Etikettarkiv: Fotografiska

Allt slätare på Fotografiska

Under förra veckan så fick jag lite ledig tid flr första gången på länge. Underbart men samtidigt en lätt vilsen känsla. I telefon med Erika så insåg vi gemensamt att måndagar omöjligör museibesök men att Fotografiska naturligtvist var öppet (eftersom det är en privat finansierad verksamhet). Så sagt och gjort. Anledningen till att jag överhuvudtaget befann mig i Stockholm var att jag hade lämnat in en hög med film för framkallning på Team Framkallning på för mig klassiska Maria Prästgårdsgata 12

Kameror

Utställningen Vanishing Traces med Scarlett Hooft Graafland var väl kul på sitt sätt men den enda känslan för fotografi och mindre teater och Photoshop var utställningen Light Within med Vincent Peters men hur väl hantverket än är utfört så är inspirationskällorna (eller källan) allt för uppenbar och hur väl och hur mycket bättre det än är så saknar utställningen något som visar Vincent Peters utställning inget som lösgör honom från hans förebilder, inget alls som förlöser honom vilket gör utställningen platt. Jag behöver bara besöka hans hemsida, https://vincentpetersstudio.com/ för att hitta bevis p&aring. Utställningens kurator har definitivt inte gjort sitt jobb. Trist. Särskilt när Fotografiska allt mer strövar mot att bli en politiskt korrekt institution och helt verkar släppa det rent konstnärliga fokuset. Kuratorn gör sitt jobb i egenskap av chefens valp. Det är för min del nu roligare att besöka butiken än utställningarna, vilket gör den privata vinkeln än mer trist. Att försöka blidka den politiska styrande eliten mer än att vara privat och fri. Vilken otroligt tråkig fälla att försöka blidka makten. Alla som säger att konst måste vara kontroversiell bor antagligen inte i Sverige, för här och i Nordkorea gör vi inte så..

Charlize Theron av Vincent Peters

Fotokonst och intryck

Ellen von UnwerthMitt besök på Fotografisk i fredags var ett trevligt avbrott från de vanliga arbetsuppgifterna. Jag är fortfarande lite tagen av Christian Tagliavinis fotokonst. Bilderna ligger kvar på näthinnan och i medvetandet. Arbetet bakom bilderna. All handgjord rekvesita. Så coolt att genomföra arbetet på det sättet för att uppnå sitt slutmål exakt som man har tänkt det. Samtidigt så kan man inte annat än imponeras av Ellen von Unwerth heller. Det är som ett smack i ansiktet. Perfekta bilder för mode- och popmagasin. Direkta och provokativa bilder helt i min smak men samtidigt lämnar en tanke inte mitt huvud. Kanske börjar jag bli gammal? Kanske har jag blivit mer konservativ? Men bilderna är nästan för sexuellt rakt i ansiktet. Jag blir inte av med känslan av att jag hade tyckt att de varit för explicita bilder om en man tagit dem. Då hade de känts nästan sexistiska. Vad är skillnaden egentligen. Fotografen använder sig av modellerna för sitt arbete och uttryck. Nåja, det var bara en kort reflektion. Besök Fotografiska och njut av lite fotografi och stöd ett privat museum.

Christian Tagliavini

Ellen von Unwerth

Ellen von Unwerth

Jules Verne såg in i framtiden

Egentligen skulle jag vilja sitta hemma på verandan med en flaska vin och titta på solnedgången med dofterna från en god cigarr men min arbetstid har plötsligt seglat iväg okontrollerat igen. Nu inte frivilligt egentligen. Nåväl. Jag sitter på jobbet och försöker få kraft att slutföra vad jag föresatt mig under det som är kvar av veckan. Det är svårt att hitta ork och inspiration när jag sover mellan tre och fem timmar per natt och fokuset inte vill infinna sig riktigt. Dagen har dock innehållit en del uppiggande moment, främst var min utflykt med en av ungdomarna på boendet till Fotografiska givande. En fotografiintresserad yngling som ställde frågor var precis vad jag behövde för att få igång motivationen. Vi hade en trevlig stund och variationen på utställningarna hoppas intrycken gav honom fuel for thought. De olika utställningarnas karaktär var bra och om inte ynglingen i fråga blev inspirerad så blev i alla fall jag oerhört positivt överraskad av Christian Tagliavini och hans fantastiska konst. Att kunna skapa den känslan av medeltida Italien, Siena, Jules Verne och porträttmåleri som ändå är så tydligt modernt fotografi. Remarkabelt.
Om jag inte missminner mig så var det första gången jag besökte Fotografiska sedan jag och Anush var här i januari ifjol, så det var på tiden att få ta del av fotografi igen. Ellen von Unwerth skakade om mitt sällskap ordentligt. Bilderna av nakna, halvnakna och sexuellt provokativa kvinnor blev lite för mycket för honom. Kulturkrocken. Att vara muslim, uppväxt i Iran och komma rakt in i den fullständiga smockan av kvinnlig kraft. Men tredje gången vi gick igenom utställningshallen hade han vant sig. Jag hade normaliserat det hela så mycket jag förmådde, genom att förevisa och orera på om fototekniska detaljer i bilderna så slappnade han långsamt av. När vi kom in till hallen med fotografier av Hans Strand verkade den gode ynglingen närmast lättad.

Liksom det mesta han har skrivit under sitt liv handlade pjäsen om kärlek. Och hans eget liv speglades också i det skrivna ordet: kärleken fungerar inte. Det var mycket möjligt att den väckte ömhet, tillfredsställde fåfänga eller gav vacker hy, men den ledde inte till lycka – det fanns alltid en ojämlikhet vad gällde känslostyrka eller uppsåt. Sådan var kärlekens natur.

Julian Barnes – Återuppförandet

Shutter speed

Per HanDe senaste veckorna har flutit ihop till en massa av tid som jag har svårt att urskilja konturerna på de olika delmomenten i. Mellan arbetspassen har det varit mycket annat och hela tiden på olika tider på dygnet efter som mina arbetstider ser ut som de gör. Det började för en månad sedan då jag och Anush var på Prins Eugenes Waldemarsudde. Sedan dröjde det ett par veckor till nästa tillfälle men nu har vi plötsligt hängt ihop och varit ute och lekt tillsammans flera gånger i veckan. Vi har fortsatt med konsten och var häromveckan på Fotografiska, men vi har också tillbringat en hel del tid på lokal. Nu i veckan från torsdag till fredag fick vi dessutom en ett och ett halvt dygn på jobbet tillsammans och eftersom vi älskar att jobba tillsammans var det riktigt trevligt.

Fotografiska var det en utställning som visade upp Diesel-reklam från 1991-2001 ”Diesel advertisements 1991–2001 Finally It All Makes Sense” där reklambilden med Per Han dök upp igen. Jag har spart den tidning där jag såg den första gången men det var roligt att se att den ingick i utställningen.

När vi ändå var på Fotografiska så försökte jag mig på att ta en bild, med mobiltelefonen, på Anush i mörkret av Charlotte Gyllenhammars Natt. Det gick inte alls så bra, naturligtvis. Men det blev mörkt och grovkornigt. Det är också en avbild.

Anush i mörkret på Fotografiska

Gruppbesök på Fotografiska

Sally Mann - A Matter of TimeElsa och Roina hade under veckan planerat att vi skulle träffas båda familjerna, något som inte sker så ofta och som senast hände när Freja tog studenten senast.
Elsa och Roina har ju träffats lite nu och då, likaså Isolde och Freja men att få ihop att träffas båda klanerna tillsammans är inte så enkelt. Att få casselbrantarna och cederlund-westermarkarna att träffas i grupp är inte så enkelt. Efter att ha bollat olika förslag på ställen att träffas så påpekade jag att både jag och Freja antagligen skulle föredra att gå på Fotografiska (om Fotografiska här), så till sist hamnade vi ändå där.

Det blev en genomgång av utställningarna och sedan hamnade vi i kaffeterian där vi fick börja med att fika vid lite olika bord runt om i lokalen. Sedan hittade vi ett större bord där vi smög oss in vart efter andra lämnade bordet.

Bilder:
20120616 En dag på Fotografiska
20120616 TVR-hämtning i Skåne

Det blev några fina bilder på alla deltagande, trots att varken Carl eller Eira verkade helt intresserade av att vara med överhuvudtaget. Sally Mann-utställningen ”A Matter of Time” hade jag tänkt att gå och titta på ändå eftersom Sally Mann är en av mina absoluta favoriter inom fotografikonsten.
Senast jag såg en Sally Mann-utställning var på Kulturhuset 22 februari 2007 tillsammans med Per Karlsson.

Nu blev det väl inte lika vältittat som det hade blivit om jag hade gått själv på utställningen men det blev i alla fall av och det blev ju väldigt trevligt när vi fick träffa cedelund-westemarkarna också.

Idag skulle jag ha byggt ett litet växthus men eftersom det fullkomligt vräker ner så blir det nog inget av med det.
Dricker kaffe och uppdaterar hemsidan istället.

Jag lade till lite bilder från min roadtrip till Klippan förra veckan också nu när jag fick en stund över att sortera ut några.
Kolla in dem också.

Utställning