månadsarkiv: juni 2016

Bling, trams och antagligen mutor

Det är så mycket relamtrams i värlen att man ibland blir helt häpen. Jag tänker då inte på alla de produkter som säljs via TV-kanaler, som träningsprodukter som av någon anledning alltid säljs med argumentet att de får plats under sängen. Vem vill samla dem där egentligen?. Som bekant är jag lite nördig när det gäller arbandsur och gärna mekaniska sådana. När jag härom dagen fick ett mejl i flödet som ville berätta om en holländsk klocktillverkare blev jag på gränsen till provocerad när jag började läsa artikeln. En tillverkare som beställer en urtavla från en tillverkare och ett urverk från en tillverkare och sedan beställer ett färdigt paket att stoppa ner det i i form av en boett, beställd från en annan tillverkare.
När dessa lösningar presenteras för mig vill jag gärna se ett mervärde i något nytt designelement. I detta fallet var detta det som gjorde att jag kände mig provocerad. Klockor är ingen dussinindustri på något sätt och vi som gillar mekanska klockor av en eller annan anledning har en värld full av möjligheter. När man då läser om FromanteelMonochrome-Watches hemsida så blir man ju brydd. En klocka som uppenbarligen direkt kan jämföras med en klocka som Melbourne Watches Company Flinders. Men skillnaden är att man inte låtsats vara en stor tung klockaktör från Melbourn Watch Company. Man använder precis som exemplet ovan en färdig produkt i form av ett urverk från Miyota och man köper urtavla och boett annorstädes. Skillnad. I tid…knappst. I kvalitet…knappast….I pris…ja massor. Så vad får Monochrom-watches att skriva en tendensiös artikel om ett LEGO-företagss förnämlighet? Antagligen pengar eller okunskap. De förlorade dock med artikeln om Fromantell all respekt hos mig.

En underbar helg – on and off shore

Min kollega, före detta som det plötsligt utvecklade sig , Peter och jag tog oss ett par softa sköna dagar nere på båtklubben 21-22 maj och levde ett par dagar efter ledighetens paroll. Jag hade bokat in med en annan kollega att ge oss på en del förarbete till lite akademika men som det nu utspelade sig så blev det en extra ledig dag och Peter hade ingenting emot att vi nyttjade den på hans båt. Det blev en mycket skön och trevlig helg med bastu, fiske, och en öl eller flera innan vi behövde återvända till verkligheten. Senast vi hittade ner till båtklubben i september i fjol fick jag blodad tand eftersom det var så otroligt trevligt. Peter är en bra vän och det är kul att vi har funnit varandra utanför arbetets gränser.

Vi startade nere på cigarrklubben i Västerås och efter att ha vilat oss i form där så kom vår kära Mikaela ner och hämtade upp oss. Hon var vår sista pusselbit för att få ihop helgen och hon skätte det utmärkt.

En CG Pettersson

Båten vid brygga

Röker en Indigos

Njuter en Herrera Esteli

Peter fiskar

Utsikt

Utsikt

Peter, en cigarr och en öl

Peter, en cigarr och en öl

Erika tar studenten

En dag att minnas och att förundras över. En dotter som tar studenten och sätter allt i ens eget liv i perspektiv. För tjugofem år sedan så gick jag på Norra Real själv. Jag och min polare Mange gick på Komvux och läste in svenska, engelska och samhällskunskap. Som man brukar säga, om någon då hade påstått att jag tjugofem år senare skulle ha en dotter som tog studenten i samma skola så skulle jag ha ansett dem som galna. För det första att jag skulle ha några barn. Ingick inte i planen. Att jag skulle ha barn som växte upp någon annan stans än i södra förorten och kunde gå i skola i stan. Otänkbart. Men där ser man vilken oförmöga att tänka sig det otänkbara men fortfarande fullständigt möjliga man går omkring med. Nu stod jag där och min dotter sprang ut.

Som studentpresent fick Erika åka limousine från skolan och hem där Elsa hade anordnat ett trevligt kalas.
9 juni 2016, Erika tog studenten. Pappa är stolt och rörd.

Erika på Norra Reals skolgård strax innnan utspringet

Niclas med skylten

Erika, Ada och Emma

Erika och Sofia

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Ada, Emma & Erika

Emma, Ada & Erika

Ada, Emma & Erika

Erika Casselbrant

Flickor på farmen

Äntligen har jag mina småjuveler i form av Svenska SmåFlicksFörbundet på plats på farmen. Förra året så var jag lite överambitiös med en roadtrip som tog oss till Skara sommarland, Norrtälje konsthall, Heliga Birgittas bönegrotta och Furuviksparken och mycket av nöjet lyckades regna bort fullständigt. Både Skara sommarland och Furuvik regnade i stort sett bort som sommarupplevelse. På vägarna kan man ju kanske stå ut med dåligt väder men när man skall bada och leka så vill man ju ha lite uppehåll åtminstone. Så i år har jag egentligen inte planerat in någonting förutom en tur till morsan och Gunnar. Det känns som att vädret får styra oss lite och att vi inte behöver överarbeta den här veckan. Vi slappar och badar i morgon om vädret fortsätter som eftermiddagen och kvällen skötte sig idag.

Karin och jag spelar boll i östra Ledinge

Vi tog en liten kvällspromenad till tennisbanan här i Östra Ledinge och tjejerna spelade lite boll och busade på. Bilden ovan tog Sofia. Hon har ett enastående moget öga för bildkomposition och är redan en mycket bra fotograf. När hon har lärt sig det tekniska och handgreppen på kameran så kan hon bli hur bra som helst.

Nu ligger hela Svenska SmåFlicksFörbundet och sover. Om vädergudarna vill så badar vi i morgon. Om inte så kanske vi stoppar in oss i Alfan och åker iväg en sväng. Eller så sitter vi inne och ritar och tar det lugnt. Ingen stress. Nu vill jag bara ha dem omkring mig.

Karin kickar boll

Sofia och Karin

På linjen...

Karin Casselbrant

Klocka från förr

I vintras så funderade jag på om man kunde få tag på en likadan klocka som den jag hade till låns av Mange när vi vandrade över Abisko 1994 eller om man kunde plocka ihop en liknande men med mekansikt/automatiskt urverk istället för en kvarts-variant. Jag drog igång en efterlysning på dinkanKlocksnack.se i tråden ”Hjälp identifiera gammal Seiko”.
Tanken var att dels försöka identifiera klockan och dels att se om man kunde hitta delar för att göra en hommage till originalet men efter mina preferenser idag och kanske till och med låta skapa en boettbaksida som daterade och hyllade Abisko-äventyret 1994.

Nu har jag hunnit bygga på mig en mindre hög av Seiko-skrot och har i alla fall två urtavlor som kan tävla lite om rollen som modern arvtagare till originalklockan. Det som uppenbarligen kommer att bli svårast är att få tag i bott och armband som är lika matta ch mörka som originalets. Sökandet lär få fortsätta ett tag till.
På bilderna nedan så ser man hur ramen runt datum-/tid-fönstret kommer på plats igen efter att ha lossnat.

Seiko Sport 5

Seiko Sport 5

Brommakväll

Erika har sina kompisar Hedda och Maja på besök och de har intagit trädgården med en självklarhet som anstår en grupp tonårstjejer. Erika har lyst i gult hela helgen och Karin har som vanligt trängt sig in i gemenskapen. Med jämna mellanrum för man lirka bort Karin så tonåringarna får vara lite för sig själva. Sofias kompis Olivia kom nyss över och nu delar ansvaret med att ta hand om Karin. Det är inte enkelt att vara lilla syster alla gånger. Karin vill vara med alla och hon vill ta plats. Inte enkelt när man är liten.

Maja, Hedda, Erika och Karin

Kattor överallt

Erika hade lyckats ragga ihop en kattungeklapparförmiddag hemma hos Ada och Denise (tidigare känd som Ida) i Solna. De är fodervärdar åt en katthona som nu har fått sex små ungar vilka naturligtvis var rena rama vinstlotten för alla mina döttrar. Rasen heter Burmilla och var ena riktiga små vita sötnosar. Det var inte utan att det var svårt att få med sig alla flickorna hem. Sofia klarade att nonchalera sin allergi i två timmar innan det blev för mycket och Karin mer eller mindra bad om att bli bortadopterad. Trevligt att träffa systrarna Yimaz igen. Det var några år sedan jag såg dem senast.

Svenska SmåFlicksförbundet i Alfan på väg mot Solna

Burmilla-ungar

Erika och Sofia med kattungar överallt

Karin och kissemissarna

Karin och kattungarna

Burmilla-unge i Sofias knä

Sofia med kattungar

En Bromma-dag

Det blev en trevlig promenad till skolan för att hämta upp Karin på eftermiddagen. Erika ville gärna följa med så vi tog oss till Raoul Wallenbergskolan och sedan till ICA och komplementhandlade för morgndagens middag…plus glass som Karin lyckades tjata till sig. Det blev en liten trevlig promenad med två av mina fina barn.

Beckomberga sjukhus

Karin Casselbrant

Erika Casselbrant

ICA

Karin & Erika

Karin & Erika

Runda husen

Karin & Erika

Karin & Erika