Kategoriarkiv: Den casselbrantska bokhyllan

Svensk Numismatisk Tidskrift 5-2018

Svensk Numismatisk TudskriftSvensk Numismatisk Tidskrift bjuder alltid på något numismatiskt läsvärt. I det senaste numret så är det särskilt artiklarna Från Stockholm till Augsburg − och åter av Bengt Hemmingsson och Svenskt tecken i latinsk text år 1627 blev NICÖPENSIS av Lennart Castenhag som lockade mitt intresse. Från Stockholm till Augsburg − och åter bjuder på flera tänkvärda dimensioner, som förekomsten av privat myntning godkänd och till och med omtyckt av kungen. Det får ett anarko-kapitalistiskt hjärta att dunka lite snabbare och viljan att studera historisk ekonomi starkare. I övrigt så känner jag väl som alltid att innehållet har en väldig slagsida åt det arkeologiska och att det finns väldigt lite för oss som exempelvis anser att tvåkronor från kronreformen till nu är av intresse. Mitt egent numismatiska intresse är ju en kombination av mitt anarko-kapitalistiska intresse för bullion och det där jubileumsmyntet från det kungliga böllopet 1976.

Alltid intressant att läsa Svensk Numismatisk Tidskrift och det var ett bra beslut att börja prenumerera då det alltid är skönare att läsa på papper än digitalt.

Signum, 6-2018

Signum - katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälleNu har jag äntligen gjort slag i saken och börjat prenumerera på Signum – katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle, då just artiklar om kultur och samhälle saknas eller helt enkelt bara födummas och misshandlas i dagspressen och saknar forum i vår samtid. Då får man söka sig till de alternativa källorna där intellektualism fortfarande har utrymme. De publikationer som nu når mig genom prenumeration är Signum samt SNT, Svensk Numismatisk Tidskrift så just nu känner jag nästan att jag är heltäckt med nödvändig information från omvärlden. Det som saknas skulle vara någon trevlig horologisk publikation med då de som attraherar mig är tyskspråkiga så faller det på mina språkliga brister. Dessutom så skulle något trevligt Bookazine (jag vet faktiskt inte om jag skall hata eller omfamna begreppet) om handeldvapen vara trevligt av avnjuta på verandan på somrarna. Jag har dessutom påbörjat en övertalningskampanj, alternativt idé-försäljningskampanj av ett frihetligt magasin till ett förlag och vi får väl se om det kan bär någon frukt. De skulle till och med kunna få stjäla idén av mig bara den förverkligades. Politik, historia, religion, kultur och samhälle, till och med ekonomi är ämnen som helt enkelt inte hanteras på allvar i vårt land. I mina mörkaste stunder vill jag tycka att det är kulturellt utarmat och fattigt men jag vet innerst inne att det finns ett hopp därute. Det står bara var och en själv att finna det.

SoldF – 1986

Soldaten i fält - 1986När det krävs så måste man ta tillvara på sig själv, man måste vara man. Om det smäller till och du blir angripen och du måste försvara dig, fienden är på väg, då måste du vara redo. Du måste vara rustad. Din fiende kan vara en väntad eller oväntad fiende, till och med en vän som vänt om och nu är din fiende plötsligt. Även om du inte har en Ksp 58 eller Truppmina 12 hemma i gömmorna men du måste vara redo mentalt. Rustad för krig. Vissa kanske tycker att rätt förberedelse är att läsa en klassiker som The Art of War av Sun Tzu eller något annat krigsfilosofiskt verk från någon sedan länge begraven asiatisk tänkare men tro mig, när det verkligen gäller så är det två böcker du vill ha nedstoppade i dina benfickor på dina m/69-byxor och det här är definitivt en av dem.

Lär känna din fiende, din fiendens uppträdande, din fiendens svagheter och det spelar ingen roll om det är anfall i öppen eller småbruten terräng, strid i mörker eller strid i bebyggelse, du måste vara redo. Du måste ta striden.
Om du har läst så här långt är det nu fullt möjligt att du tror att jag har blivit galen. Jag kan lova att jag inte är galnare nu än tidigare men idag bär jag min inre basker and my mind is set to fight.

Unix Complete

Unix CompleteMan älskar je referensverk…uppenbarligen. Det här är ytterligare en av de där bra att ha böckerna som man måste ha i bokhyllan när jag känner en obetvingad lust att datornörda loss bara för att. Som med Linux Command Summary. Nu har jag använt Linux så länge att det kan anses vara mitt go-to-OS men eftersom jag inte nördar ner mig i olika datorrelaterade proejct så ofta längre så kan jag antagligen egentligen mer om det som finns under motorhuven på operativsystem som BeOS, OS/2, eComStation, Windows NT-varianterna et cetera så jag behöver fortfarande läsa upp mig på dokumentationen när jag behöver finjustera förgasarna i systemet. Då är det alltid skönt att ha lite referensverk. Nu är det här ett Unix-relaterat verk men Linux är ju ett derivat därav. Jag tror inte att jag någonsin kommit längre än att ha installerat SUN Solaris (numera Oracle Solaris) och använt det max i några dagar till någon vecka Kanske till och med att jag installerat FreeBSD någon gång under sekelskiftet (vilket av dem får ni själva fundera ut). Efter att ha testat en mängd olika system, även en VAX Station har stått på mitt skrivbord, så har det ändå blivit så att jag fastnat för ett system som inte vet hur man sviker sin husse, även om husse aldrig riktigt lär sig hur kugghjulen snurrar under huven. När husse är så lat så måste husse ha bra referenslitteratur så att han vet vad han skall göra när en blinkande prompt möter hans öga. Bläddrar i den ibland men den får väl anses som just en sådan där bra att ha bok. No more no less.

Linux Command Summary (Clarica Grove & Phil Hughes)

Linux Command SummaryLinux Command Summary är ett rent referensverk och används som sådant också. Den hittade nog in i mitt bibliotek redan vid tiden för millenieskiftet och användes nog när jag experimenterade med någon dåtida Mandrake Linux distribution (någonstans från version 8.2 till 9.0). Nu har den börjat användas igen efter att endast ha stått och samlat damm genom åren. Visserligen har jag använt mig av uteslutande Linux för mitt dagliga datorbehov och en del OS/2 och eComStation för hobby och lek sedan jag stängde ner min egen webbserver och flyttade till ett webbhotell igen. Boken är en samling av kommandon för Linux och olika växlar och attribut för dessa. Den här boken kommer att komma till heders igen nu när jag har installerat Damn Small Linux på en gammal Compaq laptop men målsättningen att verkligen lära mig hur man plockar ihop en egen personlig men högst användbar Linux-distro med bara de programvaror som jag använder och kanske lyckas slimma ner en installation med bara de drivrutiner man behöver för just den aktuella hårdvaran och med de senaste versionerna av de mjukvaror jag använder för tillfället, jag menar, t.o.m. med Damn Small Linux så ger en färdig hårddiskinstallation en miljö med minst fyra ordbeandlare/texteditorer. Det finns alltid möjlighet att cutomizera en installation och den här testmiljön ger förutsättningar för det samtidigt som Linux Command Summary blir ett helt nödvändigt verktyg för att kunna använda Linux fullt ut. Boken kommer att bli vältummad framöver och som jag bruka betona så är referenslitteratur minst lika viktigt (om inte den viktigaste litteraturen) i bokhyllan som skönlitteratur per se.

Författare klottrar

Författare klottrar - Bakhåll förlagEn trevlig liten bagatell där titeln berättar precis vad det rör sig om, nämligen författares klotter. Det är en intressant blandning av klotter och teckningar av olika karaktär och kvalitet. Harriet Löwenhjelm och Victoria Benedictsson visar på stort artisteri och naturtroget tecknande medans Franz Kafka är skicklig på att med enkla medel visa känslolägen och stämning med grovhuggna figurer. Den här boken har bröderna Peter Glas och Dekius Lack varit redaktörer till boken som är utgiven på ett av mina favoritförlag, Bakhåll som ger ut mycket bra litteratur och inte minst Franz Kafkas samlade verk och många böcker som hamnar i min egen boksamling. Här kan man försjunka in i författarnas klotter och teckningar med alldeles utmärkta kommentarer och relevanta berättelser omkring materialet, så jag kan varmt rekommendera boken. Det är en utmärkt sommarbok.
August Strindberg må ha varit en av våra största författare, målare och fotografer men klotter är inte hans starkaste sida, förvånansvärt nog. Glad att ha den här volymen i min bokhylla.

You get so alone at times that it just makes sense

Charles Bukowski - You get so alone at times that it just makes senseNär jag upptäckte Chales Bukowski så var det i roman- och novellform, att han skrev poesi trodde jag först bara var en grej som han hade gett sitt alter ego Henry Chinaski och det gick några år innan jag kom i kontakt med Bukowsis poesi. Bukowski har en tematik som går igen i allt han gör. Han är skränig, oborstad, drucken och vill ha sina kvinnor. Allt detta fungerar bra i hans raka snabba stil som inte så lite är inspirerad av Beat-generationen men saknar egentligen den existensialistiska filosofi som Beat-generationen präglades av. Visserligen an man tolka en hel del av Bukowskis skrivande som existensialistiskt men han saknar varje eftertanke, slutsats eller djupare resonerande. Det är inte hans sak att skriva läsaren på näsan men man kan inte säga annat än att han speglar läsaren sin existensiella likgiltighet så skickligt att läsaren definitivt kommer att filosofera i existensiela termer.

Hur är bukowski som poet då?
Det är en kluven känsla jag har för Charles Bukowski som poet. Det finns visst gulkorn att hitta i den här volymen, utgiven på Black Sparrow Press, men det mesta är ganska tråkigt, repetativt och förutsägbart och det ger mig inte tillnärmelsevis lika mycket tillfredställelse som romanerna och novellerna. Jag kan utan vidare tänka mig att jag skulle uppskatta fler av dikterna om jag fick dem serverade en och en i något magasin men samlade i bokform så blir det lite för enahanda. Även om jag gillar att läsa Bukowski i romanform så får jag nog säga att hans poesi inte riktigt räcker ända fram, hans raka dysantropiska skildringar skall ha utrymme att berättas.

oh yes

I’ve been so
down in the mouth
lately
that sometimes when I
bend over to
lace my shoes
there are
three
tongues.

Boris Benulic – Inte mitt krig

Boris Benulic - Inte mitt krigBoris Benulic självbiografi Inte mitt krig är första volymen som kommer från bokförlaget Cultura Ætatis, vilket Boris själv är en av personerna bakom. Det är en personlig självbiografi med distans till det privata. Den som söker hitta snaskiga historier eller familjelivsbeskrivningar kan glömma det direkt, Boris Benulic berättar historien om sig själv utan behov att förstärka det med att lämna ut andra människor nakna som så många andra känner behov av att göra idag, och det gör naturligvis boken och berättelsen samlad och fokuserad. Det här är Boris Benulic berättelse punkt slut. Det är en intressant resa att följa, både den personliga och politiska personan Boris och den pågående parallellhistorien om den högst aktuella rättsprocessen med det kafkaeska händelseförloppet. Boris klarar att på ett bra och dessutom, trots allt, underhållande vis berätta om rättsprocessen som utvecklar sig till att bli ännu en i raden av rättshaveier som numera är comme-il-faut inom det svenska rättsväsendet.
Den politiska vandringen för Boris Benulic verkar ha varit, trots allt, relativt spikrak. Hans marxism grundar sig på Marx skrivna ord och inte det han tror att Marx har skrivit vilket skiljer honom från i stort sett hela den europeiska vänsterrörelsen, då som nu. Eftersom Boris har samma syn på arbete som undertecknad så är det naturligtvis underbart glädjande för mig att se att det forfarande finns fler som inte ser arbetet som en rättighet att få en inkomst utan att överhuvudtaget investera i arbetet själv. Boken är en intressant läsning för den som följer Radio Bubb.la och lyssnar på Boris åsikter och analyser flera gånger i veckan. Boken ger tillsammans med det man får höra av Boris i podden en bred och tydlig bild av personeb Boris Benulic. Dessutom så skall det bli intressant att fortsätta följa Boris fortsatta gärningar med Cultura Ætatis för är det något som självbiografin gör mig övertygad om så är det att Boris är och alltid kommer att vara den borne kulturarbetaren och en av de slaget vi inte har för många av, en bra.

Droger A-Ö, Tunving, Nordegren

Droger A-Ö - Kerstin Tunving & Thomas NordegrenRedan när jag såg att Natur & Kultur hade den här boken på gång så gjorde jag en beställning. Det kanske kan låta märkligt men det här är den enda boken som jag har varit så mån om att lägga vantarna på att jag förhandsbeställt den. Det här var under en tid när jag arbetade med missbrukare och missbruksproblematik och hade så gjort i fyra års tid. Under den tiden hade min nyfikenhet på mekanismerna bakom vad som framkallar missbruk och de olika biologiska och neurologiska effekterna för att inte tala om mitt intresse för de psykologiska sambanden bakom olika fenomen inom missbruksproblematik ökat och de utredningar och forskarrapporter som jag kunde rafsa åt mig läste jag med stor nyfikenhet och vetgirighet. Det här är den enda alfabetiska uppslagsbok som jag har läst från pärm till pärm. Som vore det en roman. Boken kom 1993 och den följde med mig i arbetslivet några år till. Tyvär var det någon som stal den ur bokhyllan på jobbet och det var oerhört irriterande då jag använde verket som referens i alla upptänkliga sammanhang. Det resulterade i att jag ett par år senare beställde en ny kopia i en senare utgåva.

Det är länge sedan jag läste något i det här verket och sedan jag beställde ett nytt exemplar så har jag inte använt den alls men den står där i bokhyllan redo att användas vid behov. Då jag inte jobbat mer än snuddat vid missbruksproblematik yrkesmässigt sedan 1996 så har behovet varit minst sagt sparamt. Dessutom har väl min egen bild av alkohol- och drogpolitik förskjutits och nyanserats sedan jag var som mest inne i dessa frågor på ett yrkesmässigt plan. Jag kommer ju ihåg att jag redan när boken kom tyckte att en del artiklar i verket var politiserade och kanske inte riktigt i den riktning min strävan pekade. När jag var yrkesverksam inom skrået så fanns det en samsyn inom missbruksvården att det alltid skulle finnas ett krav på nykterhet och någon form av återfallsförbud för den som fick insatser från samhället. Detta gällde såväl behandlande insatser som hjälp med olika boendeformer. Samtidigt som olika former av substansmissbruk klassades som sjukdom så skulle man alltså inte tolerera några symptom på sjukdomen utan att detta skulle bestraffas. Man arbetade väldigt lite med att tillsammans med missbrukaren komma fram till vad som ledde fram till upprepade återfall utan inriktade sig på att enbart bestraffa dessa. Detta kommer i mina ögon alltid att leda till en nedåtgående spiral i sjukdomen och kan inte vara en långsiktigt framkomlig väg. Idag finns det flera försök att bedriva boendeformer där man inte ställer total avhållsamhet som krav på missbrukarna för att de skall få behålla sin boendeform. Det tror jag är första steget bort från en skambeläggande hållning inom samhällets bemötande av missbrukarna och behöver följas av flera steg av avkriminallisering för att nå möjliga och sunda resultat för individerna det handlar om.

Droger A-Ö är dock en bok innehållande en mängd roliga, tänkvärda och intressanta uppslagsord och kommer sannolikt bli bläddrad i igen vad det lider. Den har tillsvidare en självklar plats i mitt bibliotek.

Helgens läsning räddad

Fick en trevlig överraskning i brevlådan idag. För en tid sedan bestämde jag mig för att bli medlem i Svenska Numismatiska Föreningen, jag har läst ett antal årgångar av deras medlemstidskrift Svensk Numismatisk Tidskrift i PDF-formatnumismatik.se och kände att jag med ett medlemskap skulle få tidskriften i härligt pappersformat i brevlådan istället, så när jag nu väl kom till skott så hade jag räknat med att få nästa nummer av medlemsskriftet i lådan om ett par månader men döm om min tacksamhet och förvåning när jag idag fick samtliga fyra nummer som är utgivna i år med dagens post. Kul. Så nu ska jag avnjuta lite numismatisk läsning under helgen.

SNT 1/2018

SNT 2/2018

SNT 3/2018

SNT 4/2018