Etikettarkiv: Berith

Påskmiddag i Nynäshamn

Igår var det ånyo dags för påskmiddag hos morsan och Gunnar. Tyvärr kände sig inte Axel bra nog för att följa med men tjejerna hängde på och det var trevligt att min bror med familj var med också. Som alltid mycket good mat och massor av godis så man önskar nästan att man hade ätit ut magsäcken lite dagen innan så man hade orkat äta mer. Trevligt som alltid att träffa familjen.

Påskmiddag

Matlagning i Dunga

Kenya - HarambeeEftersom jag blev bjuden på härligt färsk och friterad nilaborre första dagen dagen så ville jag bjuda igen. Så på min andra dag i Kenya bestämte jag mig för att leka kock. Ninja-matlagning i sin ädlaste form. ta vad du har och gör något gott. En chans att få erbjuda även mina givmilda värdar lite nya exotiska smaker baserat på deras lokala råvaror. Som vanligt när jag lagar mat så blir det impovisation in till sista sekund. Ibland blir det bra, ibland mindre bra. Till den här stuvningen skulle chapati-bröd ha varit perfekt men inte visste väl jag det när jag började med den här maträtten.

Gasspis med en fungerade plattaTidigare under dagen hade jag efter enträget sökande hittat en konservöppnare inne i Kisumu CBD, vilket inte var så självklart som man skulle ha kunnat tro, ””-What can opener? We open with a knife!
Inte med vår nyinköpta kökskniv inte, över min döda kropp. Så det var bara att leta på tills jag hittade en på Choppies (lokal butikskedja). Sedan packade jag ner rödlökar, vitlökar och min burk krossade tomater i en påse och blomkål, broccoli, paprika och morötter i en annan. Sedan rafsade jag ner lite örtkryddor och buljongtärningar och vår nyinförskaffade stekpanna, jag vågade inte riktigt ge mig på att laga mat med Janes utrustning, det kändes fortfarande lite riskabelt. Väl på plats sattes jag på prov direkt.
Det var inte bara känslan av att vara ute på djupt vatten med kulturskillnaderna i matsmaker som satte mig på prov itan när jag ville ha ett extra kärl att koka grönsaker i visade det sig att bara en platta fungerade på spisen. Jag skulle alltså bli tvungen att klara en maträtt som helt och hållet var tillagad i stekpannan. Så då var det bara att börja.
Jag hackade ypp sju stycken rödlökar och en halv vitlök, alltså en fex sex klyftor, finhackat. för att få lite överblick innan jag startade så hackade och rev jag allt först. Morötterna skulle ha rivits men de var så vek storlek på flera av dem att det fick bli en blandning av rivet och hackat. Broccolin och blomkålen delade jag i små vackra buketter och paprikan hackades i lagom tärningar.

Nu har det börjat

Kispigt och bra
Precis när allt var hckat och klart kom Jane tillbaka med köttet från den lokala slaktaren. Ett kilo prima nöt för 500 kenyanska shilling motsvarar knappt förtio svenska kronor. För ett kött uppfött, slaktat och hängt lokalt. Här kom min stora utmaning, när stod jag med en bit kött som inte var putsad senast? I huvudet försökte jag söka i minnet genom varenda kockprogram jag har sett på TV och hade gärna haft morsan vid min sida så hon hade kunnat visa mig hur man gjorde. Det är kunskap jag hade velat ta till mig, nu riskerar den familjekunskapen gå förlorad och här stod jag i Dunga, Kisumu med ett kilo utmärkt nötkött som jag nu inte skulle kunna visa den respekt den förtjänade men å andra sidan så behövde jag ju i det här läget bara skära ner det till grytbitar då en enda panna inte gav mig så många alternativ för de ingredienser jag hade till hands.
Hela tiden när jag slet i köket utan riktig plan om hur jag skulle lösa detta så kom Hellen, Jane och Hellens syster Sandra med sina telefonkameror i högsta hugg ömsom fotograferande ömsom filmandes. Svetten började bryta fram i köksvärmen och jag började undra hur jag ens kunnat få en så galen idé att jag skulle laga mat till dem och det redan efter ett par dagar. Pannan började bli varm och i med olja kött och löken, det fick fräsa på inte allt för hög värme ihop en stund. När jag hade fått lite yta på alla köttbitarna så hällde jag på min enda burk med krossade tomater, lite vatten för att koka köttet sista biten. I med buljongtärningar och de torkade örterna. När det puttrat ihop ett tag och det faktiskt doftade riktigt gott i köket och smakade gott i pannan så slevade jag i några ordentliga slevar av gårdagens ris och paprikan. Smaka av med lite mer örtkryddor och buljongtärningar och till sist när pannan puttrade på som bäst lade jag blomkål, morötter och broccoli på toppen för att få dem så nära ångkokta som möjligt, smakfulla men fortfarande knapriga.

Jane frågade när jag ställde pannan på bordet, ”What do we call this food?” och efter att stirrat en stund på innehållet i pannan så svarade jag ”Dunga stew”. Det blev något slags stuvning, eller röra, men det var gott. All vätska hade ångat bort eller sugits upp av riset och andra ingredienser så det var bara att sleva upp på tallrikarna. Det enda som saknades var som sagt Chapati-brödet som hade gjort det här till en riktigt bra måltid och jag erkänner att jag var lite nervös men när Jane slevade upp en andra portion kunde jag andas ut. Det tog jag som ett godkänt betyg. Att ha lånat hennes kök och lagat mat åt dem om det inte hade fallit henne på läppen, det hade varit en jobbig situation. Nu blev det ganska bra trots allt.

Din dag idag Erika

Idag är det din dag Erika. Visserligen firade vi dig i förskott som bilderna nedan visar men det är på sin plats att säga grattis från hela mitt hjärta idag på din riktiga födelsedag. Jag hoppas verkligen att du har en fantastisk dag och att llt är bra med dig. Kram min älskade dotter

Grattis Erika

Smaskens

Gunnar

Berith, Sofia & Erika

Axel, Karin, Sofia & Erika

Axel, Karin, Sofia & Erika

Axel, Karin, Sofia & Erika

Karin & jag

Dödahavsrullarna, svenska översättningen

Dödahavsrullarna - Bibelsällskapets FörlagDen svenska övesättningen av Dödahavsrullarna som jag fick i julklapp i julas av mamma. Redaktör för bilen är Mikael Winninge men det är ett antal översättare som varit inblandade naturligtvis. Den här volymen kommer att användas i främsta hand som referenslitteratur. Det här kommer att vara en bok som det kommer att bläddras i framöver. Att jämföra texter och att läsa dem fristående, så det kommer att vara både referensvolym och en fantastisk källa till bibliska texter. Mycket intressant och jag kommer att tumma på bland sidorna. Verkligen en bok som känns skönt att bara ha i bokhyllan nära till hands när man vill slå lite i den. En praktvolym i det casselbrantska biblioteket.

En kittling av gommen i Nynäshamn

Idag var jag i Nynäshamn och lät mig bli bjuden på middag hos mamma och Gunnar. Jag blev bjuden på en riktigt bra och good måltid med kykling och kycklinglever som smakade fågel, så att säga. Det var trevligt som alltid att bli bjuden på mat, särskilt som jag mest äter tonfisk när jag är hemma. Viktminskningen har ju varit värt det men det blir lite enahanda trots allt även om det fungerar. Så det är ju inte konstigt att man njuter i fulla drag när man blir bjuden på riktigt bra lagad mat. En kall folköl från Gotlands Bryggeri tillmaten satt inte fel. En av de absolut bästa folköl som jag har druckit, ”Daredevil Peoples Beer IPA, en humledoftande, gotländsk IPA med lite lägre alkoholstyrka, men desto mer smak. Här ryms sommarens dofter av nyslaget hö och tropiska smaker står sida vid sida med beskan.”
Enligt dem själva. Jag kan bara hålla med. Riktigt god (och det är ju ändå lite roligt att någon använder den gamla bonn’översättningen från folköl till peoples beer på en riktig produkt ändå).

Kycklinlever

Julen kom tidigt i år

Fira jul 21 december går ju också om man vill. Nu blev det visserligen ett sträck i räkningen då ANders med familj inte kunde komma då Anders låg sjuk. Tråkigt då kusinerna skulle ha haft en chans till litet utbyte av varandra. De blir äldre och äldre men de träffas nästan aldrig vilket är väldigt tråkigt. Under det kommande året måste det rimligen vara ett av mina viktigaste mål, att föra kusinerna närmare varandra. Jag åkte ner till Sundbybergs station och mötte upp mina tappra barn där. De skulle få åka kommunaltrafik till farmor och farfar. Backlura i Nynäshamn är ju inte direkt runt knuten från vare sig mn eller barnens hemadresser och det var med en lätt oro över hur framför allt Karin skulle klara resan. Det gick naturligtvis över förväntan och att vi fick låna farmor och farfars Peugeot var naturligtvis en lättnad och levererade ett underbart upplägg till mig och Axel som kunde få ihop ytterligare en anledning att trffas även den 23:e. Eftersom jag passade på att fylla 50 år så blev det dubbelt firande i år. Min present Dödahavsrullarna i svensk översättning från Bibelsällskapets förlag ser jag verkligen fram emot att få sätta tänderna i och som alltid så var det en härlig känsla att få vara med alla barnen tillsammans igen.

Med Sofia på pendeltåget

Erika & Axel

Karin

Julmiddag i Nynäshamn

Julmiddag i Nynäshamn

Födelsedag

Med hela barnaskaran hos farmor och farfar för att äntligen fira Sofia som ju fyllde år redan i oktober men först nu kunde vi knyta ihop säcken och fira henne. Jag hade med lite fotarbete lyckats få låna en bil av en kollega. Olof bor i Vällingby och det passade alldeles utmärkt då jag kunde hämta upp bilen och hämta barnen direkt. Det fyller mig alltid med en värme i hjärtat att se barnen tillsammans. Deras fantastiska sällskap är verkligen en gåva.

Grattis Sofia min underbara dotter.

Bara att sitta där bakom ratten i en stor Volvo med alla mina barn samlade runt mig kände jag mig mer hel än på mycket mycket länge. De här stunderna vill jag ha så mycket mer av.

Landsvägsvecka

Efter mitt debacle med bilen så bestämde jag mig för att ge mig ut och testa den ordentligt. Som om vore jag en Gilles Villeneuve susandes efter landsvägarna mellan Roslagen och Bålsta och genom Märsta och Sigtuna och allehanda småhålor däremellan.
Inte en tendens till att bilen skulle börja koka igen, så efter femtio mil på ett drygt dygn så tog jag bilen ner till Nynäshamn för att fira min mor på födelsedagen och sedan åkte jag upp till Bromma och gav Karin hennes presenter, hon fyller ju nio år vår Liss-Karin nu på söndag.
Bilen tuffade på.
På torsdagsmorgonen åkte Gunnar in på Karolinska för operation och jag håller tummarna på ett snabbt tillfrisknande. Efter att ha blivit sövd en gång i mitt liv är det inget jag önskar någon. Svagheten i kropp och tanke efter uppvaket. Smärtan i såren. Nej, som sagt. Det är ingen känsla jag önskar någon. Dock var det en trevlig bonus att få träffa herr och fru Anders Casselbrant hemma hos mor.

Det har blivit långt mellan gångerna sedan vi slutade jobba ihop men i tisdags så lyckades vi få till det i alla fall. Alltid trevligt att träffa Tomas och nu hoppas jag verkligen att vi kan hålla träffarna tätare framöver. Det känns som om det bara tar vid där vi slutade senast när vi ses.