Etikettarkiv: Bjørn Paulsen

På match med Erika

Bjørn Paulsen har just dammat in 2-1Måndagens bästa två händelser var att Bajen spöade Elfsborg för första gången på tio år och att jag fick träffa Erika. Annars var det en ganska tuff dag. Efter söndagens tripp till Kolmården så var jag relativt sliten redan på måndagsmorgonen på jobbet. När sedan min avlösning som skulle ha kommit klockan nio inte dök upp och dröjde till efter elva med att ringa tillbaka bara för att tala om att han inte hade för avsikt att arbeta så började det kännas stressigt redan då. Jag hade sagt till Erika att jag skulle hämta henne vid halv fyra och nu ställdes saker på ända då min nästa kollega skulle komma först vid tolv-rycket. När klockan var 12:30, en och en halv timme senare än schemalagd arbetstid så kom jag iväg från jobbet men då hade vi snabbt fått planera om dagen och jag var plötsligt inte ledig för dagen längre utan jag var tvungen att komma tillbaka till jobbet efter matchen. Så det skulle bli en tredje natt i rad på jobbet. Så har man ju inte haft det sedan krisåret 2016. På det igen bara. Nåja, några övertidstimmar tackar jag ju ändå aldrig nej till. Men det innebar att jag fick köra hem och packa om väskan och sedan slänga mig iväg till Bromma och hämta upp Erika. Vi hann i alla fall i god tid till arenan innan match och även om det inte riktigt blev tid för att gå och äta en bit på något bättre ställe så blev vårt offer att äta något på Donken.

Den senaste hemmamatchen, åttonde juli, mot Örebo SK så hade Janne skakat fram ett par extraplåtar till matchen så jag plockade med två unga hammarbyare som bara varit i landet i drygt två år. De har sprungit på fotboll tidigare några gånger och båda har utrustats med snygga hammarbyhalsdukar och numera så kan de nästan ta sig igenom Just idag är jag stark utan för mycket besvär. Det är så tacksamt att göra något med de här killarna så när chansen kom att skaka fram biljetter även till den här matchen så tänkte jag ta med mina egna och bjuda killarna igen. Till sist var det bara Erika i klanen som kunde och ville följa med. Så jag ringde upp killrna och såg till att de fick ta med ett par polar. Mycket lyckat och utan Janne så hade det inte varit möjligt att göra gänget glada.

Janne och jag med Mubarak och Eyob

Sedan 3-1 vinsten mot ÖSK den åttonde så har Bajen hunnit med att torska borta mot Elfsborg med 0-3 så nu när tabellen vände och efter en turbulent transfer-period så startade Bajen utan Joseph Aidoo som när matchen startade var nere i Belgien och skrev på för KRC Genk. Nu startade ett lag som inte spelat så mycket ihop men som har en skärpa som jag inte har sett tidigare. Tränare Michelsen har definitivt satt en prägel på den här säsongens Hammarby. Och 2-1 i vinst tackar vi Bjørn Paulsen för. Grymma baljor som fulländade kvällen.
Kul att gå på match med ungdomarna. Nu hoppas jag kunna hitta på fler grejer med Erika och de andra i klanen Casselbrant under resten av sommaren. Så snart som möjligt helst.

Erika

Hammarby IF – Djurgårdens IF 3-1

Innan match, man funderar i olika banor och hoppas få något slags känsla av lugn vilket man vet inte kommer att infinna sig. Man funderar på om man skall lägga en slant på att spela 3-1 och 4-2 till Bajen eller om det bara faktiskt inte är så att det inte finns någon idé att spela matchen alls eftersom nu vänder det och gårdarna vinner. Nervositet. Röker en cigarr på vägen för att försöka dämpa värsta nervisiteten. Hjälper föga men skar gott. En Caldwell Backdoor som jag mellan varven glömmer bort att känner efter smaken på utan sitter vara och varmblossar när det kommer krypande igen. Kommer de att starta med Ögat i kassen igen? Kommer vi att klara att stå emot utan att förnedras när vi står utan våra viktigaste spelare och tränaren sitter på läktaren? Finns det ens en möjlighet att undvika förnedring? Men vi brukar ju klara det när hjärtat och glöden skall plockas fram. Kanske spela på 3-1 och 4-2 ändå?

Janne och jag sätter upp Hammarbyklanens banderoll. Det känns bra på läktaren, Nya Söderstadion puttrar av förväntningar. Nervositeten är kvar. Laguttagningen kommer. Vi har så få spelare att vi inte har en fullständeig trupp. Kommer Stefan Batan äntligen få spela igen? Batan som jag inte sett spela sedan Studenternas IP i slutet av augusti i fjol. Nä, han kommer nog inte få spela i alla fall. Han tas aldrig ut och sedan försvinner han från Hammarby utan att ha prövats tillräckligt. Vi står inte emot.
Djurgården har klorna i oss och när 1-0 kommer så går luften ur. De kommer aldrig orka vända det här. Aldrig. Bjørn Paulsen skadas. Inte det också.

Vi fortsätter att sjunga och skrika och då plötsligt kliver han fram igen. Derbyhjälten från i höstas, Rômulo trycker in bollen efter en perfekt passning från Leo Bengtson.
Det kan inte hålla!

Vi är bra. Vi har hjärta. Hammarby krigar.
Vi håller och Stefan Batan kommer in. Bara minuten senare har Rômulo tryckt in ett mål till på en helt perfekt pass från Stefan Batan. Sedan spikar vi igen med ett underbart 3-1 mål där Pa Dibba får en perfekt pass från samme Stefan Batan. En hjälte, han kunde ha klippt till själv och försökt blivit föremål för omedelbar hjältedyrkan. Men han med en fot, en fint och stort fotbollshjärta klev fram och serverade två målpass, på några minuter. Tack Stefan Batan för det.

Andreas Isaksson i förlorardimman

Kennedy Bakircioglu slår en frispark

Hammarby IF – Kalmar FF 1-1

Äntligen dags för hemmapremiären och fotbollssäsong igen. Dock kändes det som under perioden 2015 när man blev stillastående i mitten långa perioder. Mycket väntan på att hitta spelläge när ingen söker ny position. 0-1 efter 14 minuter och sedan kom inte kvitteringen innan nittiofjärde minuten. Tack Bjørn Paulsen för den.

Nya Söderstadion

Janne i Hammarbymarchen