Ett annat Hammarby

Härom veckan så var jag ute på lite upptäckarresa runt Uppsala för att titta lite närmare på sevärdheterna runt mitt tillfälliga läger. Ett självklart stopp på vägen var att titta närmare på Carl von Linnés gård Hammarby. Kanske den svenske vetenskapsman som betytt mest internationellt, vår store botaniker, läkare, geolog och zoolog. Det var absolut värt inträdesbiljetten för att få ta del av den guidade turen. Att efter visningen i bostaden strosa runt på gård och i lund resulterade i ett par trevliga timmar tillbringade i kontemplation.

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Carl von Linnés Hammarby

Flygkamrater över Afrika

Hellen AtienoNu har nog alla bitar fallit på plats mer eller midre och jag är redo att åka. Dessutom vet jag att Hellen är på tårna och också börjar bli färdig. Hon har till och med köpt två uppsättningar afrikanska kläder till Karin. Ikväll när vi kommer fram så kommer jag att sakta börja min återhämtning efter 329 arbetstimmar i maj och jössesmånga timmar även i juni. Så att få möjligheten att umgås med Karin och Helen två veckor i mitt underbara Kenya känns just nu som viktigt och en välsignelse.

På väg hem till Dunga utanför Kisumu, Kenya, tillsammans med Karin. I kväll när vi kommer hem till vår sköna lilla vrå så hoppas jag att Karin kommer att trivas i pappas blivande arbetsrum. I måndags kväll so jobbade Johan och jag natt på jobbet och Johan tittade på mig och frågade:

-Har du jobbat dag idag också?
-Ja och jag fortsätter att jobba dag i morgon också!

-Men du var ledig i helgen?
-Nej, jag jobbade fredag, lördag och söndag.
-Så i morgon åker du hem och vilar och packar inför onsdagen?
-Nej. Jag åker till Uppsala och jobbar natt till nio på onsdag morgon.

-Det kan vara den absolut sämsta reseförberedelse och -planering jag någonsin har hört talas om!

Visst blev det en stressig förmiddag igår. Bland annat så behövde jag besöka fyra apotek innan jag fick tag på Karins malariamedel, på grund av att jag missförstod vilket apotek som hade Malarone Junior på hyllan. Dessutom hade jag en otrevlig sladd i en rondell här i Uppsala som höll på att placera mig utanför vägen. Jag höll visserligen an aning mer fart in i rondellen än vad jag borde men mina bakdäck släppte plötsligt helt och hållet. Med en hand på ratten och en hand på växelspaken var bara att acceptera. Det fanns ingen chans att byta grepp, så med vänster hand slängde jag upp bilen i motsatt riktning samtidigt som den nästan hade slagit upp i nittio grader. Sedan snabbt snurra upp i fullt utslag åt andra hållet då däcken inte verkade få något grepp på vägbanan över huvud taget. Det var fem sekunder av bara reaktion och instinkt.
Fuktigt men inte blött på vägen och fortfarande rejält mönster i däcken och inga liknande tendenser i vintras så min första misstanke var fult spel. På morgonen när jag lämnade jobbet så hade min kollega en punkterat däck, så jag stannade och kontrollerade att det inte var något insmetat på däcken eller något liknande. Det fanns ingenting som tydde på det så jag får tills vidare anta att det var kombinationen väta, nylagd vägyta och däcktyp som orsakade sladden.

Väl medveten om att jag skulle ha tillräckligt att uträtta innan resan så att jag skulle hållas på tårna hela dagen men det där var mer äventyr än vad jag hade önskat mig. Förhoppningsvis får jag snart luta mig tillbaka och väga på hälarna snarare än att hålla mig på tårna.
Frågan är hur mycket jag vågar lita på väggreppet ikväll. Ytterligare cirka 140 kilometer kvar innan det blir taxi till Arlanda.

Mer Marholmen

Som jag berättade igår så var vi på Marholmen ett antal kollegor igår. Efter att ha kommit tvåa i båtorienteringen, efter att ha misslyckats med att gissa det totala antalet flaggstänger på Marholmen, så var jag sugen på att få möjligheten till en revanch. Den som sålde in den chansen var dock min kollega Carina som var med i laget som kom sist. Så när chansen till att gå loss mad bangolf blev det genast mer intressant. Individuellt spel och möjligheten till att psyka motståndarna på mitt eget lilla vis. Underbart. Första två hålen spelde vi i hela gruppen vilket gjorde det till en långdragen historia. Sedan fick vi gå fritt. Det gjorde att alla kunde spela i sin egen takt men det tog helt bort möjligheten till briljanta psykningar och mentala lekar. Efter att ha spelat några hål på 2 och 3 slag så lurade jag mig själv att det gick tillräckligt bra, särskilt eftersom jag var klar under tiden de flesta fortfarande bara hade kommit halvvägs. En vanlig missbedömning jag gör, att andra gör saker i samma hastighet som jag själv gör. Så i slutändan efter att ha spelat klart banan snabbast av alla naturligtvis, så slutade jag tvåa igen. Otroligt irriternde. Dålig förlorare, men med en klackspark. Kul hade vi i alla fall.

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Istället för arbete på Marholmen

Vilken sommardag, underbar och inte blev det sämre av att jag fick möjligheten att tillbringa den på Marholmen tillsammans med några av mina kollegor från Rånäs behandlingshem. Det har inte varit så mycket av social gemenskap för mig i år. Närmast obefintligt faktiskt borträknat grillkvällen med Tomas för snart två månader sedan och min senaste resa till Kenya. Annars är jag på jobbet eller dödsknarkartrött i lägenheten.
Nu hadde Sanna samlat oss nio stycken av styrkan och dagen började perfekt med en lång och ostressad frukost. Vi satt närnare nittio minuter och åt och pratade vid furkostbuffén innan vi gick vidare för att köra lite båtorientering. Tremannalag, tre båtar, och jag skötte kommandot i vår lilla burk. Vi hade en grym effektiv plan och var 20 minuter i i mål före andra båt och 40 minuter före tredje och sista båten. Vid sex olika bojar hade man hängt olika ledtrådar till tre olika frågor till svaren på ett land, ett årtal och en person. Sedan på boj nummer sex så fanns en utslagsfråga som skulle fälla avgörandet om två eller fler lag hade samma antal rätt på de tre ledtrådsbundna frågorna. Långt före de andra lagen som sagt men tiden hade ingen betydelse. Utslagsfrågan var det som lurade oss på förstaplatsen och gav oss en sur andraplats…så vi som är dåliga förlorare gjorde nya försök…jag berättar mer om det i morgon.

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Rånäs behandlingshem på Marholmen

Andra bestämmer

Dagen har varit lugn men stressande lik förbenat. De massiva arbetstiderna den senaste tiden tar ut sin rätt då jag inte hinner göra något på hemmaplan. Att skriva ett brev som borde blivit skivet, att gå igenom och registrera betalningar av fakturor till månadsslutet och att sova. Alla är de övningar och uppgifter som försvinner in i arbetsdimman just nu. Nu har huvudkontoret öppnat ögonen för min arbetstid och dragit i bromsen. Arbetstidslagen skall följas. Inget utrymme för att fördela sin arbetsbörda efter egna behov och målsättningar. Något får i arbetsskocken kan då bli kränkt och detta måste förhindras. Jag har ju redan tidigare stött på chefer och kollegor som ansett det till och med stötande att jag har fått ut mer i lönekuverten än vad de har fått. Att jag då valt att arbeta istället för att sitta framför TV’n hemma är inte relavant för dessa människor. Alla skall ju ha ungefär samma inkomst, oavsett omständligheter, annars är det något slags kränkande särbehandling av de som inte vill eller orkar. Det är bara så otroligt märkligt förhållningssätt till lönearbete.
Att arbetsgivarna reagerar är inte svårt att förstå. De är rädda för varje möjlig strid med facket som kan skönjas vid horisonten. Facket avväpnar man dock enkelt när man förstått deras uppsåt. Deras ondskefulla egalitära agenda kan man i den här frågan komma runt genom att ta anställning hos två av varandra oberoende arbetsgivare. Då är inte facket intresserade av hur mycket man arbetar längre. Det är för att deras huvudargument att allt arbete är tvång och att all form av arbete utöver den överenskomna arbetstiden för heltidsarbete är dödshatarnazism från arbetsgivarens sida förlorar relevans när jag valt attt arbeta hos olika arbetsgivare. Att facket inte har vågat ta det klivet ännu är naturligtvis för att det fortfarande finns en enklav av förtappade själar som anser att mängden arbete och produktionsvinst skall avspegla ersättningen där för.

Efter att bara ha åkt in till jobbet för APT idag så rullade jag snart hemåt igen. Skönt att lite lugnt kunna lyssna på poddar samtidigt som man glider igenom det uppländska landskapet. Jag stannade till för att handla lite vin och mat och fick syn på den mycket tilltalande Chevan på bilden här nedanför-↓

Chevrolet Impala från 1962 i Uppsala idag

Dick Harrison – Nordiska korståg

Dick Harrison - Nordiska korstågDick Harrisons Nordiska korståg är en bok av tre som landade i min bokhylla på grund av att jag glömde att avbeställa ett bokpaket och jag hade inte ens sett vilka böcker som ingick. Nåväl. Nu är denna läst och det får väl anses vara en ganska tunn titel som snabbt avverkades på ett par jobbnätter. Ingen djupdykning i ämnet men man får väl kategorisera den här boken som en inkörsport till tyngre grejer. En ganska habil genomgång av vilka som reste var bland norska, danska och svenska korsfarare och den senare halvan av boken som fokuserar på di svenske och korstågen österut innehöll för min egen del mycket ny matnyttig information. Ett par titlar till ingick i en triologo av historiska titlar i bokpaketet, det får väl bli till att läsa igenom dem också vad det lider.

AIK – Hammarby IF 2-0

Sista matchen innan sommaruppehållet och bortaderby mot AIK förra söndagen. Det var en märklig inledning av matchen där publikens manifestation mot polisen, i form av tio minuters absolut tystnad, uppenbart påverkade spelarna och kanske Hammarby mest. AIK verkade komma igång med sitt spel direkt de båda klackarna började göra sig hörda och mål i sjuttonde och nittonde minuten spikade igen kistan för ett Bajen som aldrig återhämtade sig och faktiskt aldrig fick en chans att komma in i matchen. Att man startade Mats Solheim som inte var färdig att spela efter skadan senast var en nesa och nu hoppas jag att vi har en hel och redo backlinje redo efter sommaruppehållet.

Nu kör vi över dem!