månadsarkiv: januari 2017

Bullion som sparlösning?

SilvertackaEfter några år av att försöka jobba sig upp till att få näsan över vattenytan så har jag börjat fundera på olika sparalternativ för framtiden. En gång i tiden så köpte och sålde jag lite aktier men det är ju ett kvartsekel sedan. Jag har kikat på börslistorna i ett par månader och hittat lite intressanta alternativ, man vill ju hitta långsiktigt kloka alternativ. Ett alternativ skulle kunna vara ädelmetall. Det skulle kunna vara en idé både i sin rena form och i form av aktier i bolag som befinner sig i ädelmetallbranschen. Efter de senaste månadernas botaniserande i ämnet så känner jag att investering i bullion skulle kunna vara ett vaket alternativ. När jag ser priserna på silver och guld under en tioårsperiod så inser jag snabbt att en finanskris kommer att närmast dubbla värdet under en tid och finanskriser kommer vi att få se i framtiden också, var så säkra.

Det enda mysteriet när det kommer till investeringsmetaller är att medans investeringsguld är momsbefriat så är det full momsinvesteringssilver. Obegripligt för en ekonomisk idiot som undertecknad men säkert finns det folk som kan förklara det så även en idiot förstår! Eller?

Söndagsnöje

Det fick bli utgång igår. Efter att ha vänt på dygnet fram och tillbaka de senaste veckorna så var det trevligt att få lämna farmen en stund och få åka ner till storstaden och gå ut och äta lite god mat. Dessutom fick jag mitt favoritsällskap med mig. Anush är den armeniska virvelvinden som alltid är rolig att umgås med och en kväll på Harry B James var fantastiskt kul.
Jag hoppas och tror att vi kommer ha mycket roligt ihop i framtiden också.

Anush

Indian vs. Victory

När jag besökte MC-mässan igår så hade jag förutom förutom min arbetsrelaterade uppgift också för avsikt att titta närmare på ett par hojar som lockat mitt intresse på senare tid. Harley-Davidson i all ära men vad Polaris har lyckats göra med Victory och inte minst på senare tid med Indian är bra mycket mer intressant. Elnora, världens sexigaste testbänk har stärkt mitt intresse för Indian rejält. Mc-mässan 2011 var första tillfället jag hade att se en Victory i levande livet och de har imponerat på mig sedan dess.

Indian

Då jag hoppas att jag kan hålla min Toyota rullande ett par säsonger till så kanske en motorcykel skulle kunna vara ett skönt sommaralternativ som transportmedel?
Suget finns där påtagligt i alla fall.

Indian

Indian

Indian

Victory

Victory

Indian

Indian

De två motorcyklar som jag idag ser som de två mest intressanta om jag satsar på att köpa en ny hoj nästa år är Indian Scout Sixty och Victory Judge. Lite olika varianter på hojar men med fantastisk utstrålning och mojo. Den mindre Scouten är ju fantastiskt cool men den lite fräckare Judgen ser ju nästan ut som en Dodge Challender redo att spinna loss i ett moln av gummirök. De har sin charm båda två.

En hoj till 2018?. Kanske det. Vi får väl se vad framtiden ger.

Indian

Victory

Motormässan i Älvsjö

Det var några år sedan jag var på MC-mässan senast. Nu hade jag köpt biljetter för att få med ett par av ungdomarna från vårt boende på en aktivitet. När det väl var dags att åka så var det en stackare som vi fick med oss. Jag ringde till Axel då jag hade en biljett ledig plötsligt men tyvärrr missade han samtalet vilket var tråkigt då jag tror att det hade kunnat varit trevligt för såväl Axel som Ali att ha få träffat varandra.
Nåväl, vi hittade sent omsider iväg till Älvsjö-mässan och väl där fick vi ägna en försvarlig del restiden till att hitta en parkeringsplats. Jag kan inte för mitt liv förstå varför man har underdimensionerat behovet av P-platser så kraftigt på Stockholmsmässan? Det är obegripligt. Det borde rimligen vara enkel matematik att räkna ut hur många besökare som de har på de största evenemangen och sedan anpassa parkeringstillgången efter detta? Det kommer folk även utifrån, utanför det omedelbara kommunaltrafiksnätet i Stockholm till de här evenemangen.

Den enskilt största anledingen till besöket på mässan var att få dit ALi och min kollega Kristina för att kanske umgås på en neutral plats då deras kommunikation helt har frusit in. Väl på plats så gjorde ALi allt för att undvika Kristina så att jag och Kristina fick vandra omkring på mässan på egen hand under tiden Ali höll avstånd och kollade in lite sköna hojar. Sju timmars ganska bortslängt arbete på min lediga dag men ibland måste man försöka med något annat. Jag fick ialla fall kolla in de två olika motorcyklar som jag just nu fundrear kring som framtida fördmedel.

Triumph

Ducati

Ducati

Honda

Ducati

Harley-Davidson

Harley-Davidson

Harley-Davidson

BMW

Ducati

Zündapp

Shutter speed

Per HanDe senaste veckorna har flutit ihop till en massa av tid som jag har svårt att urskilja konturerna på de olika delmomenten i. Mellan arbetspassen har det varit mycket annat och hela tiden på olika tider på dygnet efter som mina arbetstider ser ut som de gör. Det började för en månad sedan då jag och Anush var på Prins Eugenes Waldemarsudde. Sedan dröjde det ett par veckor till nästa tillfälle men nu har vi plötsligt hängt ihop och varit ute och lekt tillsammans flera gånger i veckan. Vi har fortsatt med konsten och var häromveckan på Fotografiska, men vi har också tillbringat en hel del tid på lokal. Nu i veckan från torsdag till fredag fick vi dessutom en ett och ett halvt dygn på jobbet tillsammans och eftersom vi älskar att jobba tillsammans var det riktigt trevligt.

Fotografiska var det en utställning som visade upp Diesel-reklam från 1991-2001 ”Diesel advertisements 1991–2001 Finally It All Makes Sense” där reklambilden med Per Han dök upp igen. Jag har spart den tidning där jag såg den första gången men det var roligt att se att den ingick i utställningen.

När vi ändå var på Fotografiska så försökte jag mig på att ta en bild, med mobiltelefonen, på Anush i mörkret av Charlotte Gyllenhammars Natt. Det gick inte alls så bra, naturligtvis. Men det blev mörkt och grovkornigt. Det är också en avbild.

Anush i mörkret på Fotografiska

Karin och raketen

Karins skåpTill min stora glädje har jag delat ett drygt dygn med Karin. Hon har legat sjuk med feber under veckan och var lite låg men enligt uppgift feberfri när jag hämtade henne i Bromma i fredags. Dock hade hon inte återfått någon aptit så vi fokuserade på att köpa glass istället för så mycket mat men kyckling med ris och curry-sås ville hon gärna ha beställt till lördagen. Nåväl, glass och vindruvor är bättre än ingenting och vi hade en mysig kväll i mitt kryp-in. Det var faktiskt fantastiskt att få krypa ner i sängen och ha sin dotter sovandes på armen. Det var väldigt länge sedan senast. Saknar det redan.

I dag hade vi lite pyssel inomhus i första hand. Vi gjorde klart Karins spegelskåp och pysslade med det en liten stund. Sedan ritades det och vi la pussel. Sedan kom vi faktiskt ut en stund. Vi skulle leka kurragömma och Karin ville att jag skulle räkna och leta. Det blev i ärlighetens namn inte så svårt. Jag visade Karin hennes fotspår. De enda fotspåren på hela västersidan av tomten. Då bestämde hon sig för att lägga ut villospår. Så där gick vi omkring i olika mönster och cirklar för att lura varandra i ett senare skede.
Det pysslades även i det fria. En kartong som tidigare huserat en strålkastare till min gamla Skoda, vilken den nya ägaren hämtade i onsdag, blev till en raket och skulle användas ute i snölandskapet. Kvistar skulle stickas in i håret och bli älghorn.
Det verkade vara en ganska pigg tjej i alla fall, men när vi skulle äta mat så kändes hon var och aptiten var fortfarande borta (kan ha berott på att min curry-sås inte riktigt klarade förväntningarnai>) igen. En snabb koll visade på att det var feber igen. Inte mycket men tillräckligt för att ta lite energi av Karin och i bilen hem somnade hon.

Nu ser jag fram emot nästa gång jag får ha henne här igen.

Karin och raketen
Karin och raketen fotograferad med en gammal Polariod-kamera och film från Impossible Project.

Chinon Dart 4XP

I mina gömmor med kameror och kamerarelaterat skrot har jag en gammal men mycket välvårdad Chinon Dart 4X P som har tillhört min morfar en gång i tiden. Med tanke på att den här kameran kom ut på marknaden 1967 så är det inte helt otänkbart att det är just den här kameran som undertecknad själv blev filmad med hjälp av i min allra oskyldigaste barndom. Anledningen till att jag plockade upp och tittade närmare på kameran var att jag dels först hörde nyheten att Kodak åter börjar sälja Ektachromefilm, både för stillbild och Super-8, men sedan att jag hittade Kodaksa> podcast Kodakery där det berättas att man från Kodaks sida undersöker vad som krävs för att åter börja tillverka och sälja Kodachrome. Jag drog mig till minnes att det låg en rulle Kodachrom i tillsammans med kameran i kameraväskan. Eftersom de sista som framkallade Kodachrome upphörde med detta för ett par år sedan så blev jag lite nyfiken. Om Kodak kör igång med Kodachrome igen så vill jag se hur en film vars bäst före datum gick ut för 35 år sedan skulle se ut nu. När jag öppnade upp och kikade på kameran igen så var steg ett att se vilket batteri som satt i och om det finns något ersättningsdito. Då fann jag till min stora nyfikenhet att det redan sitter en rulle Agfachrome i kameran. Exponerad och ingen vet vad som finns på filmen. Jag är enormt sugen på att låta framkalla den.

Nu skall batteri införskaffas och ett par rullar färsk film. Till våren känner jag att det måste bli lite Super-8 filmande.

Chinon Dart 4X P - Power Zoom

Chinon Dart 4X P - Power Zoom

Bilen full av flickor

Erika och jag hade bestämt att vi skulle träffas idag efter att jag slutade jobbet. När jag kom ut till Bromma så var det ingen hemma ännu så jag passade på att plocka fram de två baksäten till Skodan som skall säljas och plötsligt stod Sofia och Karin i garagedörren och ville följa med. Kul.
Så jag packade in barnen och vi begav oss mot Nynäshamn för lunch och fika hos farmor och farfar. Det var en mycket positiv överraskning att alla tjejerna ville följa med så det blev en mycket trevlig tripp söderut. Innan vi lämnade Stockholms västra förorter så plockade vi upp Erika i Islandstorget vilket väckte minnen till liv. I juli 2008 på skåne-semester stod Sofia plötsligt uppflugen på en av stenarna vid Ale stenar och sjöng ”Islandstorget, vad är det fär fel där? Jag trippar lite här och där!”. Både Sofia och Erika mindes det direkt.

Erika

Sofia och Karin brukar ju protestera vilt mot att bli fotograferade nu för tiden men när de får leka med kameran själva så blir de lättare att få avbildade. Stelheten försvinner och poserandet tar över. Lekfullt och kul, som det ska vara. Jag hoppas att det där jag vill inte vara med på bild försvinner igen. Är det något jag vill så är det att ha mycket bilder på mina barn.

Sofia och Karin

Sofia och Karin

Sofia och Karin

Efter några timmar hos farmor och farfar så gick resan åter mot Bromma men vi gjorde ett litet stopp vid centralsttionen och köpte lite tidningar och magasin. Jag erbjöd flickorna varsin valfri tidning men Sofia avböjde med förklaringen, jag är ingen tidningstjej och Erika tyckte urvalet var för stort men Karin stegade fram till den blaska som glittrade och blänkte mest. Sedan valde jag ut en tidning till Erika men Sofia ville inte riktigt spela med.
Väl i Bromma igen så lastade jag ur flickorna och lastade i de där sätena till min Skoda. Sedan fick jag en Maria-statyet av Sofia för att pryda mitt hemmaaltare och jag begav mig ensam i bilen hem till mitt kryp-in igen.

Gunnar

Islandstorget – vad är det för fel där?

Sofia sjunder sin egenkomponerade sång ståendes på en sten mitt i Ales stenar sommaren 2008

Vinterhalt till Västerås

SkodaDet nya året har hunnit komma igång med en närmast ljummen nyårsnatt men ett par dagar senare snö och kyla i överflöd. Då jag har hittat en köpare på min Skoda som stått still på gården i snart två år och som jag inte lyckats få ihop. Efter att ha fått i ett nytt batteri i bilen sparkade den igång utan protest och sett i backspegeln så borde jag ha försökt sälja av bilen när den var nykrockad. Hur som helst så hade en av bromsskivorna bak rostat fast med beläggningen så hårt att det inte var annat än att plocka bort oket och slipa ner beläggen lite innan jag fick rull på kärran. Precis när jag fått rull på maskin igen så kom vintern. Jag orkade inte ens ge mig på att ta mig hem efter jobbet i tisdags kväll eftersom jag förstod att det inte skulle ha hunnit plogats hemmavid ännu.

Idag trotsade jag kylan och det totala trafikkaoset med en tur och retur till Västerås. Min tidigare kollega på Polstjärnan, Amelie, lämnar Västra Aros efter ett par år och flyttar tillsammans med sin man och deras söta lilla dotter tillbaka till Västkusten. Därför tackade jag snabbt ja till att träffas på en fika, då vi kanske aldrig kommer att träffas igen. Jag kommer att sakna arbetspassen med Amelie länge än. Det var under en period en väldigt bra arbetsgrupp på boendet i Västerås och Amelie var en mycket driven, stark, kunnig och perceptiv medarbetare som jag snabbt lärde mig att hålla av som kollega och vän. Jag kan bara hoppas att jag har betytt lika mycket för hennes tid på samma arbetsplats. Det är faktiskt så att Amelie var en stark anledning till att jag kunde använda min halvtidstjänst i Västerås för att hämta energi och motivation för min heltidstjänst i Upplands Väsby.
Det kändes skönt att få träffa Amelie igen och jag önskar henne och hennes familj stort lycka till i framtiden.

Amelie Hellström

Amelie Hellström