Etikettarkiv: böcker

Getting to Know OS/2 Warp 4

Getting to know OS/2 WARP 4Ännu en nördig datorbok? Jepp! Så är det, det finns ett antal i bokhyllan och det här är en av de absolut intresantaste. Mina OS/2-relaterade äventyr har krävt dokumentationshjälp. Jag minns första gången jag försökte få något liv i TCP/IP-stacken efter en av mina tidiga OS/2-fösök och det gick inte alls. Jag kom inte förbi det hur jag än betedde mig. Ett antal timmar tillbringades med att försöka begripa sig på de arkaiska och kantiga lösningarna som IBM hade valt. Det gick inte. Det var faktiskt först med eComStation som jag fick igång en helt fungerande internet-anslutning på en OS/2-burk, det gick bara inte. För att en gång för alla lära mig hur det går till att få igång en TCP/IP-anslutning i det operativsystem som var The Shit när det gällde möjligheten att ansluta sig till alla möjliga och omöjliga system. Det fanns bara en väg att gå, dokumentation. Nu var det ju inte så att det bara var att knalla ner till närmaste datorbokhandel och plocka ner en 0S/2-volym av önskad sort.
Nu kan man ju knappast hitta en datorbokhandel hur som helst heller men på den här tiden hade jag en mycket välsorterad dartorbokhandel på bara en kort promenads avstånd. I korsningen Scheelegatan och Fleminggatan hade jag en stor och härligt välsorterad boklåda. Naturligtvis massor med Microsoft-relaterad litteratur för alla som ville plugga för en certifiering. Hyllmetrar med TCP/IP-böcker, Unix, Linux och naturligtvis hyllor fulla med böcker om Java och C++ programmering med mera. Där gick det dock inte att hitta minsta lilla pamflett som berörde OS/2. Så till sist fick jag beställa den här boken på Amazon. Den här boken har varit en bra hjälp och har tagit mig genom ett eller annat missöde när jag stått och kliat mig i huvudet över IBMs metod att lösa ett problem eller helt enkelt bara för att begripa hur något skall ställas in eller tweakas. Det här får nog räknas som det absoluta måste-verket när det gäller OS/2 och skall du ha en enda bok i ämnet. This is it!

Morris: The Cars and the Company – Jon Pressnell

Morris: The Cars and the Company - Jon PressnellDen här boken köpte jag direkt av författaren, Jon Pressnell, på IMM i Maidston, Kent i England 2014. Efter den dramatiska kraschen på väg hem från IMM i Mugello 2013 i kombination med svårigheten att skeppa över en bil till Brittiska öarna så blev det en flygresa över till England och en hyr-Škoda till Maidenstone för mig och Janne. På IMM så stod författaren själv och sålde några av sina senaste alster och jag slog till på den här genomgången av Morris som bilmärke och de olika bilmodellerna. Som undertecknad uppväxt med ett visst intresse för amerikanska muskelbilar så har jag aldrig fått med mig någon kunskap om de Engelska bilmodellerna och det har ju varit ganska få som min generation har fått se rulla på vägarna. Därför var det väldigt intressant och njutbart att få en chans att se och lära mer om Morris historia. Fantastiska bilar. En Morris Six eller Morris Oxford Traveller skulle ju aldrig vara fel på något som helst sätt. Sida upp och ner i den här volymen är absolut fullspäckade med fakta om bilmodellerna och det här är defenitivt den bästa boken från Haynes Publishing jag någonsin har haft efter som alla andra Haynes-böcker jag någonsin har ägt har varit verkstadshandböcker med usla bilder och bristfällig information, som det ju brukar vara med Haynes-böckerna. Det här är en väldigt matnyttig volym för alla som har minsta lilla intresse i Morris som biltillverkare. Det är trevligt att ta fram den och bläddra ibland och det är kul att ha en signerad kopia.

Gustaf Mannerheim – Aristokrat i vadmal

Gustaf Mannerheim - Aristokrat i vadmal, Henrik Meinander Henrik Meinander, historiker och prefekt för den historiska institutionen vid Helsingfors universitet, har skrivit en alldeles utmärkt biografi om Gustav Mannerheim, den kanske mest betydande och/eller mest kända personen i finsk 1900-talshistoria. Jag är absolut inte kunnig nog för att kunna avgöra Meinanders kunnighet i ämnet men han är ytterst tydlig med att peka ut andra åsikter om skeenden och tolkningar av Mannerheim och då inte bara genom att lista litteraturreferenser utan genom att aktivt diskutera andras analyser och jämförelser av dessa i den löpande texten. Detta gör boken till en perfekt startpunkt om man vill läsa mer om Mannerheim såväl som person som historiskt eller politiskt fenomen då referenserna gör boken till ett perfekt grundverk. Det är inte omöjligt att det tyder på att boken är det perfekta verket för den som bara avser att läsa ett enda verk om Mannerheim för att upplysa sig om personen Mannerheim och den historiska och politiska kontext han rörde sig i och igenom under tid?
Boken har givit mig en helt annan bild av Mannerheim än den mytiska- och karikatyrbild jag har dragits med av honom. Den har definitivt gett mig betydligt mer kött på benen om Finlands situation under den historiska period som utspelar sig före, under och efter Mannerheims levnad. Mannerheim var en aristokrat under det ryska tsar-riket samtidigt som Finland förlorats till Ryssland endast 60 år före hans födelse, alltså så befinner sig Mannerheim i Finlands moderna historia under nästan hela dess existens. Boken bidrar med mycket kunskap om det politiska spelet under såväl vinterkriget som fortsättningskriget och om man inte är intresserad av Mannerheims roll i historien så är man antagligen inte heller speciellt intresserad av Finlands historia heller. Är man det så bör man läsa den här boken.

100 Kultklockor

100 Kultklockor100 Kultklockor känns och ser ut som en typisk bokrea-bok. Ni vet den där typen av böcker som är en sammanställning av något intresseområde utfört av en eller två redaktörer (Emmanuel Lacroix & Thierry Gasquez i det här fallet) som inte nödvändigtvis har mer än några dagar på sig att lära sig ämnet tillräckligt bra för att kunna sätta ihop en bok om det. Den här boken överraskar dock väldigt positivt. Mina fördommar kommer på skam när det gäller den här boken. Urvalet av klockor är fantastiskt bra och alla delar innehåller dinkor som jag höjer på ögonbrynen åt att de har lyckats hitta och välja ut. Jag får faktiskt för mig att de här båda herrarna, Emmanuel Lacroix och Thierry Gasquez, faktiskt är mycket intresserade och insatta när det gäller klockor.

Det slutar nog med att jag faktiskt rekommenderar den här boken i ett bibliotek för den horologiskt intresserade. När jag nu igen tar fram boken och bläddrar igenom den så roas jag av att läsa om flera av klockorna och det här är en bok som det är kul att fastna i en stund, gärna en lite längre stund än vad man hade tänkt sig, för det är lätt hänt med den här boken.

SoldF – 1986

Soldaten i fält - 1986När det krävs så måste man ta tillvara på sig själv, man måste vara man. Om det smäller till och du blir angripen och du måste försvara dig, fienden är på väg, då måste du vara redo. Du måste vara rustad. Din fiende kan vara en väntad eller oväntad fiende, till och med en vän som vänt om och nu är din fiende plötsligt. Även om du inte har en Ksp 58 eller Truppmina 12 hemma i gömmorna men du måste vara redo mentalt. Rustad för krig. Vissa kanske tycker att rätt förberedelse är att läsa en klassiker som The Art of War av Sun Tzu eller något annat krigsfilosofiskt verk från någon sedan länge begraven asiatisk tänkare men tro mig, när det verkligen gäller så är det två böcker du vill ha nedstoppade i dina benfickor på dina m/69-byxor och det här är definitivt en av dem.

Lär känna din fiende, din fiendens uppträdande, din fiendens svagheter och det spelar ingen roll om det är anfall i öppen eller småbruten terräng, strid i mörker eller strid i bebyggelse, du måste vara redo. Du måste ta striden.
Om du har läst så här långt är det nu fullt möjligt att du tror att jag har blivit galen. Jag kan lova att jag inte är galnare nu än tidigare men idag bär jag min inre basker and my mind is set to fight.

Unix Complete

Unix CompleteMan älskar je referensverk…uppenbarligen. Det här är ytterligare en av de där bra att ha böckerna som man måste ha i bokhyllan när jag känner en obetvingad lust att datornörda loss bara för att. Som med Linux Command Summary. Nu har jag använt Linux så länge att det kan anses vara mitt go-to-OS men eftersom jag inte nördar ner mig i olika datorrelaterade proejct så ofta längre så kan jag antagligen egentligen mer om det som finns under motorhuven på operativsystem som BeOS, OS/2, eComStation, Windows NT-varianterna et cetera så jag behöver fortfarande läsa upp mig på dokumentationen när jag behöver finjustera förgasarna i systemet. Då är det alltid skönt att ha lite referensverk. Nu är det här ett Unix-relaterat verk men Linux är ju ett derivat därav. Jag tror inte att jag någonsin kommit längre än att ha installerat SUN Solaris (numera Oracle Solaris) och använt det max i några dagar till någon vecka Kanske till och med att jag installerat FreeBSD någon gång under sekelskiftet (vilket av dem får ni själva fundera ut). Efter att ha testat en mängd olika system, även en VAX Station har stått på mitt skrivbord, så har det ändå blivit så att jag fastnat för ett system som inte vet hur man sviker sin husse, även om husse aldrig riktigt lär sig hur kugghjulen snurrar under huven. När husse är så lat så måste husse ha bra referenslitteratur så att han vet vad han skall göra när en blinkande prompt möter hans öga. Bläddrar i den ibland men den får väl anses som just en sådan där bra att ha bok. No more no less.

Linux Command Summary (Clarica Grove & Phil Hughes)

Linux Command SummaryLinux Command Summary är ett rent referensverk och används som sådant också. Den hittade nog in i mitt bibliotek redan vid tiden för millenieskiftet och användes nog när jag experimenterade med någon dåtida Mandrake Linux distribution (någonstans från version 8.2 till 9.0). Nu har den börjat användas igen efter att endast ha stått och samlat damm genom åren. Visserligen har jag använt mig av uteslutande Linux för mitt dagliga datorbehov och en del OS/2 och eComStation för hobby och lek sedan jag stängde ner min egen webbserver och flyttade till ett webbhotell igen. Boken är en samling av kommandon för Linux och olika växlar och attribut för dessa. Den här boken kommer att komma till heders igen nu när jag har installerat Damn Small Linux på en gammal Compaq laptop men målsättningen att verkligen lära mig hur man plockar ihop en egen personlig men högst användbar Linux-distro med bara de programvaror som jag använder och kanske lyckas slimma ner en installation med bara de drivrutiner man behöver för just den aktuella hårdvaran och med de senaste versionerna av de mjukvaror jag använder för tillfället, jag menar, t.o.m. med Damn Small Linux så ger en färdig hårddiskinstallation en miljö med minst fyra ordbeandlare/texteditorer. Det finns alltid möjlighet att cutomizera en installation och den här testmiljön ger förutsättningar för det samtidigt som Linux Command Summary blir ett helt nödvändigt verktyg för att kunna använda Linux fullt ut. Boken kommer att bli vältummad framöver och som jag bruka betona så är referenslitteratur minst lika viktigt (om inte den viktigaste litteraturen) i bokhyllan som skönlitteratur per se.

Författare klottrar

Författare klottrar - Bakhåll förlagEn trevlig liten bagatell där titeln berättar precis vad det rör sig om, nämligen författares klotter. Det är en intressant blandning av klotter och teckningar av olika karaktär och kvalitet. Harriet Löwenhjelm och Victoria Benedictsson visar på stort artisteri och naturtroget tecknande medans Franz Kafka är skicklig på att med enkla medel visa känslolägen och stämning med grovhuggna figurer. Den här boken har bröderna Peter Glas och Dekius Lack varit redaktörer till boken som är utgiven på ett av mina favoritförlag, Bakhåll som ger ut mycket bra litteratur och inte minst Franz Kafkas samlade verk och många böcker som hamnar i min egen boksamling. Här kan man försjunka in i författarnas klotter och teckningar med alldeles utmärkta kommentarer och relevanta berättelser omkring materialet, så jag kan varmt rekommendera boken. Det är en utmärkt sommarbok.
August Strindberg må ha varit en av våra största författare, målare och fotografer men klotter är inte hans starkaste sida, förvånansvärt nog. Glad att ha den här volymen i min bokhylla.

You get so alone at times that it just makes sense

Charles Bukowski - You get so alone at times that it just makes senseNär jag upptäckte Chales Bukowski så var det i roman- och novellform, att han skrev poesi trodde jag först bara var en grej som han hade gett sitt alter ego Henry Chinaski och det gick några år innan jag kom i kontakt med Bukowsis poesi. Bukowski har en tematik som går igen i allt han gör. Han är skränig, oborstad, drucken och vill ha sina kvinnor. Allt detta fungerar bra i hans raka snabba stil som inte så lite är inspirerad av Beat-generationen men saknar egentligen den existensialistiska filosofi som Beat-generationen präglades av. Visserligen an man tolka en hel del av Bukowskis skrivande som existensialistiskt men han saknar varje eftertanke, slutsats eller djupare resonerande. Det är inte hans sak att skriva läsaren på näsan men man kan inte säga annat än att han speglar läsaren sin existensiella likgiltighet så skickligt att läsaren definitivt kommer att filosofera i existensiela termer.

Hur är bukowski som poet då?
Det är en kluven känsla jag har för Charles Bukowski som poet. Det finns visst gulkorn att hitta i den här volymen, utgiven på Black Sparrow Press, men det mesta är ganska tråkigt, repetativt och förutsägbart och det ger mig inte tillnärmelsevis lika mycket tillfredställelse som romanerna och novellerna. Jag kan utan vidare tänka mig att jag skulle uppskatta fler av dikterna om jag fick dem serverade en och en i något magasin men samlade i bokform så blir det lite för enahanda. Även om jag gillar att läsa Bukowski i romanform så får jag nog säga att hans poesi inte riktigt räcker ända fram, hans raka dysantropiska skildringar skall ha utrymme att berättas.

oh yes

I’ve been so
down in the mouth
lately
that sometimes when I
bend over to
lace my shoes
there are
three
tongues.

Boris Benulic – Inte mitt krig

Boris Benulic - Inte mitt krigBoris Benulic självbiografi Inte mitt krig är första volymen som kommer från bokförlaget Cultura Ætatis, vilket Boris själv är en av personerna bakom. Det är en personlig självbiografi med distans till det privata. Den som söker hitta snaskiga historier eller familjelivsbeskrivningar kan glömma det direkt, Boris Benulic berättar historien om sig själv utan behov att förstärka det med att lämna ut andra människor nakna som så många andra känner behov av att göra idag, och det gör naturligvis boken och berättelsen samlad och fokuserad. Det här är Boris Benulic berättelse punkt slut. Det är en intressant resa att följa, både den personliga och politiska personan Boris och den pågående parallellhistorien om den högst aktuella rättsprocessen med det kafkaeska händelseförloppet. Boris klarar att på ett bra och dessutom, trots allt, underhållande vis berätta om rättsprocessen som utvecklar sig till att bli ännu en i raden av rättshaveier som numera är comme-il-faut inom det svenska rättsväsendet.
Den politiska vandringen för Boris Benulic verkar ha varit, trots allt, relativt spikrak. Hans marxism grundar sig på Marx skrivna ord och inte det han tror att Marx har skrivit vilket skiljer honom från i stort sett hela den europeiska vänsterrörelsen, då som nu. Eftersom Boris har samma syn på arbete som undertecknad så är det naturligtvis underbart glädjande för mig att se att det forfarande finns fler som inte ser arbetet som en rättighet att få en inkomst utan att överhuvudtaget investera i arbetet själv. Boken är en intressant läsning för den som följer Radio Bubb.la och lyssnar på Boris åsikter och analyser flera gånger i veckan. Boken ger tillsammans med det man får höra av Boris i podden en bred och tydlig bild av personeb Boris Benulic. Dessutom så skall det bli intressant att fortsätta följa Boris fortsatta gärningar med Cultura Ætatis för är det något som självbiografin gör mig övertygad om så är det att Boris är och alltid kommer att vara den borne kulturarbetaren och en av de slaget vi inte har för många av, en bra.