Etikettarkiv: Finland

Gustaf Mannerheim – Aristokrat i vadmal

Gustaf Mannerheim - Aristokrat i vadmal, Henrik Meinander Henrik Meinander, historiker och prefekt för den historiska institutionen vid Helsingfors universitet, har skrivit en alldeles utmärkt biografi om Gustav Mannerheim, den kanske mest betydande och/eller mest kända personen i finsk 1900-talshistoria. Jag är absolut inte kunnig nog för att kunna avgöra Meinanders kunnighet i ämnet men han är ytterst tydlig med att peka ut andra åsikter om skeenden och tolkningar av Mannerheim och då inte bara genom att lista litteraturreferenser utan genom att aktivt diskutera andras analyser och jämförelser av dessa i den löpande texten. Detta gör boken till en perfekt startpunkt om man vill läsa mer om Mannerheim såväl som person som historiskt eller politiskt fenomen då referenserna gör boken till ett perfekt grundverk. Det är inte omöjligt att det tyder på att boken är det perfekta verket för den som bara avser att läsa ett enda verk om Mannerheim för att upplysa sig om personen Mannerheim och den historiska och politiska kontext han rörde sig i och igenom under tid?
Boken har givit mig en helt annan bild av Mannerheim än den mytiska- och karikatyrbild jag har dragits med av honom. Den har definitivt gett mig betydligt mer kött på benen om Finlands situation under den historiska period som utspelar sig före, under och efter Mannerheims levnad. Mannerheim var en aristokrat under det ryska tsar-riket samtidigt som Finland förlorats till Ryssland endast 60 år före hans födelse, alltså så befinner sig Mannerheim i Finlands moderna historia under nästan hela dess existens. Boken bidrar med mycket kunskap om det politiska spelet under såväl vinterkriget som fortsättningskriget och om man inte är intresserad av Mannerheims roll i historien så är man antagligen inte heller speciellt intresserad av Finlands historia heller. Är man det så bör man läsa den här boken.

Nya bottenrekord i argumentation (valår)

Jag försöker ju undvika att ha några offentliga åsikter om dagsaktuella politiska händelser och uttalanden här på bloggen men ibland går det ju bar inte att låta bli, när det uppenbarligen är så att man har fört in i den politiska kampen att lägsta möjliga mänskliga IQ utgör en punkt vi skall närma oss. Först ut den här veckan var Feministtiskt initiativs Oldoz Javidis som önskade etnisk rensning av judar, sedan backade och sa att det inte var en officiell ståndpunkt utan bara personliga drömmar. Vilka kunde missuppfattas!
Sedan går partiet ut och berättar att man de på senaste kongressen beslutade att vår antirasistiska studiecirkel ska uppdateras och förstärkas med kunskap om antisemitism. De erkänner alltså helt öppet att de inte riktigt förstått eller att de ens har förmågan att på egen hand lista ut att etnisk rensning är fel oavsett religion, hudfärg elelr annan anledning vilen som helst. De här människorna visar gång på gång att de har valt att bilda ett parti för dem som är har lite lägre begåvningskapacitet än befolkningen i övrigt. På det sättet tror jag verkligen att de ger feminismen ett dåligt rykte. Kan det verkligen vara bra för kvinnor att deras strävanden som grupp skall ha ett fönster utåt befolkat av representanter med psykisk utvecklingsstörning. Nu har jag absolt inget emot människor med olika intelligenshandikapp men att ge dem mandat att föra talan för andra än sig själva tror jag definitivt kan vara kontraproduktivt (Sid 3 första stycket rad 6-9).

Så när man tror att det absolut intellektuellt tröttaste av de tröttaste äntligen har försvunnit från Riksdagen så passer en av hennes kollegor på att fylla positionen (är det något slags uttänkt strategi skulle jag bli riktigt häpen över hur illa man ser på befolningen) genom att prata i nattmössan. Person A säger: vetenskapen klrar att göra detta från punkt X.
Person B svarar: Det skall inte politiken avgöra. Det skall vetenskapen avgöra.
Person B svarar alltså person A att denna har rätt men att hon inte får ha det då det blir en politisk fråga av en politisk fråga.

Person B försvarar sitt fullständigt tomma argument med att …många kvinnor…funderat, gråtit och diskuterat… så därför kan inte person A hänvisa till vetenskap för sin ståndpunkt. Dessutom är person A politiker vilket gör frågan politisk och det är den inte för den är vetenskaplig, men inte när person A framför den för då blir den politisk, vilken den varit ALLTID för person B’s parti.
Snurrigt?
Vi kanske inte skall rösta in inbecilla människor i vår Riksdag? Det kanske skulle vara bättre om vi gör som Finland gjort, en röstsedel. Den röstberättigade fyller i den person den vill skall representer den efter den lista som finns registrerad. Så får människor som har svårt med intelligens och intellektuella spörsmål bara representera likar.

Fientligt initiativ

Försenad är jag på väg igen

Man sitter där i sin lätt rostiga gamla Toyota med hål i avgasröret på E18 på väg norrut och till jobbet i Bålsta. Sen med över en och en halv timme och mins en halvtimme kvar att köra. Då dyker de upp. De ansluter från påfarten från Bergshamra, de har väl kommit med båten till Kappelskär, och de ser ut att ha det bättre än jag. De ser ut att njuta av sommaren och att vara på väg. Min trötthet och frustration över att vara sen till jobbet och alltid i brist av tid till vad det än må vara som borde göras gör mig vansinnigt avundsjuk. Sitta där och vråla i en öppen jänkare, bara några mil kvar till en bil-träff och den kalla ölen.

Arbetspassen den senaste veckan flyter ihop med varandra och jag har svårt att skilja dag från dag. I förmiddags på väg he, från Bålsta funderade jag på att återupprätta den gamla management- & framgångsbokmarknaden med att skriva en ok med titeln Arbetet – Din livsstil med underrubriken Så blir även du en framgångsrik arbetsnarkoman. Nu när jag firat ett år som vanlig heltidsknegare känns det ju lite som en paradox att jag är upptagnare än någonsin men jag har svårt att faktiskt hinna få något gjort.
Jag skulle ta mig tusan ta och skriva den där självhjälpshandboken ändå! Jag menar, min syn på arbete, moral och flit skiljer sig ju från hela min samtid så man skulle ju antagligen kunna generera någon lättkränkt litteraturkritiker ett ulcus perforare. Det vore ett kul projekt. Arbetsfilosofi. Nåväl, de lediga timmar jag har haft den senaste veckan har jag ägnat åt att tvätt upp tvätthögen och att hjälpa Anush med flytten till södra sidan av stan. Packa upp kläder och skor. Nu är jag hemma en stund, och hänger ånyo tvätt eftersom min tvätthög växer fortare än jag hinner tänka.

Åter till den där bilen, den där cabrioleten med finsk flagga i aktern och glada människor i durken. Just nu skulle jag vilja ha den där känslan igen. Känslan av att vara på väg. Den där känslan av att vara on the road och känslan av frihet.

Sko

Finska raggare

Danmarks dag

Inte mycket grävning kvar nu i vår grop i trädgården.
Elsa har grävt massor under veckan som har gått och jag försökte putsa av vad jag hann innan regnet kom i dag.
Det blir kanske en uteplats till sist.

Elsa har dessutom lyckats få till en ny rabatt i trädgården på ett par dagar nu. Vi ritade och skissade i onsdags och nu har hon en ny rabatt som kommer att gå mycket snyggt i linje med framtida grusgång.
Kommer att blir riktigt bra på sikt det här.

Under tiden jag försökte gräva i trädgården så hade jag sällskap av Karin som stökade runt med sitt.
Hon försökte få min uppmärksamhet så mycket det bara gick, vilket gick ganska bra eftersom det var omöjligt att göra något utan att hon dök upp vid fötterna på en.

Det har varit mycket jobb i veckan.
Förra veckan hade jag en nedgång i försäljning efter att ha presterat godkänt mina första två veckor på jobbet.
Men nu känner jag att jag börjar prestera igen.

Simon, Anders och RolandPå tisdagen var jag i Hälleforsnäs och jobbade så jag började med lunch hos mamma och Gunnar.
Sedan så kom mina kollegor och basistkollegor Simon och Anders.
De bor båda två i Eskilstuna så det var inte så långt hemifrån för dem.

Enligt våra regler på PrataBas.se så är det en officiell PrataBas-träff om det är minst tre medlemmar och det hela finns fotodokumenterat.
Vi hittade även en bra bil som kunde vara med på bild på parkeringen.
Skönt gäng samlad på liten yta.

På senare år har jag inte orkat samla ihop något större intresse för Hockey-VM.
När man var barn var det här den viktigaste turneringen som fanns.
Nu tycker jag den är rätt intetsägande.

Men i år har det börjat mycket intressant.
I går var det premiärmatch och Tyskland mötte USA i en rekordmatch, aldrig tidigare har det varit så många som samlats för att se på ishockey i en arena.
Runt 77.000 åskådare lyckades man skramla ihop, vilket bara det var rekord.
Sedan behagade tyskarna att skrälla å det grövsta när de till och med lyckades vinna mot ett på pappret mycket starkare USA.

I dag tog jag mig tid att titta på period två och tre mellan Finland och Danmark.
Jag trodde knappt vad jag såg när jag kom in i matchen och det var dansk ledning med 1-2.
De sista två perioderna spelade danskarna mycket bra ishockey och det kändes faktiskt aldrig som om finnarna var på väg att kunna hota danskarna.
När Frans Nielsen slog in 1-4 i tom kasse var det spiken i kistan för Finland och ett stort steg för ishockeyn i Danmark, få vi hoppas.
Herligt. Intet mindre.

Återförsäljarmöte

I går rev jag och Manne en slaggtegelvägg och i dag var det dags för återförsäljarträff för oss Thermia-återförsäljare.

Lite trött och mör hamnade vi 20 meter under jord i en Atlas-Copco-gruva i Sickla.
Trots mången kaffekopp så var det svårt att känna sig helt fräsch under eftermiddagen.

Det var trots allt givande och flera delar som innehöll nyheter och information för oss återförsäljare.

Hockeyfiaskot

Efter matcherna mot Finland och Slovakien så bara skulle Tre Kronor vinna VM-guld….
:-(

För en gångs skull är jag faktiskt besviken på dem…

        …och längtar till World Cup.