras 500e konsert 19870510

Processing films -1



:: Jag har äntligen hittat någon liten del som tar mitt motorcykel-projekt från sin nuvarande slummer. Jag har hittat rätt bakdel till rätt pris hos Wrenchmonkees och det gjorde det lättare att komma till ett slutgiltigt beslut om stuket också. Min Yamaha får bli en caféracer i svart och den enda färg som bryter av får bli på tanken.
Man kanske kan få sin Yamaha att rulla på sikt och äntligen få känna vinden i håret igen.

Lördagshäng

:: En dag när Brynäs IF förlorar tredje raka kvartsfinalmatchen så får man väl fokusera på det som varit bra idag och det är ju ändå en hel del. Jag tog med mig Karin i bilen och åkte ut till Per Han och  The Hanettes  för att hänga lite. Tanken var att vi skulle försöka komma ut en stund och det blev faktiskt verklighet. Per plockade i ordning en matsäck med mackor och varm choklad och vi tog flickorna ner till Kärrtorps IP där de gick lös i snöhögarna.  Svenska SmåFlicksFörbundet  med förstärkning helt enkelt.

Det var skönt att få lite paus i vardagen. I morgon startar min arbetsvecka redan klockan 12:00 och sedan kör jag på till måndag kväll innan det blir ett avbrott innan nästa arbetspass.

Här kommer några bilder från dagens äventyr.

Inredningsdetalj

Flyttfågel

Tjejerna

Per Han övar

Bingopyjamas

Manga, helg och hockey

:: Vancouver Millionaires hyllas av Vancouver Canucks under matchen mot Detroit Red Wings den 16 mars. Vancouver Millionaires vann Stanley Cup 1915 och är laget med den stiligaste uniformen i sportens historia.

Kolla in länkarna nedan om du vill läsa på lite om hockeyhistorien och om händelserna runt matchen 16 mars.

Vancouver, Seattle & Victoria

Länkar:
Canucks celebrate Millionaires with uniforms
More on the Millionaires Tribute
Sweaters Worth a Million Bucks
Vancouver Millionaires @ Wikipedia
Canucks dressing like Millionaires

Lördagspyssel

Sofia tecknar Manga:: När jag kom hem från jobbet på lördagen så tog jag med mig  Svenska SmåFlicksFörbundet  på en liten vinter-picknick. Vi åkte ner till Gamla Norsborg till parken vid Mälaren där det är kulligt av järnåldersgravar och modernare tider påminns genom lusthuset från vad jag tror kan vara 1800-tal.

Tyvärr var det lite för kallt för att uppskattas helt och hållet av någon av oss. Vi hade köpt goda kakor och saft på vägen och som tur var så hade jag med mig varm nyponsoppa till Karin som tyckte det var alldeles för kallt att vara utomhus.
EFter att ha tagit oss tillbaka till bilen så tog vi oss en liten tur förbi ställen där jag har bott och Karin fick äran att se förskolan som pappa gick i uppe på Alby-berget.

Jag fick en fantastisk teckning av Sofia i lördags. Inspirerad av Erikas fina teckning så hade också Sofia kommit igång och tecknat. Hennes första Manga-teckning var förbluffande bra för en nioåring. Vilka små talanger jag har här hemma!

Kanon i Norsborg

Simon Andersson

I veckan var jag hos Simon och lämnade av den där grymt sköna åttasträngade Agile-gitarren som jag plockade upp åt honom i förra veckan.

Det är alltid kul att träffa honom och jag hoppas verkligen att hans senaste låtmaterial kommer att hitta vägar till en färdigproducerad platta. AlphaFlood har musikerna och kunskapen att få till det, det är jag säker på.

:: Nu är det dags att sätta igång kaffehurran, för farmor och farfar är på väg för att fira vår soon to be sextonåring. – Grattis Erika!
Min underbart fina tjej som blivit så stor och vuxen. Tänk ändå vad tiden går och vad tacksam man får vara för att man har fått sätta så fina barn till världen.

…jag körde över en ekorre en gång. Det var en förskräcklig upplevelse.

Margareta Winberg

Trettio års väntan över

Mika Zibanejad:: ”HE SHOOTS – HE SCORES” Mika Zibanejad var grabben som avgjorde JVM-finalen i ishockey i Calgary tidigt i morse. Det var en helt sanslöst nervpirrande tillställning mellan varven.
Efter ryssarnas vinst mot Kanada i semifinalen där den kanadensiska publiken tyckte att ryssarna ramlade alldeles för lätt och försökte få domaren att visa ut kanadensare så var publiken i Saddledome på svenskarnas sida.
Jag fick nästan gåshud av upplevelsen att höra en kanadensisk publik som köpt biljetter till finalen för att få se sitt Kanada vinna JVM-guld skandera ”Let’s Go Sweden!” gång på gång.

Att Sverige befann sig plötsligt på hemmaplan med starkt stöd från publiken och under de första två perioderna så var det mer eller mindre spel mot ett mål.

Sverige och Ryssland klev av för periodvila efter andra perioden med 39-4 i skott i svensk favör. En fantastisk laginsatts och att efter 30 år få se ett svenskt landslag som vinnare av JVM igen är stort.
Hela laget stod för sin del av hjälteinsatsen. Fantastiskt.

The Russians, who were outshot 58-17 as they tried for a second straight gold medal, finally generated some scoring opportunities in the final frame, perhaps responding to ‘Let’s go Sweden!’ chants from the Saddledome crowd.

Wes Gilbertson – Calgary Sun

:: Det är förhoppningsvis den första av flera viktiga turneringsvinster och mästerskapsguld i den satsning svensk hockey har gjort senaste åren.
Det finns en plan och det är att svensk hockey skall bli bäst i världen!
Tufft men inte omöjligt faktiskt. Vi är en unik hockeynation jämfört med de gigantiska nationerna Ryssland och Kanada och vi är fortfarande den enda nation som har vunnit OS och VM samma år (2006).

Mer hockey

:: Det var fler trevliga hockey-händelser under natten och i Toronto Maple Leafs höll Jonas Gustavsson #50 nollan när Toronto slog Winnipeg Jets med 4-0 på hemmaplan.

Hen-ridiculous

Så har ytterligare en upplaga av Winter Classics spelats.

Ishockey utomhus. Som ”old time hockey”, precis det som undertecknad gillar.
Ett spektakel, javisst – men samtidigt visar det att det går om man bara vågar att försöka.

I år var det en svensk som spelade en av huvudrollerna. Den svenska målvakt som har lyckats bäst i NHL sedan Pelle Lindberg, Henrik Lundqvist gjorde en lysande match och är rubrikernas man på Manhattan igen!

Lunkan

Hockey & bilar

Tony EspositoTre Kronor fortsätter att vinna efter det inledande debaclet mot Norge. Dock utan att imponera på det sätt som de borde. Fortfarande har de mycket att bevisa.
Min uppfattning om att sparka Per Mårts står kvar och att han, enligt Aftonbladet, tänker spela Erik Ersberg istället för den lysande Viktor Fasth visar väl tydligt på att han inte riktigt har koll på sin uppgift.
Om nu uppgifterna stämmer vill säga, visserligen brukar Aftonbladets sportreportrar ha något mindre ”egen fantasi” än deras nyhetsditon, men man vet ju aldrig med den blaskan!

Janne kom förbi med sin nya pickis.
Nu har han väl det mesta som går att skaffa sig i hundkoje-väg i sitt garage nu och det var verkligen en cool liten pickis så det är bara att säga grattis.

Skall bli kul att se om Janne får färdigt ”glasverandan” också lagom till motorträffen i Nyköping i slutet av sommaren.
Då blir det antagligen två bilar som vi åker i. Förra året så fick vi ju byta över till en bil vid Shell-macken i Botkyrka då bromscylindern sprang läck på ”skåpet”.

Pickis

Pickis

Pickis