Etikettarkiv: Candide

Harens år – Arto Paasilinna

Harens år - Arto PaasilinnaJag fick den här pocketen i min hand av min gamla kamrat och vapendragare Bjarne för en tio elva år sedan då vi hade en återträff efter att inte ha setts på nästan lika många år. Bjarne rekommenderade den varmt och jag har haft den legande i först mitt sängbord och sedan flytten hit i bokhyllan och jag vet inte rikigt varför jag inte har kommit till skott och läst den förrän nu men nu är det gjort. Efter att ha läst Voltaires Candide så gav det ett igenkännande leende när jag plöjde Harens år av Arto Paasilinna (Brombergs förlag) och det är på många sätt många beröringspunkter mellan de två olika böckerna. Historien om Vatanen och den hare som han slår följe med är en charmig sak från första kapitlet till det sista men skall man finna någon kritik så skulle kanske historien vunnit på att stryka två av de fantastiska bihistorierna och ägnat utrymmet åt att måla miljöer och känslor med en mer detaljerad pensel men det är ändock en marginalanteckning för det är en mycket rolig och charmig berättelse. Det avslutande kapitlet är som grädde på moset av historien och det var trevligt att jag äntligen tog tag i att läsa den. Att det faktiskt blev så att jag äntligen läste den beror på att jag blev så inspirerad av Erikas trevliga sätt att anteckna vilka böcker hon läst under året i sin konstnärligt hållna anteckningsbok och hennes Instagram-bild på böckerna hon läst under det gågna året, vilket ledde till min lista över böcker som blivit liggande och som jag siktar på att läsa under året.

Voltaire – Candide

Voltaire - Candide, eller optimistenDet här var fantastiskt rolig läsning. Tempot kan närmast beskrivas som halsbrytande och det sparas inte på krutet här inte. Ingen mänsklig svaghet är för usel för att döljas. I raketfart får vi hänga med Candide genom halshuggningar, skeppsbrott och jordbävningar med mera genom med den ständiga förhoppningen att hitta det goda hos människan. Det onda behöver inte ens skrivas oss på näsan vi ser det i ögonovrån helt oförblommerat genom hela resan. Det är en fantastisk resa på alla sätt. Optimisten Candide är säker på att hans läromästare Pangloss, som undervisar Candide i metafysisk-teologisk kosmo-tramsologi säger ”Följdaktligen har de som hävdat att allt är väl pratat strunt: de borde ha sagt att allt är till det bästa.”. Den naive Candide försöker också se på värden med detta perspektiv, aatt allt är till det bästa. Det gör hela hans liv till en enda lång försvårad kamp och plåga men han upprätthåller sin optimistiska tro. Mäster Pangloss lära, hela vägen.
Vad kan man säga?
Läs den! Kul bok, du kommer inte att ångra dig men den kommer inte att förändra ditt liv.