Etikettarkiv: Axel

Med rutorna nere i Bålsta

En roadtrip av det brutalare slaget var inplanerat för gårdagen. När min Toyota kokade för ett tag sedan och jag lämnade in den på verkstad för att de skulle byta vattenpump men återkom med ett paket av åtgärder för 12.000 kronor så bestämde jag mig för att hämta hem den och ställa den hemma på gården tills vidare och se om jag kan fixa den själv (djävulen på min axel skrattar sig vindögd vid tanken) del för del. Att köra en bil som kokar från Bålsta till österledinge är ju ingen drömutmaning direkt. Särskilt inte när verkstaden lagt till en trasig kylare till tistan precis efter havererad vattenpump. Nu undrar jag ju om de har gjort en korrekt analys av läget då jag har svårt att tro på att två problem uppstår samtidigt. Visst ett stopp i kylaren skulle ju kanske kunna leda till en död vattenpump. Men jag är skeptisk.
Med en plan i huvudet så klev jag upp 08:10 på morgonen och jag och Anush kom iväg 08:40 med riktning Liljeholmen. Anush till skolan och jag till tunnelbanan. Så 09:23 stod jag på perrongen och befann mig med packning på väg mot en beräknat lång dag i min skadeskjutna Toyota. Min plan var att köra trettio minuter sedan stå och låta bilen svalna ordentligt. Cirka två timmar tills motorn var kall räknade jag med. Om jag höll plan skulle jag kunna vara tillbaka till östra Ledinge vid 21:30. Jag hade med mig en ordentlig packning i form av en god bok och en låda med ett halvdussin anständiga cigarrer för de där timmarna som skulle tillbringas vid vägkanten väntades på att motorn skulle svalna plus mina biker-brillor från Velodrom för min körning som skulle ske med nedvevade fönster och full värme och fläktstyrka för att evakuera ut värme från motorrummet ut via kupén.

Klockan 09:48 kommer jag ner på den nya pendeltågsstationen Stockholm City. Det är inte utan att man kan komptemplera en del över hur mycket stockholm hunner ändras under ens snart femtio-åriga levnad, elle bara från 2001 då jag, Elsa och barnen lämnade innerstaden och Kungsholmen för Bromma och villalivet. Sexton år under vilka Stockholm snabbt förändras, förtätas och förloras/förstoras. Stockholm City, stationen med plexiglasväggar för att självmordshopparna skall välja en annan lösning, eller bara en annan station.

Stockholm City

Stockholm City

Väl framme i Bålsta så visste jag att jag hade en rejäl promenad fram till industriområdet där bilen stod så det var bara att ta några djupa andetag och kliva av pendeltåget vid Bålsta station klockan 10:35. Jag konstaterade att stationsklockan gick en timme fel men ryckte på axlarna och utgick från att Bålsta kanske ligger i en annan tidszon. De uppträder ju lite så där ute i skogen.

Bålsta station

Det var en promenad där jag gick igenom hela vägen hem i huvudet. VIlka eventuellt lämpliga avfarter jag kunde åka av och vänta på. Jag kom fram till att kyrkorna längs vägen på första halvan av sträckan skulle kunna vara lämpliga stopp. Håtuna kyrka skulle kuna bli fösta stoppet om bilen började koka tidigt men frågan var om jag skulle klara mig fram genom och förbi Eriksunds säteri till nästa stopp som skulle bli Haga kyrka och sedan direkt efter det Vassunda kyrka innan jag skulle vara framme vid Knivsta och en tredjedel av sträckan var avklarad.

Vy från Bålsta

Från Knivsta fram till Gottröra finns det tillräckligt med bred väg och avtagsvägar för att jag skulle kunna köra av där det passade. Så den sträckan gjorde mig inte det minsta nervös. Men den sista sträckningen från Gottröra via Rimbo till hem?
Där skulle det vara smalt och en massa privata tomter längs med vägen. Så planen var att dela upp den sträckan i två kortare, med kanske bara en timmes kylningsvila innan sista sträckan från Rimbo och hem.

Med bilnycklarna i handen

Vid starten i Bålsta

Så klockan 11:04 stod jag med nycklarna i handen och gjorde mig redo för en lång dag och kväll i bilen. Av med jackan, på med solbrillorna och tända upp en cigarr innan jag vred om tändningen och det bar iväg. Det blåste friskt i kupén med alla fyra sidorutor nedvevade och det blåste snart riktigt varmt om benen och fötterna av full fläkt och full värme.
Redan halvvägs till Håtuna kyrka var jag säker på att det skulle bli det första stoppet men när jag närmade mig hade temperaturökningen avtagit och låg på sina normala 90°C vilket gjorde att jag bestämde mig för att stå på.

Det var en märklig känsla att sitta där och vänta på att snabbt få svänga av men inte en antydan till överhettning.
Räckte det med att bli av med värmen genom kupén? Jag stängde av fläkt och värme när det vr två kilometer kvar hem men det fick inte nålen att röra sig. Var det en för kort sista sträcka utan fläkten på? Kanske. Nu står jag här med en bil som inte kokade och måste provåka den lite mer innan jag vet vad tusan som händer med den men en sak vet jag i alla fall. Det var skönt att kliva ur bilen redan 12:37 hemma på gården även om den brutala förartillvaron mellan kall blåst och varm blåst gav min roslande hals en rejäl försämring. Jag har börjat titta på gamla bilderCharles Lindbergh och funderar i riktning mot läderjacka med pälskrage, vadderad pilotmössa med öronlappar och skinnhandskar med styv krage. Det kändes som en rejäl genomkörare för kroppen minst sagt.

Jag lär väl få tillfälle att återkomma i ärendet.

Middag hos farmor och farfar

Lördagen blev inte riktigt som jag hade planerat men en sak som följde schemat var middag hos farmor och farfar. Sofia sjuk och när jag väl fick tag på Axel var han nyvaken och hade varit ute länge kvällen innan. Så jag och Karin tog med oss Anush som precis kommit tillbaka från Armenien på semester. Karin hade fått löfte om att få sköta kameran idag och då snart ingen människa i min närhet vill vara med på bild så blir det bilden nedan från bilturen hem som får illustrera den här dagen. Dock var humöret så bra på Karin att jag blev väldigt glad att fånga henne och Anush på film dansandes i väntan på att jag skulle ordna en parkeringsbiljett. Fantastiskt meterial. EFter en mycket trevlig middag hos farmor och farfar så rullade vi hemåt och som grädde på moset stannade vi till hos Anush där Karin fick popcorn och läsk innan vi fortsatte den långa färden hemåt österledinge. Karin hann knappt i säng innan hon somnade idag. Sista natten med lilltjejen för den här gången.

Roadtrip Roslagen - Nynäshamn, tur och retur

Mune, le gardien de la lune

Milo - MånvaktarenIdag var det biodags med gänget. Erika var redan uppbokad med farmor och farfar så det fick bli utan henne den här gången, jag tror dock att hon hade gilat den här filmen. Det var en fantastiskt trevlig film med en rolig blandning av animerat och sedan tecknat i drömscenerna. Att man dessutom använde många figurer som var uppenbart inspirerade från datorspel som Rayman med flera var en snygg blinkning åt inspirationskällorna. Filmens miljö var verkligen drömska på samma sätt som i Rayman Revolution exempelvis. Det är kul att bli överraskad när man ser animerad film att det inte följer de vanliga recepten från amerikanska animerade filmer, den här filmen kommer från Frankrike och det var en mycket vacker liten saga med en rolig historia berättad på ett bra sätt. För en gång skull var reklamtexten för filmen på SFs hemsida på pricken:
När en faun som heter Milo blir utsedd till Månvaktare är det många som blir förvånade, inte minst han själv. Milo är mörkrädd och kan inte se skillnad på stjärnorna och är inte alls förberedd på det ansvar som uppdraget innebär. När solen plötsligt blir stulen och det är Milos fel blir det kaos och obalans mellan natt och dag. Milo bestämmer sig för att han måste ta tillbaka solen och ställa allt till rätta och ger sig ut på en äventyrlig resa tillsammans med några vänner. Milo Månvaktare är en vacker och förförisk berättelse om en annan värld. Filmen trollbinder med sin prisbelönta musik och stilfulla animationer och berättar samtidigt en fin historia om hur det är att få ett stort ansvar när man inte känner sig redo. Filmen har prisats på flera filmfestivaler och bland annat utsetts till Bästa film på Tokyo Anime Awards.

EFter filmen skjutsade vi hem Axel innan vi åkte tillbaka farmen för att grilla tillsammans med Johan och Lena. När vi kom fram fick vi en liten överraskning då två av Johan och Lenas döttrar med barn hade bestämt sig för att vara med på grillkalaset. Mycket trevligt och det blev mycket gott att njuta av. ROligt att grilla och med tanke på hur lite jag har grillat de senaste åren så är två gånger den här veckan en positiv förändring.

Axel, Sofia och Karin på bio

Den här dagen för tio år sedan

Fullt hus i Sjöfallet i juli 2007. Barnen har med sig vänner och jag och Elsa hade sällskap av Annelie. Vi fyllde helt enkelt varsin Chrysler Voyager

flickricon     Bilder på flickr:
     https://www.flickr.com/photos/casselbrant/sets/72157601660141087/

Det är med stor värme som jag minns våra besök i Sjöfallet och speciellt alla dessa gånger då vi hade mycket släkt, vänner och barn omkring oss. Det var fantastiska trevliga tillfällen i livet.

Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon
Elsa och Annelie förbereder lite glass och melon till efterrätt.

Motormässan i Älvsjö

Det var några år sedan jag var på MC-mässan senast. Nu hade jag köpt biljetter för att få med ett par av ungdomarna från vårt boende på en aktivitet. När det väl var dags att åka så var det en stackare som vi fick med oss. Jag ringde till Axel då jag hade en biljett ledig plötsligt men tyvärrr missade han samtalet vilket var tråkigt då jag tror att det hade kunnat varit trevligt för såväl Axel som Ali att ha få träffat varandra.
Nåväl, vi hittade sent omsider iväg till Älvsjö-mässan och väl där fick vi ägna en försvarlig del restiden till att hitta en parkeringsplats. Jag kan inte för mitt liv förstå varför man har underdimensionerat behovet av P-platser så kraftigt på Stockholmsmässan? Det är obegripligt. Det borde rimligen vara enkel matematik att räkna ut hur många besökare som de har på de största evenemangen och sedan anpassa parkeringstillgången efter detta? Det kommer folk även utifrån, utanför det omedelbara kommunaltrafiksnätet i Stockholm till de här evenemangen.

Den enskilt största anledingen till besöket på mässan var att få dit ALi och min kollega Kristina för att kanske umgås på en neutral plats då deras kommunikation helt har frusit in. Väl på plats så gjorde ALi allt för att undvika Kristina så att jag och Kristina fick vandra omkring på mässan på egen hand under tiden Ali höll avstånd och kollade in lite sköna hojar. Sju timmars ganska bortslängt arbete på min lediga dag men ibland måste man försöka med något annat. Jag fick ialla fall kolla in de två olika motorcyklar som jag just nu fundrear kring som framtida fördmedel.

Triumph

Ducati

Ducati

Honda

Ducati

Harley-Davidson

Harley-Davidson

Harley-Davidson

BMW

Ducati

Zündapp

Julen firas i Nynäshamn

Årets julfirande gick av stapeln i Backlura, Nynäshamn. God mat, tre generationer och sex kusiner samlades för att fira julafton tillsammans. Absolut ingen vill vara med på bild dock, så det blir ett litet ljus i vintermörkret istället. God fortsättning på er.

God Jul