Etikettarkiv: Hammarby IF

På parken i söndags

I söndags var det fotboll på Nya Söderstadion igen. Hammarby tog emot Trelleborgs FF. Efter vinst med 1-4 borta mot Trelleborg så hade nog många väntat sig en slakt hemma men det blev bara 1-0 trots spel mot ett mål. Kennedy Bakircioglü byttes in lite för sent. Han fick åtminstone ett klart tillfälle att sätta mål nummer 50 i klubben men det räckte inte riktigt. Vill se honom snart igen på plan! På måndag är det dags att åka på bortamatch. Min första bortamatch för säsongen. IFK Norrköping med en roadtrip på måndag. Det behöver jag den här tokstressiga veckan.

Hammarby IF – Dalkurd FF 4-1

I måndags var det match igen. Nikola Djurdjic, Tanković, Hamad, Andersen, Paulsen, Junior, Borges, vilket lag vi har. Mot en betydligt sämre motståndare som Dalkurd FF så kunde vår offensiv bara rulla på, om än bara för en halvlek. Sedan tröt motivationen att satsa på fler offensiva resultat. Inget konstigt egentligen. Dalkurd var redan svårt sargade av första halvlek och Hammarby höll kontroll över matchen. Nu är det ett dubbelmöte mot Trelleborg som väntar och sedan hoppas jag att planen håller och det blir en roadtrip till Norrköping också. Janne håller på att rodda ihop en resa så vi får se om det blir en bortamatch igen. Det blir i så fall första för året.

Full press framåt

Hammarby IF – Östersunds FK 1-2

Allsvensk återstart efter VM-uppehållet och Bajen skulle återuppta komandot och städa av ett sargat Östersunds FK och återta serieledningen. Fotbollssuget har ökat av att Gor Mahia FC har gått som tåget i både cuper och serie och nu var man redo att få en seger efter det långa uppehållet. Kennedy byts in och försöker men får bara ett enda vettigt frisparksläge. Bjørn Paulsens mål förlåter och Nikola Djurdjic jobbar och försöker hela vägen. Men annars? Katastrof. Imad Khalili vill jag aldrig mer se starta i Hammarbys färger. De som tyckte att han äntligen hade vänt och att han nu var tillbaka och visade sina rätta takter kan hoppa och fara. Han har blixtrat till i tre moment i några sekunder…på tre års tid. Grattis, men i den här matchen var det lögn i helvete att få Khalili att pressa lika hårt och högt som Djurdjic och Tanković. Han ger inget extra utan smålunkar runt som att de aldrig kan begär något av honom. Inte tillstymmelse till lagspelare. Jag har inte velat varit helt ärlig om honom tidigare men sämre spelare har Hammarby aldrig haft. Punkt. Nu tar vi den här förlusten och gömmer den djupt inne i något valv. Det måste vara den sista förlorade måste-matchen den här säsongen om vi skall komma någonstans på övre halvan.

Kennedy fick bara en chans till frispark på mål

Hammarby IF – AIK 0-1, första förlusten

Förlust mot gnagarna från Solna hemma på Nya Söderstadion. Det utvecklade sig till en tillknäppt stängd match som borde ha slutat mållöst för båda lagen. Tyvärr bestämde sig domaren för att avgöra utgången av matchen på egen hand genom att blåsa för den mest obegripliga straffen man någonsin har sett. Om det var någonting han skulle ha blåst för i den situationen så var det frispark för Hammarby. Sedan är jag otålig på att se reprisbilder från hörnan där AIKs målvakt ramlar in i målet med bollen i hand. Blev han knuffad eller var det korrekt bedömt? Hur som helst, vill man ha bort spekulation om uppgjorda matcher får man börja i domarledet. Åter igen en usel domarinsats med olika nvåer i bedömningarna matchen igenom. Nu hoppas vi på seger mot Kalmar FF borta nästa söndag så vi går till ledning med några poängs försprång till sommarvilan. Sedan spelade mitt kenyanska gäng Gor Mahia FC oavgjort mot Sofapaka F.C. 3-3 i Kenyan Premier League. Ingen fotbollsglädje för något av de grön-vita lagen idag.

Hammarbyklacken

Hammarbyklacken

Derbydags – Nu tar vi dem!

Så var det derbydags igen. Hammarby mot AIK i en serieledar-fight dessutom. Hammarby med sex poängs försprång mot tvåan AIK. En vinst vore så fantastiskt skön nu när vi har en chans att rycka ifrån våra konkurrenter. Som laget har spelat fram tills idag så är det guldlaget i ALlsvenskan i år men det kan svänga ännu. Skulle vi vinna, eller i alla fall vara fortsatt obesegrade efter de två matcher som är kvar innan sommaruppehållet, ja då tror jag på guld.
Startelvan mot AIK idag är: #1 Johan Wiland #2 Simon Sandberg #4 Bjørn ”Strong as fuck” Paulsen #5 David Fällman #6 Jiloan ”Jille” Hamad #13 Mads Fenger #14 Pa ”Brandebrgensamba” Dibba #19 Junior #22 Muamer ”Tanken” Tanković #40 Nikola ”Djuret” Djurdjic #77 Mats Solheim. Det är ett stark lag som ställer sig på Nya Södertadion klockan 15:00. Jag hoppas på ett högt tempo och anfallsfotboll från första minuten. Nu går vi för seger och #12 sjunger för full hals och hjälper våra hjältar till seger.

Bajenkrigare

Hammarby IF – Malmö FF 3-2

Nikola Djurdjic prisasPå bilden til höger här delar Jonas Pettersson från Sefina ut priset till matchens lirare, tvåmålsnickaren Nikola Djurdjic i Hammarby. Vi som var VIP-gäster hos Sefina fick välja ut pristagaren och vi var helt ense i den frågan. Fantastiskt trevligt att få se lite mer av arenan även om arenaarrangören slarvade bort det en aning. Dock var våra värdar från Sefina utmärkta i sitt mottagande av oss. Efter en god middag, en lysande trevlig buffé, så fick vi sedan avnjuta matchen på bra platser ganska mitt i plan och det var ju trevligt. Nikola Djurdjic göra mål och Pa Dibba avgör matchen och nu har vi tre hammarbyare i skytteligatoppen; Pa Dibba har sju baljor, Nikola Djurdjic har nu 6 gjorda mål precis som Jiloan Hamad. Det blev en trevlig kväll för Janne och mig och som jag sade häromdagen, ”Nu finns det bara två saker som kan göra den här säsongen komplett. Att Hammarby vinner guld och att Kennedy Bakircioglü gör mål i sin sista match. Varför inte?

På Nya Söderstadion

På Nya Söderstadion

VIP-match på onsdag

I söndags var jag lite besviken över att inte kunna åka med och få se Hammarby spela i Örebro. Janne åkte med Johannes och Hammarbyklanen och hade en bra dag med Bajen-seger. Idag fick jag lite tröst ändå. Det ringde på mobilen idag när jag kommit hem från jobbet och trots att det var från ett hemligt nummer så svarade jag mot min vana. Det var från Sefina Pantbank. De ären av Hammarbys sponsorer och i veckan som var svarade jag på ett mejl där de lottade ut priser. Long story short, så nu skall jag få en VIP-kväll på matchen på onsdag. Middag, guidad tur på arenan, kolla in Bajens omklädningsrum och lite annat. Tackar tackar. Nu finns det bara två saker som kan göra den här säsongen komplett. Att Hammarby vinner guld och att Kennedy Bakircioglü gör mål i sin sista match. Varför inte?

Heja Hammarby
Heja Hammarby – Fotografi: Janne Engvall

Hammarby IF – GIF Sundsvall 4-3

Hammarby IFKänslan innan matchen var att vi faktiskt möter ett annat lag som är obesegrade så här långt in i Allsvenskan. Dock finns det inget som gör en riktigt orolig ändå. Vi har en startelva som är stark och en hel bänk med jämnbördiga alternativ. Pa Dibba hade gott ut tidigt inför matchen och visat att han ville spela mot sin gamla klubb, GIF Sundsvall, och han visade hur gärna han ville slå dem. Tre mål av Dibba och han slet inte bara i sina vanliga offensiva löpningar utan kunde ses jobba hårt defensivt också. Johan Wiland gjorde ett par tre riktiga drömräddningar och när vi efter tre mål av Dibba och ett mål av Nikola Djurdjic hade en trygg 4-0 ledning så kändes det som en kassaskåpssäker vinst. Jag vet inte varför Bjørn Paulsens nick i mål dömdes bort. Jag måste se reprisen först men när han tappar boll, styr in boll i eget mål så kändes det hårt. Det är ju en genomklppning av hela laget men Paulsens missar syns, mest för att han fortsätter att jobba när de andra står still. När Sundsvall vänder till 4-3 på 11 minuter är det inte bra någonstans men om man vil ta med sig något positivt så är det ändock en seger och vi är fortfarande obesegrade. Pa Dibba är lysande. Jag tycker att Simon Sandbergs insats är klockren och han ligger bakom två av målen på ett sätt som gör att saknaden av Birkir Már Sævarsson blir lite lättare att klara av. Muamer Tanković jobbar stenhårt. Gershon Koffie testas, viktigt för att försöka få in i truppen ändå. Johan Wiland spelar på Ronnie Hellström-nivå. Det finns mycket bra att nämna och Jille har tre riktigt bra chanser att göra mål. Det ser bra ut, riktigt bra ut. Den här läxan kom vid rätt tillfälle. Nu är bra att bita ihop och fortsätta fokusera på nästa uppgift.

Djurgårdens IF – Hammarby IF 1 – 2

Jannes flagga nådde högst på läktarenRedan dryga två timmar före matchstart var jag på plats vid Nya Söderstadion nere vid slakthusområdet. Tanken var att parkera bilen ganska nära arenan för att sedan kunna smyga ner efter matchen och kunna komma iväg smidigt efter avblåsning och väntan på att komma iväg. Efter att ha parkerat Johans nya Toyota som jag har fått låna drygt en vecka så tog jag tunnelbanan in till Slussen för att möta upp Janne och Johannes. Vi tog en kort pause på Oliver Twist innan vi gav oss a mot arenan. Avstägningar och rena rama labyrintgången från Skärmarbrink till man var på plats på våra platser som på den här bortamatchen var på övre ståplatsläktaren. Efter spelaringång och tifo så hann matchen knappt börja innan Muamer Tanković nickade in första Bajen-baljan redan efter 2 minuter blankt. Erkan Zengin lirade sin första match från start och såg väldigt spelsugen ut. Dock tyckte jag att de spelade alldeles för mycket på Erkan och inte försökte hitta något alls på vänsterkanten. Enahanda och lite synd då Neto Borges såg minst lika spelsugen ut han också. Neto hade några fina moment i matchen och snurrade vid et tillfälle upp fyra djurgårdare i ett par snyggt vunna metrar. Bjørn Paulsen hade en nick på hörna som strök stolpen och Erkan hade ett långskott som med fin bollbana inte hamnade långt utanför bortre stolpen.
Dock så var Bajen under perioder pressade även om det aldrig kändes helt hopplöst men när Djurgården kvitterade på straff så kändes det tungt. Kennedy hade ersatt Jeppe Andersen och Pa Dibba bytte ut Nikola Djurdjic som hade slitit förtjänstfullt men inte riktigt hittat vägen förbi motståndarförsvaret.

Det var två bra byten för i första övertidsminuten av matchen, på ett snabbt utkast av Johan Wiland så tog Kennedy emot och sökte snabbt upp en spelväg till Jiloan Hamad som drev snabbt och bjöd på en underbar lyftning fram till Dibba som lobbade bollen förbi en långt utrusande Isaksson. 1-2 och derbyseger till Bajen igen. 3016 dagar sedan Djurgården vann ett derby mot Bajen. Sviten håller i sig. Tyvärr var det en hel hög med tråkiga djurgårdare som försökte rusa över hela långsidan för att slåss med bajensupporters. Polisen stoppade dem naturligtvis men det avgjorde ju att jag inte skulle få traska närmaste vägen till bilen. Det fick bli promenad tillbaka till SKärmarbrink, tunnelbana till Gullmarsplan, byte till tunnelbana till Globen för att komma tillbaka till andra sidan av Nya Söderstadion. Jag hade för säkerhet skull stoppat ner halsduken i ärmen på jackan och dragit upp dragkedjan i jackan för att inte flagga på mina färger i fiendesällskap.

När jag kliver av tunnelbanan vid Globen så ser jag en bekant rygg. Hon står där böjd över handväskan rafsande och letande efter någonting. Hur kan jag vet att det är hon? Jag ser en orange kappa jag aldrig sett henne i tidigare och hon står böjd framåt. Det räcker för att jag ska veta att det är hon. Jag tar ett var runt och ställer mig bakom några informationstavlor. Det är hon och hon ser fantastisk ut. Hur kan jag fyllas av sådan värme i kroppen och ett hjärta som rusar trots allt som har hänt? Den dagliga kampen och det katastrofala förhållandet. Vad ska jag säga om hon ser mig? Jag bestämmer mig för att om det skulle inträffa så får ryggmärg och intuition sköta det då. Jag går en bit bakom henne och när hon kommer ut från stationen och stannar och tänder en cigarett så är jag bara hundradelar av en sekund från att gå fram och tilltala henne. Detta trots att jag vet att jag är ingenting för henne, att hon antagligen helst skulle vilja se mig död, så är jag fortfarande förälskad i henne. Det är fullständigt galet. Förryckt! Jag letar upp bilen och åker hem. Hammarby slog Djurgården och jag borde känna lite fotbollsglädje men jag känner bara sorg.

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Derbykänslan blommar ut på läktaren

Hammarby är dom bästa!