Etikettarkiv: Gdansk

Katarina av Alexandria och karmeliterna

Katarina av Alexandria och karmeliterna.

Eftersom Katarina av Alexandria har sin helgondag 25 november så passar jag på att visa lite bilder från Heliga Katarinas kyrka i Gdansk från mitt besök där 27 augusti i år.

Sankta Katarina är den äldsta församlingskyrkan i gamla stan i Gdansk och uppfördes 1227 och 1239. Kyrkan brann för 10 år sedan (22 maj 2006) och sakta men säkert har tak och annat som brann ersatts. Minnet av branden hålls vid liv och utgör en stående utställning i kyrkan. Som alla kyrkor i Gdansk som jag besökte är kyrkorna höga och voluminösa men samtidigt sparsmakade, nästan nakna i sin präktiga tegeluppbarelse.
Det finns en liten svensk koppling, naturligtvis, då Cord Rogge (köpman från Stockholm) och Johannes Johanni (en kanik från Uppsala) 1438 grundade en stiftelse i Gdansk för att bygga ett kapell för svenskar i staden. Man döpte kapellet till St. Eriks kapell uppstod vid karmeliterkyrkan men fyllde sin tänkta uppgift i endast tjugo år.

Det finns spår av kyrka på platsen redan från 997. Här har alltså funnits kyrka på platsen i stort sett sedan Polen kristnades under Mieszko I. När man gick från träkyrka till stenkyrka antas vara någon gång under 1200-talet och 1227 vet man att det stod en stenkyrka på platsen.

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Heliga Katarinas kyrka i Gdansk

Birgittakyrkan i Gdansk

Amor Meus Crusifixus EstHeliga Birgittas kyrka i Gdansk är rederiarbetarnas kyrka. Kyrkan restaurerades så sent som 1973. Under den av fackföreningen Solidaritet ledda storstrejken 1980 så var Heliga Birgittas kyrka en samlingsplats där den antikommunistiska fader Henryk Jankowski blev strejkens egen kaplan. Kyrkans bärnstensaltare är fantastiskt vackert och jag har nog aldrig sett dess like. Altaret i sig är inte bara on of a kind utan anledning nog till att besök i kyrkan.
Birgittinorden uppförde kyrkan 1394-1397 men med så många andra unika medeltida byggnader i Gdansk så förstördes mycket under andra världskriget.

Enligt diverse historiska källor så skall Birgittas barn Birger och Katarina ha rest ner till Rom för att föra hem Birgittas kvarlevor. På grund av dåligt väder så stannade man i Gdansk. Vid skrinet med Birgittas kvarlevor i Mariakyrkan satte man vakt. När man senare helgonförklarade Birgitta bestämde myndigheterna att bygga ett kloster och en kyrka.
I början av 1500 talet kom Reformationen och protestantismen till Gdansk, vid slutet av 1500-talet var nästan 80% av alla invånare i Gdansk antingen kalvinister eller luteraner. Trots detta kunde både klostret och kyrkan fortsätta sin mission bland katolikerna. 1595 hämtade Sigismund III Vasa ett tiotal nunnor från Vadstenaklostret där orden upplöstes av riksdagen. I Birgittaklostret i Gdansk stannade alltid mellan 40 och 60 nunnor. 1793 inkorporerades Gdansk i Preussen. 1807 användes klostret som sjukhus för franska soldater något som nästan ruinerade orden. 1817 blev den upplöst av preussiska myndigheter, 1851 rev man ner klostret och 1885 dog den sista nunnan. Birgittaklostret spelade en viktig roll i Gdansks historia. Det var det första kloster för kvinnor där man hjälpte de prostituerade; här undervisade man unga flickor i religion, lärde dem att läsa och skriva och sjunga katolska visor.

Jag hade gärna tillbringat en längre stund i kyrkan men det pågick brölopp löpande under tiden jag var där. Det som pågick när jag kom till kyrkan avlöstes an nästa direkt därpå så jag ville inte störa genom att gå runt och ta bilder.

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Kościół św. Brygidy

Mariakyrkan i Gdansk (Bazylika Mariacka)

Mariakyrkan i Gdańsk (Bazylika Mariacka) är en kyrkobyggnad som ligger i Gdańsk och är världens största tegelstenskyrka. Kyrkan byggdes under åren 1342–1502 i sengotisk stil. I början på 1600-talet började man restaurera kyrkan och först 150 år senare var byggnationen helt klar. Vid det laget hade kyrkan växt betydligt, och ett nytt valvtak som ansågs, och ofta anses fortfarande, vara det vackraste i Polen hade tillkommit. Takvalven är 30 meter höga och bärs upp av 27 vita pelare, och huserar 37 fönstervalv. Tornet är 80 meter högt och var förr i tiden ett viktigt utsiktstorn. Tillsammans med Nidarosdomen i Trondheim och Uppsala domkyrka tillhör Mariakyrkan norra Europas största kyrkobyggnader.
Mariakyrkan är också berömd för sin astronomiska träklocka. Den byggdes 1464 och visar inte bara tid och datum, utan även månfaserna, månens position i förhållande till olika zodiaktecken, Adam och Eva, Döden, Apostlarna och mer. Den är 14 meter hög och räknades som den största klockan i världen på sin tid. Idag är den fortfarande en av de största astronomiska träklockorna i världen.

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Mariakyrkan i Gdańsk

Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Danuta SiedzikównaMin sista dag i Gdansk, åtminstone för den här gången, så tog jag min sedvanliga promenad ner på stan. På väg mot Gamla stan så noterade jag att ju närmare den gamla delen av Gdansk jag kom desto fler människor med olika nationalistiska motiv på sina t-shirts. Dessutom så ökade antalet uniformerade människor drastiskt när jag kom fram till Gamla stan. Inte bara det, präster, systrar, bröder, scouter, flickscouter, krigsveteraner och polska fanor. Överallt. Det blev trängre och trängre. Plötsligt befann jag mig nere vid Mariakyrkan och jag stannade för att beskåda den anhopning av människor som samlats utanför basilikan. Det var en lång kö till portarna i kyrkan och det var samlingar av grupper, allt ifrån fackföreningsfolk, nationalister, bikers, krigsveteraner och alla andra jag räknade upp ovan. Det var en oväntad mängd människor och det tog mig en stund innan jag listade ut vad som pågick. Först trodde jag att det var en minneshögtid för Danuta ”INKA” Siedzikówna och Feliks ”Zagończyk” Selmanowicz, krigshjältarna som avrättades av ryssarna 1946, men senare visade det sig vara en begravning, minst sagt statsmannamässig begravning, av kvarlevrna från ”INKA” och ”Zagończyk” vilka hittades 2014 av IPN (Nationella Minnesinstitutet).

Efter att ha tagit lite bilder så gick jag upp en bit för gatan och satte mig för att avnjuta lite polska piroger och en kall öl. När jag satt där och inväntade mina piroger så kom det inte bara en karavan med limousiner utan två. Det var säkerhetspoliser och visade det sig när jag undersökte saken vidare, såväl premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda passerade mindre än en meter från mig och min resväska.
Vildsvinspirogerna smakade utmärkt för övrigt.

Danuta ”INKA” Siedzikówna var sjuksköterska i den polska motståndsarmén Armia Krajowa, AK. ”INKA” & ”Zagończyk” blev offer för den terrorvåg som bröt ut när den Sovjetstödda kommunistregeringen jagade dem som efter krigsslutet förhöll sig lojala mot den polska exilregeringen i London. Deras kroppar påträffades vid en utgrävning som gjordes för ett par år sedan, på en plats där man misstänkte att den tidens säkerhetspolis grävt ner sina offer. Den underjordiska motståndsarmén var även efter kriget lojal mot den polska exilregeringen i London, och många av dem som tjänstgjorde där ansågs som fiender till staten, jagades, dödades och grävdes ner i gravar utan namn.

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Polens sötaste polis

Begravningen av Danuta Siedzikówna och Feliks Selmanowicz

Plötsligt är man i Edsbro

Jag hade ett ärende till min närmaste Bussgods-ombud, vilken visade sig vara belägen i Edsbro, för att skicka ner en bas till en bekant i Skene. Det var min WhiteBird som jag släppte taget om.
Hur som helst så blev det en oväntat trevlig stund i Edsbro och jag skall försöka hinna lägga upp lite bilder här på hemsidan så fort jag hinner. Det är ju inte utan att jag börjar få dåligt samvete för att jag är sen med mer bilder från Gdansk-resan men allt har sin tid.

Kan det vara ett gammalt stationshus kanske?

Dagar i Gdansk

I slutet av augusti var jag några dagar i Gdansk för lite kortare rekreation. Med bara en vecka semester den här sommaren också så kände jag att det skulle vara skönt med några dagar utan plan i en annan stad. Det fick bli vad som var billigast att flyga till. Det fick bli Gdansk.

Min upplevelse efter ett par dagar i Gdansk var att det utanför den gamla delen av staden var rätt tråkigt och osorterat men fint som snus i den gamla delen. De gamla handelsstäderna runt Östersjön har många likheter och det är en fantastiskt historie- och kulturrik region. Gdansk är liksom Tallin en bärnstensstad. Otaliga är de som säljer smycken gjorda på bärnsten längs med de turisttäta gatorna, såväl i butiker som på gatorna.
Restaurangutbudet var både rikligt och humant för plånboken. I den förort där jag huserade på hotell Villa Alfa, Piecko-Migowo, låg en lokal pizzeria vid namn Pizzeria Zapiecek, där man kunde, förutom pizza, få sig en rejäl portion polsk husmanskost och en öl för knappa 45 kronor. Jag återkom tre dagar i rad för en av dagens måltider på min lokala pizzeria med genuin service och bra mat även om de lite lyxigare men mer turistinriktade restaurangerna på stan absolut inte riskerade att ruinera en hederlig svensk semesterkassa.

Med kameran i släptåg så fick jag väl lite bilder. Jag hade väl inte riktigt det tålamod att fotografera som jag borde. Det hade en del att göra med att jag hade lånat ut min Olympus till Erika som samtidigt befann sig i London så att jag istället släpade på min gamla stora och klumpiga Canon 10D. Det blev besök på lite kyrkor där jag hade haft betydligt mycket mer nytta av den lättare Olympusen men jag hade en fantastiskt kontemplativ helg i Gdansk. Bara en sådan sak är ju värd att glädja sig över.

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Gdansk

Sunken & SSFF

:: Den här helgen håller jag mig hemma med barnen. Elsa är i Gdansk och jag och barnen försöker roa oss så gott det går på egen hand. Erika är fullbokad som vanligt och Carl har dragit iväg till någon polare så det är mest jag och  Svenska SmåFlicksFörbundet  som hänger under helgen. I morse hörde Sunken av sig. Han skulle iväg och shoppa ingredienser för en ytterligare laddning chili till nästa helgs sammandrabbning.
Jag och  Svenska SmåFlicksFörbundet  hängde på och jag passade på att testa min nya kamera, en Yashica TL Electro X som jag ropade in på ebay för sextiofem kronor. Jag skruvade på mitt nyinförskaffade Schneider-Kreuznach Edixa-Xenar 50mm/ƒ2.8 och tog en rulle svart/vitt för att se om kameran led av några ljusläckage, men jag tror att den fungerar bättre ån väntat för de ynka kronorna jag gav. Kameran är i nyskick och till och med ljusmätaren fungerar även om den verkar visa cirka två hela steg fel.

Nåväl, jag, Sunken och  Svenska SmåFlicksFörbundet  gjorde en runda på City Gross och när vi kom hem igen så vräkte regnet ner. Det ser ju ut på bilderna som om kameran håller också. Inga komstiga ljusläckage så vitt jag kan finna.

Här nedan har du gänget.

Sunken & SSFF

Sunken

Karin

Karin

Sofia

Karin

Karin

Sunken & Sofia

Sunken & SSFF

Sunken & Karin

Sunken rattar Golfen