Etikettarkiv: Boden

17 juli 1987 – Norrbottens Arméflygbataljon

Idag för trettio år sedan var det Militär Utryckning Civila Kläder och ett plötsligt slut på en livsstil som jag hade lärt mig att älska och som jag om det hade varit möjlig hade fortsatt i många år framåt. Nu blev det inte så men jag har fortfarande många sköna och bra minnen från min tid som helikoptermekaniker på Norrbottens Arméflygbataljon, AF1 i Boden.

Norrbottens Arméflygbataljon

Koks i lasten

Umeå Fyllskytte Tour 1987Jag måste ha köpt den någon gång under 1985. En snygg sjösäck som jag egentligen inte visste vad jag skulle ha till men jag gillade den, lite kärlek vid första ögonkastet, något inom mig sa att det där var accesoaren jag behövde och den blev min. Idag kommer jag inte riktigt ihåg var jag hittade den men jag har för mig att det var någonstans i Klara Norra. Ett svagt minne säger mig att jag hittade den inne på Sko-Uno men jag är långt ifrån säker. Den låg väl mest och skräpade hemma innan den kom till riktig användning men sedan den dagen har min sjösäck varit en trogen följeslagare i diverse sammanhang. Vem kunde ana att vi fortfarande hänger ihop efter 32 år.

Första äventyret tillsammans blev i månadsskiftet april maj 1986 då jag fick packa min väska med kläder och söka nattlogi hos min arbetskamrat, eller jobbarpolare som jag nog sa då, Perre Svensson på Skånegatan 75. Jag kommer ihåg att frågade honom om jag fick sova över ett par tre dagar innan jag hittade något annat men jag blev kvar till september då jag ryckte in i lumpen, mer eller mindre.
Allt jag hade att klä mig i den sommaren 1986 var det som jag hade packat i säcken, det var allt.

2:a Pluton - 7:e Specialkompaniet AF1
2:a Pluton – 7:e Specialkompaniet AF1

Så blev det då dags i september 1986 att göra militärtjänst. Jag förberedde mig genom att snagga håret och packa min sjösäck igen. Min avfärd mot Boden och Arméflyget skedde i samband med min mors födelsedag och av någon anledning hade jag ett gäng burk starköl kvar efter någon tillställning. Jag minns att släkt från Borlänge hade med sig Gustafskorv. Jag fick med mig en ring korv och ölen med min övriga packning i säcken. När jag satt ensam i hytten på tåget vid Stockholm Central så kom det in en kille och satte sig mitt emot mig där därinne vid fönstret, han tittade på mig en stund och konstaterade lite trevande att för honom var det första gången. Jag tittade på honom och berättade att det var det för mig också. Hans blick flackade mellan sjösäcken som låg uppe på bagagehyllan och på min frisyr. Fram och tillbaka ett par gånger innan han berättade att han trodde att jag var en yrkesmilitär.

Jag frågade honom om han gillade korv. Han sa ja så jag hivade ner säcken och plockade fram starköl och korv. Det var mitt första möte med Robban Elfving.

2:a Pluton - 7:e Specialkompaniet AF1
2:a Pluton – 7:e Specialkompaniet AF1

Efter 10 månader tillsammans i Boden så kom jag tillbaka till Stockholm sommaren 1987. Jag jobbade fortfarande på Ahlsell VVS i Södra Hammarbyhamnen och nu när jag hade varit borta och försvarat landet hade nya kollegor dykt upp på företaget. Bland annat ett par mer eller mindre vapenkåta killar, Robban och Greger som mest pratade vapen på dagarna. Robban hade sin morfar boende ett antal mil utanför Umeå och han och de andra jaktintresserade byborna hade en egen skjutbana. Nu var ju planerna snart igång. Vi skulle upp till by och skjuta lite jaktgevär. Planerna utökades och plötsligt var vi en full bil med ungdomar, öl och skjutvapen.
Vad kan gå fel?

I sista sekund ställde Greger in. Han skickade dock med ett meddelande med Robban att Greger hade precis monterat på ett nytt sikte och att han ville att jag skulle ta med hans bössa och ställa in siktet ordentligt. Det rann några liter öl under den där resan. Öl och kaliber .30-06 Springfield var temat och packningen fick plats i säcken. En vacker dag när andan faller på kanske jag berättar mer om den resan, men antagligen inte.

g.r.c. - Gunnar Roland Casselbrant
g.r.c. – Gunnar Roland Casselbrant, min signatur under några år

Sedan stuvades den undan, sjösäcken. Den kom till heders ibland men mest låg den längst ner i garderoben och plockades bara fram sporadiskt. Men sedan började behovet uppstå igen. Som säljare ute på vägarna bodde vi ofta på hotell men framför allt på vandrarhem runt om i landet och de senaste fem åren har säcken hängt med på olika HVB-hem i Stockholm och Västerås. Tygmärkena har börjat ramla av och det börjar lossna i sömmarna nu.
Det senaste bidraget till alla namnet på säcken blir det sista. Den skall pensioneras nu. När en värdig ersättare har hittats, någon gång under året, då säger jag tack för de här åren till en trogen kamrat.

Mr. Cool 2016
”2016 Du är Mr Cool fortfarande” – Kristina Botros

HKP3, HKP6, HKP9 och DRIVM. & SIGNM.
HKP3, HKP6, HKP9 och DRIVM. & SIGNM.

Basism – ånyo

JAMIdag kom Markus Körner förbi för att testa lite basar.
Jag hade lovat honom att få komma förbi för att provspela lite olika basar eftersom han kanske inte har haft möjligheten att spela så många olika instrument. Han lånade Hosses jazz-bas för ett gig för ett tag sedan och jag ville ge honom en chans att få känna sig för lite innan han köper sig en egen bas.

Jag och Markus hade benägen hjälp från både Sofia och Karin, som ville att vi skulle spela ”Bä, bä lilla snigel” som tydligen är en höjdarlåt, så pass jag kunde begripa. Hon var bestämd på den punkten!

Efter lite skönt soffsnack om basar så intervjuade Markus mig för ett skolarbete.
Jag trodde knappast att det fanns någon som fortfarande kunde tänkas vara intresserad och hjälpt av mina gamla kunskaper om droger och missbruk.
Blev åter så upphetsad av ämnet att jag faktiskt blev lite sugen på att plocka fram min gamla knökfulla pärm och läsa igenom allt mitt utbildningsmaterial. Det är säkert en hemskt massa som är obsolet men det kanske vore kul att påminna sig igen.

Skall bli kul att läsa arbetet när Markus är klar med det.
Såg sedan att han efter kvällens rep hade twittrat angående giget hans band har nästa helg. Sofia har sagt att hon vill gå till Kristofferskolans basar och loppis då så jag får väl hänga med och försöka kolla in bandet helt enkelt.
Förra året när de gigade så missade jag det p.g.a. lite dålig information. Jag tror att Markus tycer att det är viktigare den här gången.

Markus Körner

Markus Körner

Efter jobbet

Min dygnsrytm är helt satt ur spel efter den långa sena resan ner från Luleå natten till i lördags.
Jag skall snart iväg med Karin till förskolan. Sedan tänker jag ligga lite lågt, för jag skall hämta henne på förskolan också och jag kommer att behöva vila lite emellan.
Jag kommer inte att jobba i morgon, det får bli kompensation för två dagars resande förra veckan. Jag får gnugga ordentligt på tisdag istället.

Skönt att vara hemma med familjen igen. Men hur det än är så har jag börjat fundera på nästa resa redan. Skulle vara kul att kanske få till att åka upp till Boden och se på trav en kväll, sova över och jobba där sedan. Det är ju inte så himla långt mellan Boden och Luleå ändå.

HARdKåRe

Easy Action with Twisted Sister

Twisted SisterUnder 80-talet såg jag ett antal konserter med de då bästa hårdrockbanden som KISS, Iron Maiden, Mötley Crüe och en mängd andra. I Bodens ishall i december 1986 såg jag det svenska bandet Easy Action, då med sångaren Tommy Nilsson och med en falnande låga.

Plötsligt en dag ringde Roger och undrade om jag ville följa med och se Twisted Sister i Solnahallen.
Enda gången tidigare besökt Solnahallen var på SM i boxning någon gång på 80-talet. Jag var väl inte så himla sugen på att se Twisted Sister men jag ville se Easy Action eftersom Zinny Zan var tillbaka på sång som från bandets början och det är ett av de band som jag idoliserade för en så där 23 år sedan.
Dessutom så var det evigheter sedan jag och Roger gjorde något kul tillsammans.

Så var det så dags för konsert och jag och Rogerplats fick se ett oväntat bra Easy Action. Jag blev positivt överraskad av energin och ljudet och musicerandet.
Dessutom var det kul att se Zinny försöka ladda publiken för huvudattraktionen. Den här konstellationen rockade ju tillsammans redan på 80-talet.
Efter Easy Action var det så dags för ”the main event” Twisted Sister att kliva på.

Jag hade nog aldrig valt att gå på en Twisted Sister konsert om det inte vore för att Roger frågade om jag ville hänga på. När TS slog igenom i Sverige så var jag redan en hård hårdrockare och jag tyckte att TS och deras ”barnsliga” videos och låtar var lite i töntigaste laget. Barnsligt nog!
Nu stod vi dock här i Solnahallen och tittade på TS som bara rockade järnet. Gubbarna är en bra bit över 50 och är antagligen mycket bättre i dag än vad de var under 80-talet. Alla live-upptagningar med TS som jag har hört tidigare har låtit riktigt riktigt illa. Men nu lät det riktigt bra och de hade inga problem att hålla ett bra tempo genom hela giget.

Det var otroligt kul att se TS och nu fick man ju lite blodad tand att se fler konserter, nu för tiden är de ju lika sällsynta som bra humor på TV.