Etikettarkiv: Åsa Alinger

En plats i solen

Riktig sommarvärme. Min gamla arbetsplats. Jag började här som vikarie under hösten 2012 under tiden som jag fortfarande jobbade på SBA som säljare. I Upplands Väsby blev jag kvar till början av 2014 då jag stack iväg till Vallentuna. Men redan i början av 2015 var jag tillbaka. Det känns som att året i Vallentuna var mycket längre så här i backspegeln, men det var den inte. Det hann bara vara ett skifte av halva personalgruppen och dessutom så hade jag ju redan under sommaren 2013 börjat tagit extrapass i Vallentuna. 2014 var jag där närmast heltid.
I Väsby var jag som sagt tillbaka i början på 2015 igen och i mitten av året var jag etablerad som vikarie i huset igen. Det har varit en underlig period och så fylld av dubbla känslor. Jag har fått jobba med bra personal, framför allt vikarier faktiskt, och jag har träffat en kvinna som betyder mycket för mig privat och jag har stött på ett massivt motstånd mot att utföra arbetet enligt den pedagogik som företaget har ålagt oss att använda. Kampen mot att få kollegor att utvecklas till en effektiv och kompetent arbetsgrupp gick om intet.

När Jens valde att lämna oss så var det väl sista dödsrycket för mig på enheten. Kampen slutade med en förflyttning till Bålsta och jag ser knappast någon ljusning för ”Åttan” inom någon snar framtid.
Trots min hat-kärlek till ”Åttan” så finns det ju händelser som går att binda till precis allt som du ser på bilden nedan. Grillen, de målade möblerna, brandtrappan, Anush…ja, till och med de vita bildäcken, jag kan nog koppla allt till olika händelser och historier. Men nu har jag gjort mitt på det här boendet och sedan sex veckor tillbaka så är jag ännu längre norr om Stockholm.

Anush på Vårljus i Upplands Väsby
Klicka på bilden för en förstoring.

Med nyputsade vingar

Jag bestämde mig för att trotsa feber och värkande leder med att ta mig till Åsa och få min frisyr, eller vad man skall kalla den, ompysslad. Min favoritklipperska, Åsa, såg till att styra upp frisyren och om jag nu överlever den kommande natten så kommer jag att vara snyggast på jobbet i morgon…igen.

Nu blir det ett par timmars fullständigt omotiverat slöhäng framför TV’n då Johan och Lena är i Spanien och jag har huset för mig själv. Egentligen borde jag utföra en del andra sysslor men jag pallar faktiskt inte att motivera mig när inte febern kan låta mig vara ifred. Får bli vila och ett glas Martini (tack Åsa) ikväll.

Åsa Alinger

Fem år yngre i ett klipp

Åsa Alinger Jag har trivts med att gå långhårig ett tag nu men de senaste månaderna så har jag varit bra less på det gråa tunna burret som samlats bakom nacken. EFter att ha bestämt mig för att låta lockarna falla så frågade jag min f.d. kollega Åsa om inte hon kunde sätta saken i håret på mig. Jag var till och med så utled på min brist på frisyr att jag lät en av tjejerna på Asyl- och PUT-boendet jag jobbar på i Upplands Väsby fläta håret på mig en kväll eller två innan jag åkte över till Jakan, den sista dagen i februari, och lät Åsa sätta saken i det som nu känns som en frisyr igen.

Förutom att få äran att bli friserad av Åsa så var det trevligt att få se hennes nya lägenhet. Hon inreder sitt hem så att det utan problem skulle passa i vilket glassigt magasin som helst. Hon hade flera detaljer som jag gillade skarpt och den underbart kitchiga fåtöljen som hon hade fått tag på var verkligen en liten pärla i bostaden.
Nu när Åsa har bytt arbetsplats så kommer jag att sakna att ha henne att gnabbas med så jag får väl helt enkelt se till att klippa mig oftare framöver.

Jag - nyfriserad

#aldrigvunnitcupen

En ledig måndag som blev produktiv och bra trots att allt jag egentligen vill är att sova. Först ett långt produktivt samtal med min kollega Marielle, sedan snickeripyssel i verkstaden tillsammans med Johan innan jag hann med ytterligare ett bra samtal med Marielle. Sedan åkte jag iväg till min före detta kollega Åsa som fick ge mig en ny något kortare frisyr. Sent i går tog jag beslutet att köpa biljett till dagens match i Svenska Cupen mellan Hammarby och Ljungskile.
Efter en plågsam start där Ljungskile slog in två mål inom loppet av två och en halv minut så vände matchen sakta, sakta till Bajens fördel. Den här matchen kommer att kunna bli en av de historiska snackmatcherna. Kul att man gick trots allt.
4 – 2, tack!

Nya Söderstadion