Etikettarkiv: Burns guitars

Roadtrip – Hässleholm

Brown Sugar

Utan bil sedan September ifjol så nu när det hamnat en Alfa Romeo i min ägo igen så kliade det i kroppen att komma iväg och göra något som jag varit förhindrad att företa mig sedan Toyotan slogs sönder. Nu skulle jag äntligen ta mig ner till Hässleholm igen. LeStrange och jag hade gjort ett litet byte med en baskropp mot gamla laptops. Tanken var att jag skulle få bort mitt kli i fingrarna och få igång en skön lekdator igen. Stora gamla och tunga bärbara datorer som kostar mer att skicka postledes än vad de är värda i ett byte mot en baskropp laddad med mickar men inget mer. Inte värt att skicka så det var bara att försöa vänta ut ett tillfälle när någon skulle ta sig i någon riktning till eller från Hässleholm – Stockholm. Dessutom så hade LeStrange några prylar som skulle plockas upp på Twang i Stockholm på vägen så nu när jag hade en ny italiensk skönhet till förfogande så var det dags att testa den på en ordentlig roadtrip.

Jag slutade mitt arbetspass klockan 11:00 men hade fått information av LeStrange att det inte skulle vara öppen innan klockan 13:00 så jag hängde kvar på jobbet en stund ectra. Det var ju lika bra att försöka få tag på de gitarrer och laptops som skulle ner till LeStranges verkstad nu när jag äntligen skulle komma iväg.
Väl inne på Södermalm hade jag strax lastat bilen och sedan var det bara att rulla iväg mot Skåne. Första tankstoppet i Sillekrog, en klassiker är ju alltid en klassiker. Sedan var det bara att plugga in hörlurarna i öronen och lyssna på podcasts hela vägen söderut.

McDonalds Värnamo

Strax efter att jag hade passerat Jönköping och den outsägliga sträckningen genom Småland hade börjat passera under mina däck så började jag känna att jag inte hade ätit något under dagen. Nu när det var eftermiddag och blodsockret hade lämnat kroppen så började jag nästan bli skakig av hungern. Så jag ville ha en snabb lösning. Genom två regnskurar beslutade jag mig för att stanna vid avfarten till Värnamo och ta en hamburgare på McDonalds.
Det är märkligt att man aldrig lär sig ändå. Man vet ju redan att det kommer att ta längre tid och vara sämre service på McDonalds än gången innan man var där. Det är ju ett sluttande plan och särskilt när jag var så hungrig som jag var. Jag svor över att jag inte valde konkurrenten Burger King som låg mer eller mindre vägg i vägg. Man lurar sig ständigt på att McDonalds förr i tiden hade en policy att servera gästerna snabbt men att det är så länge sedan att det faktiskt inte finns någon anledning att besöka dem längre. Eftersom både Burger King och MAX har mer välsmakande hamburgare så är det ju meningslöst att återvända till Donken. Dessutom undrar man ju hur inkompetenta de kan bli. Lägga upp pommesen på brickan tio tolv minuter innan de serverar den, det är inte de spänstigaste potatisstavarna man får serverat direkt. Riktigt degenererat skräpställe nu för tiden. Omsprungna av samtliga konkurrenter.

Den legendariska workshopen på Järnvägsgatan i HässleholmVäl framme på Järnvägsgatan i Hässleholm så blev det häng i LeStranges legendariska workshop och det hänger alltid något udda och kul i verkstaden. Nu hängde det en Burns Bison kopia som fångade mitt öga längs väggen. Mycket cool och habegäret slog i taket naturligtvis. Tyvärr var den behäftad med en del halsproblematik annars hade den fått följa med mig hem. Basismen hade fått en nytändning med den grunkan. Det kan jag lova. Vilken bastard! Vilken underbar skapelse!

Efter lite häng i verkstaden och lite kläm-&-känn på mina nya laptops så dök till sist Freddan upp och vi gav oss ut på stan och gungade runt i Brown Sugar, ligans Low Rider med mullrande V8. En Cadillac är alltid en Cadillac och denna -79:a var inget undantag. Vi gungade runt i Hässleholm med slagskeppet ett tag, glidande runt i byn, innan vi åkte tillbaka till verkstaden.
Det blev några timmars surr nere i verkstaden innan vi gav oss. Diskussioner om Skåne vs. Sverige, om politik och frihet och valet i höst. Vi pratade om allt möjligt och strax efter klockan tre på natten så var det dags att bege sig hemåt. Jag hade kunnat tacka ja till LeStranges erbjudande om att sova på soffan men jag ville ut på vägearna och kände mig tillräckligt pigg för att kunna åka hem igen. Det var ärligt talat att bedra sig själv en hel del. Jag var långt ifrån pigg och redan i höjd med Värnamo började jag fundera på att stanna till och sova en stund i bilen. Det blev att stålsätta sig och efter att ha tankat både bilen och mig själv (Unleash The Beast!) i Ödeshög så var det bara att stå på.

Det fick bli ett par bensträckare och fler burkar Monster innan jag äntligen kunde rulla in min Alfa Romeo hemma på farmen någon gång efter klockan 10 på förmiddagen.
Nästa gång sover jag kvar på LeStranges soffa i verkstaden för jag var alldeles för trött på vägen hem för att kunna njuta av bilturen och jag sov sedan bort hela lördagen i alla fall. Hade lika gärna kunnat tillbringa en halv lördag i verkstaden och klämt loss på den där Burns-kopian.

Hemma igen. Det innebar cirka 1150 kilometer (715 miles) och till min glädje så har bilen rullat troget och krångelfritt hela vägen. Nice!

Första stoppet, på Twang på Katarina Bangata

Första stoppet, på Twang på Katarina Bangata

På väg

Tankstopp i Sillekrog

Brahehus

Cadillac - Brown Sugar

Cadillac - Brown Sugar

Cadillac - Brown Sugar

Fuel for the Driver

Färg och form

Burns Nu-SonicFormgivning är kul!
Det roligaste är när formgivning, ergonomi och användbarhet förenas.
Att skapa ett vackert föremål är nästan alltid det samma som att skapa ett obrukbart föremål.

Viist, det finns en mängd undantag men det stämmer i en otroligt stor omfattning.

Formgivning och design finns överallt och jag vilar gärna ögonen på en välbyggd motorcykel, bil eller elbas.
Handverktyg kan också vara vackra, som skiftnyckeln som är i stort sett förbjuden att använda men ändå ett måste i varje seriös verktygslåda.
En blocknyckel är en totalupplevelse i skönhet och användbarhet.

I går hamnade jag på Burns guitars hemsida för första gången på länge och fick syn på deras Nu-Sonic bas.
Jag gillar Burns gitarrer och basar.
Jag hade ju själv en Burns Marquee Bass ett tag. Det var en mycket trevlig bas och jag kan sakna att jag gjorde mig av med den ibland, men man kan tyvärr inte ha allt som är vackert och skönt.
Min Burns Marquee sålde jag till den duktiga och trevliga låtskrivaren/sångerskan Anna Lundqvist i Göteborg.
Burns guitars återppstod 1990 då Barry Gibson återuppfann märket och har varit trogen den ”vintage vibe” som de märkestroende kräver.
Nu-Sonic-basen är trogen förlagan från 1964 och har till och med ett lika rudimentärt stall och samma mick-lindning som orginalet.
Klassiskt snyggt.

Burns Nu-Sonic är en riktig insperationkälla, jag blev omedelbart sugen på att bygga något liknande. Något lika enkelt och med samma ”vintage vibe”. En TV Jones Thunder’Tron pickup ligger och skräpar i gömmorna någonstan och med rätt shortscalehals så skulle man ju faktiskt vara en bit på väg.
Det ligger nog en kopia på ett gammalt Telecaster-stall i någon reservdelslåda också!?

♣ När det gäller motorcyklar så gillar jag verkligen de vid första ögonkastet lätt modifierade gatuhojarna från Wrenchmonkees i Danmark.
Bort med kromet och avrta och gråa kulörer ger cyklarna en skön välanvänd look och med mycket träffsäkra ögon så skalas strålkastare, blinkers och annat som oftast är oproportionerligt stort och klumpigt på gamla 70- och 80-talshojar ner till ett minimum och sedan kryddas anrättningen med däckval som ger det hela en skön street-känsla.

Balla choppers i all ära men jag måste erkänna att den här retro-trenden med japanska och europeiska motorcyklar har fått fram riktigt läckra hojar som utstrålar körglädje.
Skall bli intressant att se om jag kan nå dit med min egen Yamaha på sikt!

♠ Bilar är också kul.
Just nu är jag inne i en period där jag tycker att gamla europeiska bilar är de snyggaste, men eftersom mest skaparglädje tydligen skakas fram med amerikanska linjer så rekomenderar jag ett besök på australiensiska http://www.fuelzine.com/.
Mycket klassiska amerikanska former men även en och annan Porsche och Volkswagen.
En VW 1500 att glida fram i kanske?

The Online E-Zine of Fuel Magazine from Australia