Etikettarkiv: basar

Om man får drömma en liten stund

Om man får fantisera om det förbjudna en liten stund. Om man skrapade fram den där jättevinsten på Triss eller liknande och kunde investera i sig själv och en själsligt uppbyggelig långsam ekonomisk förlust så skulle min dröm vara att öppna en butik. Den där typen av butik där man har ingången i mitten och två skyltfönster vid vardera sidan av entrén. Butik och lager på entré-planet och bostad på våningen över. En Moto-Guzzi motor tillsammans med några snygga basar, lite boktravar och vintage kameror skulle pryda skyltfönstret. Jag skulle anställa någon snubbe som stod i bas- och gitarrverkstaden och reparerade och byggde instrument medans jag ägnade mig åt att köpa och sälja gamla kameror, udda och ovanliga objektiv och en massa olika filmrullar. Jag skulle sälja vintage-klockor och tillbehör. Åka runt och jaga obskyra bil- och motorcykeldelar, sådana som bara kan vara bra att ha och sådant folk eftersöker. I butiken skulle det ständigt stå en panna färskt kaffe i fikahörnan där kunder skulle kunna hänga i sofforna för att få dagen att gå, för att berätta gamla skrönor eller helt enkelt bara för att vänta att deras instrument blir injusterade. En gammal radio spelar jazz och på baksidan skulle det ligga ett garage med plats för två tre bilar och motorcyklar. Det skulle vara fönsterluckor för fönstren och skyltarna skulle vara handmålade. Där skulle jag kunna gå och pyssla, göra ingenting nyttigt för mänskligheten alls. Bara vara ett litet nav i något slumrande samhälle i vårt avlånga land. Det vore en dröm.

Butik

Butik

Butik

Butik

Butik

Bollnäs-tripp

Planen var att jag på tisdagen skulle ta mig en lagom sovmorgon till nio-rycket och sedan susa upp till Bollnäs med saaben för att hämta upp en uppsättning vinterdäck. Jag hade gjort upp med Johan Bergquist att dyka upp under dagen och plocka upp de där däcken men jag hade inte räknat med att jag skulle ha varit tvungen att jobba extra över natten så jag var ganska sliten när jag kom iväg. Upp till Bollnäs rullade det på efter plan och jag höll planerad tid på två och en halv timme. Efter en fika i Musikaffärn och inlastning av däck så var det dags för hemfärd. På grund av den begränsade nattsömnen så var jag helt slut och det tog drygt en timme längre tid att ta sig hem retursträckan. Sliten var nog ordet.

Nå, däcken kom med hem och jag hann träffa Johan och klämma på en bas eller två.

Musikaffärn, Bollnäs

Bass is all

Min kära vän Tarzan har haft min basarsenal undanstuvad och förvarad i sin och bandets replokal inne i Stockholm sedan ett år tillbaka. Skönt att återse de gamla grejerna efter drygt ett år. Översvämningen i villan i Bromma skapade behovet att ställa basarna någonstans, en flytt till ett litet boende gjorde att det dröjde innan jag kunde ta hem dem. Nu är de äntligen här. Jag har glömt mycket men några gamla licks sitter kvar i fingrarna i alla fall.

Basarsenalen

Nättraby, first roadtrip of 2015

Ibland får man bara ta sig tid. Vinter och massor av jobb inplanerat eftersom jag täcker upp där andra vill vara lediga, ha semester eller bara slentriansjukskriva sig efter sagda ledighet. Mitt i detta lyckades jag och den fantastiskt sympatiska Magnus Bladh få till en roadtrip till det vilda, aningens ociviliserade men ack så trevliga Blekinge.
Tidigt på lördagsförmiddagen satte vi oss tillrätta i Magnus Volvo och avverkade i lagom tempo den ganska mediokra men samtalsvänliga kuststräckan ner till södern.

Fredrik hade en av Magnus basarhyvelbänken och väntade in Magnus för att han skulle få vara med på sista justeringarna. Lördagskvällens spellista blev nog minst sagt diversierad men att Fredrik Källquist är landets okrönte mästare på halsbandning…punkt.

Nu håller vi tummarna för att det inte ligger allt för långt fram till nästa roadtrip till Nättraby.

Fredrik i den mytomspunna basverkstaden

Magnus levererar

Wall of Strings

Färg och form

Burns Nu-SonicFormgivning är kul!
Det roligaste är när formgivning, ergonomi och användbarhet förenas.
Att skapa ett vackert föremål är nästan alltid det samma som att skapa ett obrukbart föremål.

Viist, det finns en mängd undantag men det stämmer i en otroligt stor omfattning.

Formgivning och design finns överallt och jag vilar gärna ögonen på en välbyggd motorcykel, bil eller elbas.
Handverktyg kan också vara vackra, som skiftnyckeln som är i stort sett förbjuden att använda men ändå ett måste i varje seriös verktygslåda.
En blocknyckel är en totalupplevelse i skönhet och användbarhet.

I går hamnade jag på Burns guitars hemsida för första gången på länge och fick syn på deras Nu-Sonic bas.
Jag gillar Burns gitarrer och basar.
Jag hade ju själv en Burns Marquee Bass ett tag. Det var en mycket trevlig bas och jag kan sakna att jag gjorde mig av med den ibland, men man kan tyvärr inte ha allt som är vackert och skönt.
Min Burns Marquee sålde jag till den duktiga och trevliga låtskrivaren/sångerskan Anna Lundqvist i Göteborg.
Burns guitars återppstod 1990 då Barry Gibson återuppfann märket och har varit trogen den ”vintage vibe” som de märkestroende kräver.
Nu-Sonic-basen är trogen förlagan från 1964 och har till och med ett lika rudimentärt stall och samma mick-lindning som orginalet.
Klassiskt snyggt.

Burns Nu-Sonic är en riktig insperationkälla, jag blev omedelbart sugen på att bygga något liknande. Något lika enkelt och med samma ”vintage vibe”. En TV Jones Thunder’Tron pickup ligger och skräpar i gömmorna någonstan och med rätt shortscalehals så skulle man ju faktiskt vara en bit på väg.
Det ligger nog en kopia på ett gammalt Telecaster-stall i någon reservdelslåda också!?

♣ När det gäller motorcyklar så gillar jag verkligen de vid första ögonkastet lätt modifierade gatuhojarna från Wrenchmonkees i Danmark.
Bort med kromet och avrta och gråa kulörer ger cyklarna en skön välanvänd look och med mycket träffsäkra ögon så skalas strålkastare, blinkers och annat som oftast är oproportionerligt stort och klumpigt på gamla 70- och 80-talshojar ner till ett minimum och sedan kryddas anrättningen med däckval som ger det hela en skön street-känsla.

Balla choppers i all ära men jag måste erkänna att den här retro-trenden med japanska och europeiska motorcyklar har fått fram riktigt läckra hojar som utstrålar körglädje.
Skall bli intressant att se om jag kan nå dit med min egen Yamaha på sikt!

♠ Bilar är också kul.
Just nu är jag inne i en period där jag tycker att gamla europeiska bilar är de snyggaste, men eftersom mest skaparglädje tydligen skakas fram med amerikanska linjer så rekomenderar jag ett besök på australiensiska http://www.fuelzine.com/.
Mycket klassiska amerikanska former men även en och annan Porsche och Volkswagen.
En VW 1500 att glida fram i kanske?

The Online E-Zine of Fuel Magazine from Australia

Per Sporrong bygger bas

Per SporrongPer Sporrong är en profil i den svenska basvärlden.
På bilden till vänster står han ute i den ljumma kvällen under den årliga basistträffen i Glanshammar våren 2010.
Per har byggt basar och byggt om basar till en mängd människor, och även jag har fått hjälp att få en skräddarsydd baskropp tillverkad av Per.

Pers basar bär namnet ”BARBEQUE VILLAGE” och bakgrunden till namnet är helt enkelt att Per bode i Grillby när han satte igång med att tillverka basar.
Gammal hederlig ordhumor med andra ord.

Förutom att vara en duktig instrumentmakare så är Per en otroligt trevlig och ödmjuk kulle.
Det har varit en ära att få lära känna Per och han har en förmåga att få en att känna sig otroligt varmt välkommen varje gång man kommer förbi och kräver en kopp kaffe!

Nu har Per gett mig tillåtelse att få dela med mig av hans enorma basbyggarkunnande genom att lägga upp det material som han själv har haft samlat på www.barbequevillage.com.
Nu har Per beslutat att han inte tänker underhålla den sajten mer.
Så nu finns all information som fanns där uppe på Basistforum.se (http://basistforum.se/sporrong.htm).

Länk:
Per Sporrongs basbyggarskola

Julen är här

RolleNu är julen här.
Julhelg med firande hos farmor och farfar och sedan hos mormor och morfar och en massa kusiner.
Barnen får fira julen i tre dagar och jag tycker att det är underbart att det blir en lång julhelg för dem.
Jag har inte uppdaterat hemsidan på nästan två veckor men det har varit fullt upp och jag har varit så trött att jag inte kunnat hålla mina ögon öppna på kvällarna.

Karin fick en julklapp redan nu ikväll innan hon skulle sova.
Mest för att det var så mysigt att bara vara hon, Elsa och jag. Annars är vi hela familjen och det blir gärna rörigt.
Nu fick jag chansen att se henne under hela paketöppningsprocessen; och vilken underbar process det var.
Hennes minspel när hon såg kramdjurskatten var underbart och värmde i själen.

I helgen som var hade vi julbord med jobbet och hade en mycket trevlig kväll.
Simon Andersson, min vän och kollega passade på att samtidigt fylla 30 år.
Det är en mycket god stämning i gruppen och jag har nog sällan sett en så skön blandning av människor som alla jobbar med samma sak.

I tisdags fyllde jag år.
Stillsamt och utan firande men jag och Simon passade i alla fall på att hämta ut våra basar hos ArttuWoodo Guitars.
Basarna beställde vi redan i början av sommaren, den nya modellen JB4, och den skulle ha dykt upp i Sverige i september men kom först den här veckan.
Arttu hade ställt iordning några basar, en till mig och två till Simon.
Simon är ”Endorsing artist” hos Woodo Guitars, eller sponsrad som vi brukar säga på svenska.
Han har dessutom sin egen signaturmodell hos Woodo Guitars.

Woodo JB4

Sofia fortsätter att överraska med sin kreativa begåvning.
Alla mina barn är kreativt begåvna men den som ibland går lite fortare fram än sin omgivning är Sofia.
Det är svårt att veta om hon själv alltid är medveten om vad hon gör men hur som helst så dyker det ofta upp små sköna överraskningar från henne.

Ett exempel på Sofia kreativitet är den här lilla dikten som dök upp i form av en Haiku.
Läs och låt dig imponeras:

En flock fåglar flög över ett hav
Bort till bergen

Julbasar i kyrkan

KyrkportDet var med tydlig stolthet triumf som Elsa deklarerade att hon fått med sin make till kyrkan.
Vet inte varför men jag tyckte att jag kunde tänka mig att följa med eftersom vi var en begränsad skara i dag, endast Sofia & Karin att hålla koll på.

Vi träffade på en del även för mig bekanta ansikten som pater Klaus Dietz naturligtvis.
Dessutom träffade Elsa sin gamla vän Maria Miesenberger, kvinnan som inte bara är konstnär utan även den som lånade ut sitt namn till vår katt Miesen.
Hon verkade trevlig, hennes son och man dök också upp men det blev lite splittrat.
Lite kyrkkaffe fick man sig till livs i alla fall.

MedSofias hjälp har vårt hem nu begåvats med ytterligare krims-krams i form av gipsduvor, porslinsmöss i tomtedräkt och trämodeller av segelbåtar mm..
Det var ingen hejd på köplusten.

I morgon är det basar i Kristofferskolan!