Etikettarkiv: Conny Rinnström

Hammarby IF – IK Sirius 3-1

Så var det då äntligen dags för premiärmatch i Allsvenskan och den härliga marschen från Medborgarplatsen till Nya Söderstadion. Janne och jag möttes upp på Götgatan och gick till Oliver Twist där Janne hade bokat bord för uppladdning inför marsch och match. En härlig BBQ-bacon burger och några goda öl att starta eftermiddagen med. Efter lunchen så var det dags för Hammarbyklanen att samlas utanför krogen och starta marschen till marschen ner till Medis.

Hammarbyklanen - För en positiv suporterkultur

Det var trevligt att träffa på min gamle vän Tarzan i folkmassan och tack för den varma kramen min vän! Väl på plats så var det då dags för nitto minuter Allsvensk fotboll mot IK Sirius från Uppsala. Tyvärr så var Bajens två senaste värvningar inte klara för spel på grund av lite administrativa oklarheter så idag fick supportrarna inte se Erkan Zengin vilket jag misstänker att de flesta suktade efter.

Hammarbyklanen - För en positiv suporterkultur

Det var skönt att se att Johan Wiland var tillbaka i målet efter skadan, speciellt eftersom jag hade en känsla av att Wiland skulle vara borta länge än. Det började riktigt bra och Bajen spelade en helt duglig fotboll i första halvlek. Fortfarande är det ett gigantiskt frågetecken varför Jeppe Andersen någonsin värvades, han har ännu inte visat att det var värt besväret. Dessutom blev jag riktigt irriterad på att Simon Sandberg varje gång han var bollförande drog ner tempot. Det gjorde att vi tappade fart framåt vid några tillfällen, dessutom visade han lite för starka tendenser till gåfotboll vilket inte är bra för ett lag som flera säsonger i rad har fastnat i att stå stilla i obefintligt tempo under perioder av matcherna. Så där vill jag se en betydligt bättre inställning framöver. Muamer Tankovic är ibland märkligt fumlig med bollen. Det tänks för mycket och det tas orimliga och obegriplga beslut.
Annars bjöd både Neto Borges och Imad Khalili på positiva överraskningar idag. Bjørn Paulsen fick spela en helt defensiv roll idag men är stadig som få och levererade en habil insats som vanligt. Dessutom med mycket hjärta, det värmer att se. Kennedy Bakircioglu blev till sist inbytt och tillsammans med Neto Borges och kvällens tremålsskytt Jiloan Hamad ett intressant samarbete framåt. Kan bli riktigt bra på vänsterkanten där. Hamad och Borges verkar hitta varandra och förstå varandra riktigt bra.

Två straffmål av Jille var ju avgörande men att behöva vänta till tilläggstid innan det produceras ett spelmål oroar en aning. Hammarby ägde spelet och styrde spelet så det borde kunna ha blivit minst två spelmål och minst ett redan i första halvlek. Nu var det flera spelare som hade för bråttom att avsluta men det kan ju också vara premiärnerver, även om jag anser att fenomenet bara är dålig mental inställning och förberedelse. En spelare i Allsvenskan skall kunna hålla fokus och vara på topp i nitto minuter med rätt mentala inställning och coachning. Jag tror tyvär att lagen inte riktigt använder rätt psykologiska verktyg i arbetet med spelarnas inställning. Det beror nog mycket på 80- och 90-talens försök med psykologisk coachning inom de största lagsporterna vilka troligtvis för det mesta var bortkastade då de inte var rätt utformade. Min gamla chef Conny skulle vara den perfekta mannen för att förmedla den nödvändiga mentala inställningen för en vinnare. Det kommer vi dock tyvärr antagligen aldrig få se.

Nåväl. Seger och tre viktiga poäng direkt i starten av säsongen och dessutom med en tremålsskytt som visade upp ett enormt spelhumör idag. Skönt.

Tarzan i full form - Fotografi: Jan Engvall

Semester på Kos

KosPrecis hemkommen från ön Kos i Grekland sitter jag nu framför min dator ånyo och försöker uppdatera med lite nyheter. Det har varit skönt att ha haft en helt orörd semestervecka utan dator, nästan helt utan telefon och endast med några kollegor.
Att ha kunnat styra sina dagar i ultra rapid mellan hotellrestaurangen och skuggan på terassen har varit precis vad ”doktorn ordinerade” och jag är mycket tacksam att min arbetsgivare gav mig chansen att komma med på den här resan.

Värme sol och bad men även lite boule-spel och plump i gammal god SBA-anda.
Dåliga förlorare har vi massor av men vi har också sanslöst mycket gott humör och en skön stämning. Jag, Tony och Robin camperade ihop hela veckan och fick se massor av Kos.

Från Kefalos till Kos for vi under ett par äventyr med fyrhjulingar och med bil. Den grekiska trafiken bjuder på spänning och underhållning av det mer avancerade slaget och plötsligt framstår kaoset i innerstadens Stockholm en fredagseftermiddag som rena ordningsfestivalen.
Vi har ätit gott och mått som kungar.
Det har varit en kanonvecka på alla sätt och viss helt enkelt och nu startar verkligheten upp igen så sakteliga.

När vi kom ner till vårt hotell, Norida Beach Hotel på fredagsnatten så var det inte mycket mer än att slänga oss i säng och sedan ge det en ny fräsch helgstart på lördagsmorgonen.

Sedan umgicks vi på hotellet och även på den lokala nattklubben fram till på tisdagen då vi i samlad tropp gav oss iväg på ”quad bikes” mot de västliga delarna av ön. Jag och Tony såg till att vinka av de andra badankorna efter lunchen och vi gav oss av på egna äventyr upp i bergen och susade i makligt tempo fram på de dammiga stigarna endast i konkurrens med några getter på vägen.
Vi hade en skön dag för oss själva jag och Tony och fick smyga runt bäst vi ville, vilket passade oss alldeles utmärkt.

BluefishPå onsdagen så tog vi det mycket lugnt innan vi på torsdagen åter igen gled iväg som vägens kungar, nu i bil mot staden Kos och dess myllrande blandning av stads- och hamnliv.
Det var mycket trevligt och vi fick chans att bara ta det lugnt och under tiden som Robin njöt av solande på stranden så letade jag och Tony efter öns ikonmålare.
Först började i stadens ena utkant och började sakta fråga mig fram bland hotellpersonalen. På Kos östra del viste hon inte riktigt men jag fick ett ortsnamn som skvallrade om meventuellt andra sidan staden. På västra sidan av Kos så stegade jag in på ett annat hotell och försökte se om jag kunde komma närmare sanningen. Den lokala personalen har verkligen andra upplevelser av avstånd, det är 42 kilometer mellan Kefalos och Kos så när jag fick svaret att jag var mer ller mindre vilse och att det låg ”far away” så innebar det några kilometer till det.

Inte myckt att orda om och jag och Tony lyckades lokalisera rätt bergsby men och skyltarna mot ”Icon Painter” men skyltarna upphörde tillsammans med alla andra spår mitt i bergsbyn, så vi gav upp och körde ner mot stan igen och hämtade upp Robin och satte oss och njöt av en god middag i hamnen istället.
Nog så gott alternativ.

Quad-Rolle

Tillbaka till familjen

TrappaHemma efter en arbetsvecka i Luleå.
Jag och mina kollegor som åkte iväg samlade ihop våra krafter redan i söndags och kunde börja jobba redan på måndag förmiddag.

Vägen upp till Luleå körde jag hela sträckan men i går när det var dags för hemresa och eftersom vi klämde in ett arbetspass på förmiddagen så blev jag ganska trött och Mange fick ta över ratten en dryg timme.
Som vanligt när man är ute på vägarna blir det skräpmat och kaffe.
I stort sett inte en bild tog jag uppe i Luleå.
Det som blev är bilden till höger på en trappa som ledde ingenstans på en tall strax utanför vandrarhemmet, annars blev det inte så mycket tid över. Det blev istället ett fullt orderblock och vi slog fyra rekord under veckan.

Conny, Mange och jag slog våra personbästa och Conny slog även firmarekordet.
Så vi gjorde ett gott resultat den gågna veckan.

Dessutom såg jag en gammal BMC 1800 på en parkering i Luleå, tror aldrig jag sett en tidigare faktiskt.
Dock var det ett riktigt vrak!

I natt när jag kom hem så låg Isolde och sov i min säng där hon hade Karin med sig.
Jag fick sova på soffan.
Inte helt lätt och inte riktigt vad jag behövde.
Men Elsa var snäll och lät mig få sove två timmar mitt på dagen i dag så jag har väl snart komit ikapp.

Solen har lyst över oss i dag och Karin och Sofia har busat i trädgården. Sofia och jag gjorde milkshake som vi avnjöt i vårsolen tillsammans allihopa.
Sedan blev det middag i solen också.

Elsa lagade kyckling och grönsaker, kokade i ugn, som vi avnjöt i trädgården.
Så årets första sittning med middag i trädgården skriver vi till 7 maj i år.
Hoppas på att det blir läge och väder för många middagar ute i år.

Vårt hem i solen

Lofsdalen 2011

PiloterInnan jag gav mig av till Gotland för att arbeta så var vi iväg hela firman till Lofsdalen för lite rekreation och social samvaro.

Vi samlade ihop styrkorna under förmiddagen.
Jag hämtade upp mina skånska kollegor, Daniel, Christian och Dan, på Arlanda och forsatte sedan mot Uppsala.
I Uppsala plockade vi över min och skåningarnas packning till Tomas bil. Sedan packade vi in oss själva, fem man, i hans kärra för vidare färd norrut.

Strax utanför Gävle mötte vi nästa bil, med Conny och Micke.
Lite omflyttningar och sedan var vi på väg i en tvåbilskaravan till McDonalds i Söderhamn innan vi siktade in oss på Lofsdalen.

TomasVäl framme på plats fick vi äntligen göra oss hemma i Lasses hus, och vilket hus sedan! Det var mer än en liten vinterkula minst sagt. Det var ett fantastiskt vinterslott som vi fick äran att dela med Lasse en helg.

På fredagen roade vi oss med god mat, kortspel, jobbsnack och samkväm,
Vi bodde in oss ordentligt med två gubbar i varje rum och alla fick en rejäl nattsömn inför lördagens strapatser.

På lördagen hade vi snöskotertur på schemat.
Vissa hade aldrig tidigare kört skoter och några andra hade som jag kört några gånger och somliga var vana skoterchaufförer. I släptåg på en van guide gav vi oss av över Lofssjön, där vårt första stopp skedde på grund av undertecknad.
Jag hade min kamera runt halsen och när jag försökte gasa med vänsterhanden för att kunna plåta med högerhanden. Då lyckades jag slå ner avstägningsknappen av misstag och min skoter dog.
Jag trodde att knappen var en fjädrande variant så jag kollade aldrig om det gick att dra upp den igen. Så jag började försöka starta skotern utan vidare framgång.
Jag provade med och utan chok. Kollade om det fanns soppa och pysslade omkring lite i största allmänhet.

Efter en fem sex minuter började jag fundera på om ingen saknade en skoter?

Efter ytterligare en stund började jag ställa in mig på att ingen skulle komma tillbaka och att jag snart kunde börja min vandring tillbaka till skoteruthyrningen!
Efter ett tag hördes en skotermotor vråla över isen, vår guide hade till sist insett att det saknades en skoter.
Jag skämdes inte så lite när det visade sig att det bara var att återställa avstägningen!
Men det kände jag var glömt drygt tio minuter senare när Conny körde av ena batterikabeln. Sedan rullade det på rätt bra, den mjuka blöta snön gjorde att vi skar ner med banden ett par gånger men vi höll bra snurr på grejerna i det stora hela.

Nästa år skall vi försöka göra om det lite tidigare på året så att vi får snö så det räcker till för att köra oss fullständigt slut.

Snowmobile

Snowmobile

Döden hälsar på

Vila i frid PutteIbland knackar döden på.
Under vår tjänsteresa tillbaka från Östersund nåddes vi av beskedet om Puttes död när vi precis hade lunchat i Ånge.
Stämningen var hög, vi skrattade och glammade och var rejält taggade för att jobba några timmar innan vidare hemfärd.

Plötsligt rusar Conny ur bilen och berättar att Putte är död.

Stämningen förbytts, blickar som är tomma, sökande efter svar.
Det går inte riktigt att ta in så här omedelbart.

En korsning, rakt in i ett träd.
Man vet inte om det var krocken mot trädet eller lasten i bilen som träffade honom som tog hans liv.
Vilket är en fråga av mer akademiskt intresse…faktum kvarstår…

Putte är död.

Jag hann aldrig lära känna Putte mer än som arbetskamrat och kollega, men de av mina kollegor som jobbat i många år med Putte sörjer naturligtvis hårt.

Mina tankar går till den den familj, och framför allt den 13 åriga son som förlorade sin far.

Death, the one appointment we all must keep, and for which no time is set.

Charlie Chan

Östersund

Fyra man i två bilar åkte upp i norr för att jobba.
Fyra dagar i regn och rusk, men några underbara vyer som gav lite energi på vägen hem.

Tre AmigosTidigt i måndags morse så rullade jag in på gården hos Micke i Österbybruk. Vi skulle samåka upp till Östersund och på vägen försöka ansluta med Conny och Mange. Efter att ha packat Mickes Skoda så full med brandsläckare som det var möjligt, en drygt 35 stycken, så blien slog igenom stötdämparna vi minsta provokation.

Grått och mulet är perfekt bilväder och vi puttrade på mot vårt mål norrut.

Kort paus i Stöde med obligatorisk vätskekontroll och tankning.
I Bräcke väntade våra kollegor in oss. De hade passat på att jobba en stund under tiden de väntade på oss. Så jag och Micke låg efter redan innan vi nått Östersund.

Vi började jobba i stort sett direkt vi hade slängt av oss väskor och annan packning i campingstugan.
På kvällen blev det dags för samkväm.

Det är så mycket problemfriare nu än när man var yngre att dela bostad med människor man knappt känner.
Med åldern kommer också en respekt för andra som man inte riktigt har när man är ung.
Dessutom kan alla vädra sina problem och nojjor så att man vet vad den andre tycker är jobbigt och störande, så att man inte behöver orsaka onödiga konflikter.

Våra dagliga frukostar intogs på Torgbrinkens Café.
Ett mycket trevligt ställe som jag varmt kan rekommendera.
Höjer ett varningens finger för att dyka upp när klockan närmar sig 09:30 då det kan vara helt fullt på den begränsade ytan, mycket hantverkar som fikar här!

Arbetet var vårt huvudsakliga fokus och jag kan knappast skryta med att ha sett så mycket att Östersund.

Snart är det dags att åka upp igen, och då kanske man hinner ut och jobba lite på Frösön och se lite av staden.

Lycky 7 by EgmondVi åkte upp för att jobba och jag kom hem med en hollänsk gitarr från 60-talet, en Lucky 7 by Egmond.
Det var bara att slå till när erbjudandet dök upp.

Jag var ute och jobbade när jag kom hem till en kille som hade lite snygga japanska gitarrer och basar från 70-talet i gitarrstället.
Vi pratade lite när jag såg en snygg semi-akustisk gitarr som drog till sig mitt intresse.
Grabbens mamma hade haft den sedan gammalt och han sade:
-Jag har en till, vill du köpa den?
Genast blev jag aningens misstänksam men när han sade att ville ha en femtilapp för gitarren klippte jag till.

Får prova att stränga upp den och se om halsen klarar att hålla sig rak.

Cafeacute;liv