Etikettarkiv: bilmeckande

Wrenching it out

Det började med en tur till Biltema på morgonen, med knappt dugliga bromsar begav jag mig till Norrtälje och sedan snabbt hem igen. Att byta bromsbelägg ska ju inte vara något större besvär men naturligtvis stötte jag på problem och bromsbeläggen låg på konstant efter bytet. Provkörningen gick ju inget vidare kan man ju säga. Efter att ha kollat in några filmer om bromsarna på min Toyota Corolla och upptäckte då att det var fästen som ska vara fjädrande som är stumma på min bil vilket kunde vara förklaringen. Jag funderade på om detta gjorde att beläggen blev för breda när kalipern inte kan öra sig som det är tänkt så jag plockade ner allt igen och böt bara beläggen på ena sidan bromsskivorna, den sida där bromscylindern sitter och som hade störst slitage. Och se, det verkar fungera.

Där står jag och suckar över ytterligare ett bilproblem
Där står jag och suckar över ytterligare ett bilproblem. Bromsbeläggen bytta, och ombytta igen då det inte ville sig och bromsarna låste sig.

Precis tillbaks från provkörning så kliver jag ur bilen så kommer min granne, Rune T, inglidande med sin prisvinnande Ford. Det kändes nästan som att min bil skrattade åt mig. Ibland känns det mer uppför än man förtjänar.

Runes Ford

Lagen om alltings jävlighet

Nu har jag kört taxi i två och en halv vecka. I tisdags fick jag en chaufför till på bilen jag kör.
Min åkare tyckte att bilen kunde stå hos mig så skulle det underlätta både för mig och för den andre chauffören då han bor i Hässelby.
Då slipper vi båda åka och byta bil i Rotebro.
Det första den andre chauffören vill var att jag skulle betala hans resor till och från Bromma.
Jag svarade naturligtvis med att hans resor till och från jobbet var hans eget problem och inte mitt.
Hans första bud var 500 kronor och när jag sa att det inte var aktuellt att jag skulle betala så svarar människan:
-OK, jag kan tänka mig ett lägre belopp!
Som om det överhuvudtaget var med på kartan att han skulle få några pengar!

Efter att jag vägrade att betala hans resor så har han gjort allt för att förstöra möjligheterna att ha bilen här hos mig.
Han vägrar att parkera bilen där den skall stå, istället så har han ställt den så illa att det är svårt att tro att han har något som helst omdömme,
Jag har hittat bilen blockerandes grannens grind.
Han har ställt den i korsningen så att man inte kan köra in i korsningen och se om det kommer andra bilar.
Han har helt enkelt gjort allt för att djävlas.

I fredags var det andra gången som han ringer och bråkar i telefon och fortsätter med sina märkliga diskussioner trots att jag talar om för honom att jag har kund i bilen.
Nu har han spårat ur helt och hållet.
Han har vägrat komma in med bilen under hela helgen.
Under lördagen och på förmiddagen idag jagade jag honom på telefon och när han äntligen svarade idag så fick jag inte ur honom ett vettigt jota.
Han bara svamlar och pratar i cirklar men när han tänker komma in med bilen förblir ett mysterium.
Nu kan jag inte göra mer åt saken efter att ha fått ett utroligt märkligt SMS där han skriver:
Alla begår misstag stora som små, jag förlät dig genom att ta det lungt.

Jag begriper ingenting.
Tyvärr har jag inte kunnat boka in mina morgonkörningar då jag inte vet om och när han lämnar tillbaka bilen.
Klockan sju i morgoon är det bokat tid för service, får se om bilen är tillbaka då.

Har inte haft lust att riskera jobbet redan vecka tre så jag har inte ringt och gnällt för min åkare men jag skickade ett SMS och ville att han skulle ringa om han hade tid.
Inget svar ännu!
I morgon får jag dra det här till sin spets.
Få se vad han hittar på för historia till vår arbetsgivare, men jag litar inte alls på att det här går min väg.

Ledsam lördag

I lördags skulle jag ta mig till Norrtälje. Det gick ju inget vidare kan man säga.
Motorras på E18 och Lasse fick rycka ut och bogsera mig till Twin Club så får jag försöka komma dit snarast och få bort bilen.
Kamkedjeras. Det är ju inte så där jättevanligt. Antar att kedjan inte har bytts ut på stipulerade intervaller. På nya Audi skall man tydligen inte behöva byta kedjor men jag har hört att folk fått kedjeras efter 9.000 mil och att kedjebytet då kostar mellan 35 och 40.000 kronor.

Jag hade lovat Carl att gå på baseball-landskamp i Sundbyberg. Nu stod jag vid E18 och såg klockan rinna iväg, så jag ringde upp Kåre ”Gundozer” Gundersen som vi skulle slå följe med och berättade om läget och att jag aldrig skulle hinna.
När jag sedan pratade med Elsa på telefonen så berättade hon att Carl hade blivit jätteledsen och satt framför datorn med tårar i ögonen.

Jag kände att vad som än hänt behövde jag göra något med Carl innan dagen var slut för att inte ha ställt in allt som han och jag har kommit överrens om den sista tiden.
Så jag ringde upp Kåre och frågade om kvällens rockband som skulle spela efter baseballsmatchen.
Det var ett coverband vid namn Farbror Fläsk som skulle ha E-Type som gästartist. Kanske inget jag skulle gå och se på egen hand men det kunde ju vara lite kul för Carl.

Lördagen fortsatte dock som den hade startat.
Efter en halv låt så gick säkringarna till förstärkare och PA.
Där stod vi med långa näsor…och arrangörerna hade gått hem för dagen, så efter en lång stunds väntan pallrade vi oss därifrån och i bilen hem så hörde jag Carl sitta och snyfta tyst i baksätet.

”Vad är nu detta? Skall våra poliser vara i sådant dåligt skick att de behöver ha hemhjälp? Näh, jag tror nog att det bara har rört sig om ett vanligt fredagsfylleri. Skärp till er nu, polismästarn, eller spendera helgen i servicehuset i stället för på landet. En annan fråga man kan ställa är hur det kunde vara lättare att krypa ut än att krypa till en telefon. Då borde hon rimligtvis också kunnat ”släpa sig” fram till en telefon också. För övrigt så måste Götblad vara en av de få i Sverige som inte har mobiltelefon. SäPO har faktiskt viktigare saker för sig än att tjänstgöra som ambulanspersonal, annars är det ett j-a slöseri med våra skattepengar. Men det vore kanske bättre och säkrare med Securitas hemlarm än Säpo.”
Från ett mejl jag mottog 11 september