Etikettarkiv: Dalarna

Med Erika på stan

:: Sist vi gjorde ett försök att umgås så fick vi ställa in på grund av mig och mina konstiga arbetsförhållanden. Nu fick vi äntligen till en träff på stan jag och min underbara dotter Erika.
När jag stod utanför Norra Real och väntade på att Erika skulle bli klar med dagens sista lektion så kändes det plötsligt väldigt konstigt. Tänk att jag som gick på Komvux 1991 här tillsammans med Mange två terminer och nu tjugotre år senare så går min dotter i gymnasiet här. Märklig är vår värld.

Vi satte oss på ett fik innan vi tog oss en promenad bort mot Stureplan via Rönells antikvariat. Vi botaniserade bland böckerna i hyllornaRönells och Erika till och med luktade på lite gamla vackra inbundna böcker.
En titel väckte min nyfikenhet lite extra så jag inhandlade ”Den franske hovurmakaren” om André Hessén, bördig från Stora Tuna, som blev framgångsrik urmakare i 1700-talets Paris. Kombinationen klockor, Dalarna, och Paris blev för fängslande. Det skall bli kul läsning hoppas jag

Nu efter några timmar med Erika på stan idag så hoppas jag att vi får fler tillfällen att umgås bara vi två även framöver.
Kram Erika, du är en toppentjej.

Erika på stan

En fotografisk skatt

Jag har lagt upp lite bildgallerier från mormor och morfars samlingar. Det är en allskön blandning med bilder från olika delar ur livet. Det finns bilder som fyller sitt syfte för att påminna om den släkt man har och det liv som en gång levdes. Det finns bilder som är intressanta ur rent fotohistoriska eller till och med fototekniska synviklar.
Jag har hittat bilder som är tagna med filmemulsioner som inte tillverkas längre men som har klarat tidens tand otroligt väl. Jag har hittat bilder som har en otroligt skärpa och kvalitet tagna med småbildskamera på 60-talet.

Därför lägger jag nu upp bildarkiven som jag anser har intresse.
De flesta är dock bilder av familjeintresse så det är mest för att så många som möjligt bland släkt och vänner skall kunna få en chans att se dessa bilder också.

Nu blir det dock först en länk till lite gammalt replokalsskrammel som låg och skräpade på datorn. I min iver att försöka få utrymme att kunna hantera allt bildmaterial så laddade jag upp den här filen till Soundcloud:
20080207-junker-casselbrant

Det är inte helt lätt att kunna identifiera alla på bilderna så ni som kan ge ett handtag får gärna mejla hjälp på casselbrant@gmail.com. Jag är tacksam för all hjälp jag kan få.

Bilder:
1976 Sommarbilder
Julfirande och folkdans
1977 Sommarbilder
Stora Tuna folkdansgilles Norgeresa
Kalas, galej eller bara en nattmacka?
1978 Blandat

Bilden nedan är från Stora Tuna folkdansgilles Norgeresa någon gång i början av 1960-talet. Fantastiskt bra bilder på alla sätt och vis. De förmedlar mycket av känslan från resan samtidigt som det är ett gott hantverk sett ur en fotografs ögon och filmen har överlevt kolossalt bra.
Titta och njut.

Par från Stora Tuna folkdansgille

Road Trip Västerdalälven

Efter att ha bott hos min kollega Micke under helgen för att försöka få lite ordning på hans panna och värmesystem så lämnade vi för en tur till Dalarna för jobbets räkning.
Vi hade bokat rum på ett vandrarhem i Torgås utanför Lima och vår plan var att jobba så nära vandrarhemmet som möjligt.

Nu blev det lite flackande i alla fall då det var dåligt med flerfamilljsbostäder runt om i trakterna.

Som en bonus hade vi det fantastiskt vackert hela resan med Västerdalävlen som ständig följeslagare.

Nu jobbar vi i Falun ett par dagar istället då det var dålig utdelning längre upp i Dalarna, vi får hoppas på bättre lycka här istället.

Nu har jag sett mina barn vid ett tillfälle på snart tre veckor. Det är inte utan att jag börjar sakna dem massor. Mina underbara barn.

Vackra vyer i Dalarna

Canon 10D

Efter att ha gjort ett längre upphåll med mit foto-intresse så blev jag biten igen när min vän Janne plötsligt hade införskaffat sig en Canon systemkamera.
Jag hade slutat plåta någon gång i slutet av 1990-talet då det började kännas omodernt med film och APS såg ut att bli det stora som skulle ersätta 35mm-film. När sedan digitalkamerorna dök upp så hade nog redan mitt fokus förflyttats från fotografering.

Efter några år köpte jag en enkel Nikon kompaktkamera för att kunna ta lite digitala bilder mest för att registrera barnens utveckling.

Det slumrande foto-intresset väcktes långsamt till liv igen som sagt när Janne började dyka upp med sin härligt feta Canon. Efter ett tag skulle Janne byta ut kameran mot en nyare, värre kamera och han frågade om jag var intresserad av att köpa hans Canon 10D.
Nu gick det ju inte att säga nej längre.
Det var ju bara att slå till.

Jag gillar kameran men efter att ha semestrat mig genom Dalarna med kameran stod jag inte ut med det zoom-objektiv som jag fick med på köpet. Ett kit-objektiv som inte dög mycket till.
Det var ju inte direkt raktecknande om man skall uttrycka sig snällt!
Det visade sig att Janne hade ett Sigma 28mm 1:1.8 som han kunde tänka sig att skiljas ifrån. Det blev alldeles utmärkt. Jag gillar det här objektivet och det ger under vissa förutsättningar mycket fin kontrast och underbara färger.

Canon 10D

Nu är jag lite sugen på att prova lite gamla analoga objektiv från förr. Så vi får se om jag hittar några kul objektiv och lite adapterringar.

Jag har beställt ett Yashinon 55/1,8 och ett Flektogon 35/2,8 från L-Foto i Vansbro. Båda är M42-gluggar som jag tänkte pröva med adaptrar på min gamle trotjänare.
Förhoppningsvis går det att få tag på en adapter till min Olympus E-PL1 också.
Skulle vara hur häftigt som helst att hänga på de där gamla objektiven på det nya micro four thirds-systemet, snacka om gammalt möter nytt!

Lördag i Dalarna

RolleNär vi kom fram till Birgittagården på fredagskvällen så blev vi bjudna på en jätteskål med blåbär som nunnorna hade plockat själva på tomten.
Efter det och bäddning så var vi alla, utom Karin som sovit i bilen, så trötta att vi ville komma i säng så tidigt som möjligt. En stunds stökande senare med lilla Karin så somnade vi alla till sist.

På lördagsförmiddagen så började vi vår färd runt Falun med att låta barnen ta ett dopp i Runn.

Sedan var det dags för det vi kanske borde ha börjat med när vi var i Falun första gången för två år sedan, ett besök i det som är unikt för Falun, koppargruvan.
Det var lärorikt och intressant att besöka gruvan. Mycket både mörkt och fascinerande i gruvan där vi var nere på 67 meters djup som mest.

Sofia var lite rolig, hon skulle naturligtvis hålla mig i handen hela tiden eftersom hon är mörkrädd, men samtidigt så klagade hon ständigt på kylan. Det är 5°C i gruvan så det är svalt (och därmed skönt enligt mina preferenser) och Sofia huttrade, sa att hon frös och hon gnällde om kylan mer eller midre oavbrutet. Dessutom så var hon kissnödig så hon hade bråttom upp.

När hon väl kom upp så hann inte hissen mer än stanna och släppa ut henne och hon han ett och ett halvt steg in i omklädningsrummet så sa hon:
-Det är varmt!
Med en gnällig röst.
Ibland är de roliga de små liven.

I gruvmuseumet gick det faktiskt riktigt bra också. Sedan när vi gick tillbaka till bilen på parkeringsplatsen så började jag åter att tänka på händelserna i i Oslo på fredagen. Vi hade bara hunnit hört lite på radion när vi var på väg till gruvan tidigare på förmiddagen och nu började det så sakteliga gå upp för en att det var en katastrof som rullades upp i ett otäckt uppvaknande…

Karin och gruvan

Vi åt lunch i form av smörgåsar, köttbullar och frukt nere vid sjön Tisken.
Efter lunchstoppet rullade vi vidare och passerade plötsligt Leksand.
Strax norr om Leksand ligger Hjortnäs där en bonde 1924 plöjde in i en vikingagrav (http://fornvannen.se/pdf/1920talet/1924_berattelse_a.pdf).

Efter att ha haft en pedagogisk stund vid minnesstenen över fyndet av graven där barnen fick gissa sädesslag så hamnade vi snart vid Fräsgården.
En gård som funnits sedan 1600-talet och som fram till mitten av 1900-talet drevs aktivt. Tyvärr var gården stäng så vi promenerade omkring och kikade en stund i eget sakta mak.

Grisbiten

Sedan blev jag biten av en gris!
Just det, biten av en gris, i foten…

Vi hamnade på restaurangen på Dössberget. För två år sedan var vi här, nu hamnade vi på Dössberget igen och pasade på att äta en underbar middag uppe på berget. Älgköttbullarna smakade alldeles utmärkt naturligtvis.
Innan vi kom till reataurangen så tog vi en promenad genom parken och tittade på ”niinerna” och grisarna, Grisarna stod och smaskade i sig sitt kvällsmål när vi kom och tittade på dem.
Jag ställde mig så att grisen som stod närmast staketet kom att nå min fot. Så han tog ett par tuggor rakt över skon och jag får kanske vara glad att jag klarade mig med bara grisdräggel över skon, inga övriga skador att rapportera.

Bilder:
20110723 Birgittagården (flickr)
20110723 Falu koppargruva (flickr)
20110723 Gravar, Fräsgård och Dössberg (flickr)

S.E.M.E.S.T.E.R. I.G.E.N.

Sofia på traktorVeckan i Sjöfallet är avslutad.
I fredags lämnade vi Närke och begav oss vidare mot Dalarna.

Det var ett blandat väder som bjöds i veckan. Trots detta fick vi en mycket bra vecka med mycket bad och lek.

Här till höger ser du Sofia köra gräsklippartraktorn, en sysselsättning hon verkligen gillade. Det är kul när barnen upptäcker nya talanger och saker i livet. Glädjen går det ej att ta fel på!

Jag tog som vanligt lite bilder som du kan hitta på flickr-länken nedan.

Bilder:
20110717-21 Sjöfallet (flickr)

Vägen hem

Kalvsnäs kvarnHemfärden gick i första delen i cirkel.
Vi gav oss av öster ut och när jag väl började söka mig söderut så hamnade vi i skogarna vid något som hette ”Kratte masugn”.
Det hade varit lite kallt hela morgonen och förmiddagen, regnet hade kommit redan under natten i Falun, så vissa familjemedlemmar tyckte att det var för kallt för att gå ur bilen och titta på underverket.
Själv försökte jag införa tankesättet att ”det går inte att frysa i plusgrader” vilket enbart Erika visade vilja att anamma.

Efter att ha bråkat lite om vädret fick vi i alla fall en liten bensträckare vid denna masugn.

Anledningen till att vi överhuvudtaget hittade stället var att vi körde efter min ”intuition”.
Nu blev den plötsligt ifrågasatt.
Detta efter att jag singlade slant om vi skulle vända om eller om jag skulle fortsätta fram på den lilla grusväg genom skogen som vi befann oss på. Då vägen blev mindre, smalare och gropigare sade Elsa med märkbar sarkasm i rösten:

-Nu kan väl din intuition få vila ett tag så kör vi efter GPS’en istället!

På vägen in mot ”Kratte masugn” hade vi passerat en byggnad där jag hade sett skylten ”Museum” och nu kom vi ut tillbaka på den vägen så jag stannade till och vi gick in på ”Kalvsnäs kvarns museum”.
Det var ett riktigt trevligt museum och en lokal hantverkare hade ställt ut trähantverk för försäljning.
Elsa, Sofia och Carl köpte varsitt hantverk att ta med hem. Fina saker som de verkligen verkade gilla.

Strax efter att vi hade lämnat Kalvsnäs fick Elsa i SMS-kontakt med sin mor veta att Kalvsnäs var en viktig plats för henne när hon växte upp.
Hennes moster Margit, som senare bodde i Sjöfallet, hade bott nere vid kvarnen och Anna hade lekt massor i ladan och vid kvarnen.

Plötsligt var min ”intuition” i ropet igen.
Tänk så snabbt saker ändrar sig,

Hungriga, trötta och Sofia kanske även lite febrig, slukade vi en hög med hamburgare och pommes frites på McDonalds i Hedemora.
Vi hade åkt länge utan lunch och barnen började se lidande ut.
Eftersom vi hade varit på tur i Gästrikland och nu var tillbaka i Dalarna någon halvtimme innan vidare hemfärd så passade jag på att köpa en ring Gustafskorv på Hemköp i Hedemora.
Min lycka gjord!

Efter stoppet i Hedemora var det raka spåret till Thomas och Yvonne där vi grillade och åt middag tillsammans. Isolde och Martin var också på plats.

Nu är vi hemma.
Barnen sover och jag är otroligt trött.
Nu skall jag bara få upp alla bilder till Flickr så skall jag sova ett par timmar sedan.

Hur det än är:
Hem ljuva hem!

Bilder:
20100725 Kratte masugn
20100725 Kalvsnäs kvarn
2010 juli, Dalarna

Carl äter hamburgare

Siljan runt

SofiaDet blev hela Siljan runt i dag.
Att inte ha förbestämt varensa rörelse för dagen har betydligt fler fördelar än att försöka minutplanera dagarna.
Vi vet aldrig när Karin behagar sova middag i bilen eller vad man kan tänkas upptäcka spontant på vägen.
Så jag trivs när man kan bestämma sig vart efter och gå på intuition.

Nackdelen med spontaniteten är att man inte alltid hinner se vad man bespetsat sig på i förväg.
Men det tycker jag är ett litet pris att betala.

Hade det inte varit för att vi stannar när vi vill så hade vi aldrig sett Sollerön, vi hade inte besökt Leksands Träslöjd eller Torsång Motormuseum,
Vi hade kanske hunnit se en del annat som andra redan har skrivit böcker om och som är väldokumenterat, men på det här sättet blir det våra egna resor.
Vi hamnade i Siljansnäs kyrka och sedan när vi började bli riktigt hungriga efter lunch stannade vi till vid vägen.
Jag svängde in för att det fanns en skylt som skvallrade om något kulturföremål av intresse, men när jag klev ur bilen och läste på informationsskylten om någon gisten kvarn några hundra meter in i skogen svalnade intresset och vi bestämde oss för att äta lunch vid och i bilen.
Vi mumsade smörgåsar för glatta livet och när alla var klara så dök det upp en bil till. En familj klev ur och började genast att promenera ner mot kvarnen, vi som nyss ratat kvarnen som pick-nick-mål passade också på att ta promenaden in i skogen.
Döm om vår förvåning när vi kommer ner till en idylliskt placerad kvarn och ett bord med bänkar perfekt för pick-nick vid en liten söt damm.

Efter lunchstoppet fortsatte vi mot Sollerön.
Där fick vi en rejäl promenad genom det gamla vikingatida gravfältet och ner till det sedan 1700-talet rivna medeltidskapellet.
Karin fick se kor och mua lite, vi andra tittade på stenar i naturen och försökte lista ut vilka som hamnat där av naturens egna krafter och vilka som blivit hanterade av människohand.
Inte helt lätt.

♠ Efter Sollerön blev det en lite längre sträcka för att Karin skulle få chansen att somna i bilen och nästa stopp blev ett dopp för Erika, Carl och Sofia i Opplimen. De hade längtat att få bada där sedan vi var där i fjol och det blev glada dopp och mycket skratt trots den lite bistra vinden.
Det var inte så soligt just när vi var där förra året heller om jag inte minns fel.
Efter dopp i Opplimen blev det vidare färd mot Leksand där vi tog en fika på Café Udden innan vi begav tillbaka mot Falun. Middagen intogs på en inte alltför upphetsande vägkrog vid namn Trollkrogen strax intill Gagnef.
Det mättade oss i alla fall.

Bilder:
20100724 Siljansnäs kyrka
20100724 Viks kvarn
20100724 Sollerön
2010 juli, Dalarna

Familjen i skogen

Falun – Leksand

WandererFredagen startades med en tur till ett snabbköp för inhandling av ätbart.
För att föda en sexmannatrupp på vägarna krävs en budget av Bruneis årliga BMP för att dämpa hungerskriken.
Inte läge med restauranger hela tiden med andra ord.
Vi shoppade på första bästa ställe vi hittade och sedan så bar det efter lite bläddrande i ”Det medeltida Dalarna & Västmanland” (Jonas M Nordin, ISBN 978-91-85507-17-7) så bar det av mot Torsång. Medeltida kyrkor är huvudtemat för våra resor, så får man se vad som dyker upp längs vägen.

Efter Torsångs kyrka så såg vi ett litet motormuseum på andra sidan sjön.
Vi tog oss naturligtvis dit. Jag hade inga som helst förväntniingar eftersom det var en ganska liten lokal och jag har lite svårt för de som skall starta museum så fort de har hittat två saker av någonting som är gammalt.

Torsång Motormuseum visade sig dock vara en liten pärla.
amen som förestod det hela var trevlig och full av små historier kring flera av fordonen och samlandet.
Som den tysktillverkade Wanderer med sidovagn i rotting som ni ser en detaljbild av här.

De hade hittat den på en gård där ramen och styret hängde på väggen i garaget, men resten av delarna var spridda över sex gårdar.
Bland annat så hade motorn ett tag tjänstgjort som båtmotor. Det blir ju så, man tar vad man har för att lösa ett specifikt problem.
Det är inte lätt att veta att grejerna kan ha samlarvärde för någon annan.

Honda 750 fourEller om den ”Honda 750 four” som en kvinna som hade besökt museet hade kommit åkandes på.
När de hade tittat runt på alla motorcyklar och annat så hade hon sagt:
-När jag dör ska min motorcykel stå här!
De blev naturligtvis glada, mest för att besökare blev så glada att de spontant ville skänka sina fordon, de tog det väl aldrig riktigt på allvar.
Några år senare körde kvinnan ihjäl sig på samma motorcykel och eftersom hon inte hade några efterlevande så hörde hennes vänner av sig till museet och berättade vad som hade hänt och att de tänkte se till att motorcykeln blev renoverad efter olyckan och sedan upptransporterad till Torsång.
För några år sedan var motorcykeln färdig och står nu på plats på museet bland de andra klenoderna.

Efter vi hade varit i Vika kyrka och sedan haft lite pick-nick i Kyrkotjärn så bar det av norrut.
Tanken var att vi skulle åka en längre stund så att Karin skulle hinna somna ordentligt.
Efter lite omplaceringar i bilen så somnade Karin, Carl, Elsa och Sofia innan vi hann till Leksand.

Både Leksands kyrka och Gagnef kyrka var lite av besvikelser.
Statyn i Leksans kyrka över en döende Jesus i form av en hund (?) kändes väldigt mycket som ”Svenska kyrkan moderniserar sig”, och när vi kom till Gagnef kyrka och såg konstverket ”Diskbänksaltare” så blev det lite väl modernt för oss.

Vi kommer att kompensera med lagom mängd medeltid under lördagen, tro mig!

Bilder:
20100723 Torsångs kyrka
20100723 Torsångs Motormuseum
20100723 Vika kyrka
20100723 Leksands & Gagnefs kyrkor
2010 juli, Dalarna

Kottkastning

On The Road Again

Dusty RoadVi gav oss av hyfsat tidigt på morgonen; mellan halv nio och nio satt vi i bilen och var på väg mot Falun.
Ett stopp på vägen hade vi planerat in, och det var Härkeberga kyrka.
En av många kyrkor målade av Albertus Pictor och det skulle bli en ganska lagon etapp innan barnen behövde sträcka på benen.

Härkeberga kyrka var precis så fantastiskt vacker som vi hade förväntat oss, och ännu lite till.

Karin hade som vanligt en egen idé om hur man uppför sig och vad man vill göra i en gammal medeltidskyrka.
Men det gick ganska bra trots allt.

Med planen att köra småvägarna från Härkeberga till Sala så passerade vi snart Långtora kyrka.
Tyvärr var den stängt men vi fick en kort pause igen och strax var vi på gång igen men vi kom inte så himla långt innan jag tog ett snabbt beslut att svänga in mot Härnevi då det bara var en kilometer till kyrkan.

Det var ett lyckokast.
Härnevi kyrka, också målad av Albertus Pictor, visade sig vara en kyrka från 1400-talet och förutom guidning så fanns det också ett café i direkt anslutning till kyrkan och i en fantastiskt trevlig miljö.

Erika och Carl var som två zoombies, gråa och glåmimiga stapplade de trött fram.
Sofia var bara något piggare.

Efter dessa kyrkostopp var barnen uttråkade och hungriga så efter Härnevi blev det raka spåret mot Sala.
Där gjorde vi ett matstopp på ”Tellus Pizzeria & Grill”, vilket kanske inte var en kullinarisk upplevelse att skriva hem om men det fick fungera som depåstopp tills vidare.

Så snart vi hade passerat gränsen till Dalarna så gjorde vi ett kort stopp på ”Erik-Lars gården” men det verkade allt annat än öppet så vi satt ganska omgående i bilen igen.

När vi började närma oss Falun hade Karin inte somnat i bilen ännu, men var trött och stökig. Så vi tog en liten avstickare till Svärdsjö och Hillersberg så att hon fick en chans att somna.
När hon sov gott i bilen stannade vi övriga och åt glass i Svärddjö.

En kvällspromenad i ett närmast folktomt Falun och ett besök på ”Tonys Pizzeria” rundade av kvällen innan vi bäddade ner oss på Birgittagården.
Karin som bara sovit en kort stund i bilen somnade på slaget  23:00  på kvällen. Då sov redan Sofia och jag följde deras exempel ganska omgående.

Bilder:
20100722 Härkeberga kyrka
20100722 Långtora kyrka
20100722 Härnevi kyrka & kvarn
2010 juli, Dalarna

Härnevi kyrka