månadsarkiv: april 2012

De Snuskiga Tolv!

Så samlades de igen då, ”The Dirty Dozen”, ånyo reducerade till tio.
För femte gången i den här formen, fjärde i Herrfallet. Förra gången var så sent som i januari i år och du kan se inlägget från förr gången om du följer den här länken.

Andreas var debutant men skötte sin uppgift ypperligt.
Det kan nog vara krångligt att komma in som ny i den här gruppen och bara ta plats hur som helst. Särskilt med tanke på hur mycket plats några av oss andra tar på de här tillställningarna.

Matte hade tagit bort den mattsvarta färgen från min gamla Pedulla och tagit fram den tigerrandiga lönnen och betsat den blå. Otroligt snyggt hade det blivit och basen is as good as ever!
Han fick den för en spottstyver och han vill inte under några omständigheter släppa den ifrån sig så han fick ett handslag.
Den är hans nu!

Bilder.
Dirty Dozen – V ”Father hisses, gather around me”
Dirty Dozen – IV ”Wolfmans Day Out”
Dirty Dozen – III ”The Fury of the Penguin”
Dirty Dozen – II ”Behind the Bass Players Bass”
Dirty Dozen – I ”Drunken madness”

Till hösten är det dags igen, då kanske på annan ort. Vi får se vad som händer och om våra planer håller men om basgudarna är goda och alla stjärnor står på rad och jag har rakstämt mina basar så blir nästa träff längre norrut!

Liten

Disc Jockey

DJI helgen fick jag lust att lyssna på lite gamla plattor som jag har på vinyl, så jag riggade upp och lyssnade på lite gott och blandat. En av anledningarna till mina vinylperioder är Kåres musikblogg där han recenserar sina skivfynd från alla mer eller mindra underliga ställen. Inte sällan så skriver han om riktigt obskyra band och artister som man kanske bara har hört talats om om man var riktigt intresserad under den tidsperiod det kom ut på marknaden.

Jag blev lite sugen att skriva en recension till bloggen och efter att ha frågat snällt så inte bara fick jag bidra med en recension Kåre skrev en liten presentation av mig också.

Med lite tur så lyckas jag locka ytterligare några läsare till Kåres blogg och kanske får nöjet att skriva några fler gånger, det är ju kul att skriva och det är kul att damma av gamla märkliga vinylplattor inte minst!

Länkar:
Charvel guitars blog
Min UNdER IkA-recension
The Impossible Projekt
Extrem vidvinkellins från Nikon

HARdKÅRe

Brynäs IF – Svenska Mästare 2012

SvedbergI torsdags avgjorde Brynäs SM-finalen i ishockey mot Skellefteå AIK.
En intensiv och tuff finalserie som innehöll det mesta. Nu är Brynäs svenska mästare igen, för trettonde (13) gången, för första gången sedan 1999 då man lyckades betvinga MoDo.

Redan innan säsongen stack Brynäs tränare ut hakan och sa att man skulle vinna den här säsongen och därför känns det extra skönt att det höll hela vägen.

Några spelare stack naturligtvis ut ur mängden men det var en laginsatts som gjorde det hela möjligt. Dock måste jag nämna målvakten Niklas Svedberg som stod för en hjälteinsats och skrev in sig i slutspelshistorien för evigt.

Naturligtvis blir det svårt att ersätta spelare som Jakob Silfverberg men Brynäs har förlorat spelare som Niclas Bäckström och ändå lyckats gå vidare. Den här säsonger blir det nog väldigt många som försvinner men det skall kunna gå vägen ändå.

Lite länkar till sköna hockey-spelare nedan, nutida aktuella hjältar plus några hjältar från förr.

Länkar:
Terry Sawchuck – världens bästa målvakt
Vladislav Tretiak – världens näst bäste målvakt
Brynäs 100 år – 1912-2012
Niclas Bäckström
Ryan Gunderson
Jakob Silfverberg
Niklas Svedberg
Daniel Widing
Stig Salming

Toronto Maple Leafs

HockeyTyvärr så misslyckas Toronto Maple Leafs igen. De har inte lyckats ta hem Stanley Cup sedan 1967 och de få gånger de över huvud taget tar sig till slutpel så vill klubben att fansen skall fira som om de har vunnit hela härligheten.
Säsongen började bra men det är som om det inte finns någon själ i laget alls. Under de senaste tjugo åren så pratar spelarna om klubbens betydelsefulla historia och historiens vingslag och så vidare men det verkar inte finnas något krigarhjärta alls i klubben längre.

Hur länge kan man hänvisa till sin storslagna historia utan att producera något av betydelse i nutid?

Det öppna brevet är samma sak ånyo men så länge man inte verkligen visar att man vill nå några slags framgångar så är klubben själlös och död.
Nästan så att det är värt att gräva ner sitt supporterhjärta och byta lag (hemska tanke).

Tomma ord i brevet nedan.

TML - open letter

James – the Devon Rex

JamesVår katt som kom till oss 16 mars heter alltså James. Egentligen heter skrället James Dean men jag vägrar helt och hållet att använda det namnet. Han får behålla James helt enkelt men som med alla andra speciella figurer så har han redan fått en mängd öknamn.

Eftersom han är obeskrivligt ful så får han utstå att vi driver med honom men eftersom han är en katt, eller åtminstone kattliknande, så förstår han inte vad vi säger om honom. Tjejerna älskar honom och han och Karin är som ett litet par.
Vi var lite oroliga när vi tog hem honom att Karin skulle bli lite rädd och inte klara av katten men tvärt om så har det

Officiellt är det Sofias katt och det är hon som är über-matte nummer ETT men som sagt så är det mest Karin och James man ser som ett par. James har tagit för vana att sova hos Karin och när James sitter på hennes skrivbord i fönstret eller på stolen i hallen så är det inte sällan man ser Karin sittandes bredvid honom med sin flaska med nyponsoppa sittandes hållande honom sällskap, ofta helt tysta.
Riktiga sötnosar.

En av James, och tydligen rasens, egenheter är att han helst vill dricka rinnande vatten och inte stillastående vatten i en skål ståendes på golvet. Det är naturligtvis väldigt opraktiskt när man inte kan slå av och på vattentillflödet själv utan behöver hjälp av mänsklig hand för att få till det. Vi gör så gott vi kan och James får dricka rinnande när någon har möjlighet att hjälpa honom.

Naturligtvis har vi avhandlat honom på Facebook.
Inget forum är för stort för vår katt, eller vårt kattlikanande djur!

Krandrickaren

James på Facebook

Vi kan håna vår James hur mycket som helst, han är en charmig bit kisse som har funnit sin plats här i familjen. Om vi bara klarar att hålla Sofias allergi stången så får han stanna, allergin som gjorde att vi var tvugna att göra oss av med Miesen vår förra katt som ligger begravd här hemma i trädgården.
Det är den allergin som gör att vi nu prövar oss fram med en katt som knappt har något som kan kallas för päls över huvud taget och som känns som en baseball-handske på bröst och bringa.

På bilden nedan ser det ju nästan ut som om han har nått pensionsålder, skrynklig och med hängbuk men kattrackaren är tydligen bara fyra år gammal.
Vi hoppas att han kommer att bidra med glädje och personlighet till vårt hem många år till, den lille gynnaren!

Kattlik

Fredag i drömfabriken

KarinFredag och just nu sitter jag vid datorn och fixar med lite administrativa pyssel för mitt arbetes räkning. Lite schema, lite order, lite pyssel helt enkelt.
Har hunnit få i mig någon liter kaffe och sitter och lyssnar på The Band, mest för att deras trummis Levon Helm avled igår. Första gången jag hörde The Band var när jag såg filmen Easy Rider, en av mina favoritfilmer alla kategorier, för första gången.

Kanonband!

Barnen är i respektive skola och Elsa är någonstans i stan och det är tyst och lugnt i huset. I går så åkte jag, Elsa och Karin till Överjärva gård och tittade på får och Elsa köpte lite pallkragar för att använda som planteringslådor. Det var kul att klappa lite får och leka i skogen, tyvärr så fick vi inte komma in i hägnen och klappa fåren. När Elsa frågade var det en kvinna som svarade otroligt otrevligt att det var ”bara skolklasser, ni får inte komma in! Nej! Nej!” och viftade med armarna.
-Jag förstår svenska!”, svarade Elsa bara lite syrligt men som kvinnan viftade och höjde rösten kunde man tro att vi hade försökt grilla ett får på platsen.

Man behöver ju inte bli otrevlig bara för att man har en fårskinnsmössa och andra persedlar i naturmaterial!

Bilder;
20120419 Överjärva gård

På vägen till Överjärva gård så hann Karin bli åksjuk och hon kräktes ymnigt när vi bara hade en ungefär 300 meter kvar. Det blev en tur till macken och en rejäl avputsning av såväl Karin som bilklädsel. Karins overall och kläseln i bilstolen var helt genomdränkta av kräks men så fort vi kom fram till fåren på gården så mådde hon bättre.

Det är plågsamt och hjärtskärande när barnen mår dåligt eller är sjuka så det är skönt att de oftast är sig själva snabbare än man hinner säga ”4-årig mytomanteknisk linje på gymnasiet!”.
Varför man nu skulle säga det?

Här har ni lite slumpmässiga länkar från förmiddagens skörd.
Inget målinriktat bara sådant som ramlat in under dagen.

Länkar:
Garagefynd
SONY Smartwatch
Les Mots – Mylene Farmer & Abe Laboriel Jr

Follow me on SpotifyNu skall jag ägna mer tid åt att renskriva anteckningar och sortera upp lite arbetsuppgifter.
Jag har under den dryga månad jag har jobbat i Eskilstuna fått möjlighet att se platser och köra vägar i Sörmland som jag inte haft anledning att prova tidigare. Eftersom jag har min GPS inställd på kortaste vägen så slipper jag tråka runt på motorvägen som kanske skulle gå snabbare men leda mig på längre sträckor. Nu fick jag en enormt trevlig tur mellan Eskilstuna och Trosa i onsdags och en del av sträckan fick jag nöjet att köra på en väg som jag sedan 70-talet har undrat vart den leder.
Kul.

Karin klappar får

Kom igen katten, det svänger ju!

Simon poserar:: Det blandas friskt i den musikaliska gottskålen.
I fredags passade jag på att hälsa på Simon efter jobbet.
Jag skulle ändå leverera en bas till Micke i Västerås så jag kunde passa på att hänga lite med Simon innan han blir världskändis och glömmer bort sina gamla kollegor och vänner.

Simon är prog-metallens yttersta geni i det här landet. En strängbändare som spelar så andra bara häpnar.

För att backa upp vad jag påstår så kika på bilden här till höger där Simon poserar med sin nya åttasträngade spela-snabbt-hårt-och-jättebråttom-gitarr och lyssna sedan vad han gör med den mackapären i klippet nedan.

Det är lite som att bli överkörd av tåget.

Som om inte det räcker.
Kolla in klippet nedan!

Han spelar in en snutt och sedan tar han upp den sjusträngade och sätter det här solot:

Makalöst skickligt.
Jag ser fram emot både vad Simon kommer att skapa på egen hand och vad han och Dec Burke kommer att göra tillsammans framöver.
Spänn fast säkerhetsbältena gott folk, det kommer att hända grejer!

Det känner jag mig tämligen övertygad om!

Live from New York

Efter att ha laddat musikbatterierna hos Simon på fredagen så var det dags för opera.
Från Metropolitan till Spångafolkan i en Live in HD-föreställning av Verdis La Traviata.

En mycket lyckad föreställning. Scenografin var modern och med ett mycket rent formspråk där ljuset och skuggorna gjorde mycket för intrycken.
Sånginsatserna var det heller inte mycket att klaga på.
Dmitri Hvorostovskys pipa höll på att knäcka PA’t.

På riktigt!

Kul att Elsa och jag fick en liten chans att få en musikupplevelse tillsammans.
Det blev mersmak.

La Traviata

Going southward

Sunken poserarPåskhelgen avslutades med en road trip ner till Hässleholm.
Som tur var så lyckades jag få med mig The One And Only JonasSunkenSundgren. Inte bara polare utan även basist i favoritbandet Librah.

Sunken påminde om att vår gemensamme vän ”LitenBjerfalk behövde hjälp att få några högtalare nerkörda till TKS EngineeringVikbolandet och eftersom ”Liten” låg sjuk så kände vi att vi lika gärna kunde ta oss en extratur. Nu ligger ju inte Örebro direkt på vägen men en road trip är en road trip!

Det blev 1399 kilometer innan vi var tillbaka och på plats igen.
Anledningen till resan var basen som jag hade lyckats byta till mig av basismens egen Dr. Baltazar, JensLestrangePersson. Du kan se mer av den här casselbrant.com/softblack.shtml.

LestrangeLite bilder lyckades jag ta i alla fall på vår lilla resa genom landet.
Inte så mycket bilder men det berodde nog mest på att det ganska snart började regna, så från strax norr om Oxelösund ända tillbaka hem hade vi regnet smattrande mot bilen.
Inte så kul och det blir svårt att köra i regn och mörker så kameran låg mest och vilade i baksätet.
Dessutom så blev jag ganska trött under eftermiddagen så Sunken fick ta ratten genom Småland och fram till Hässleholm.
Det kan faktiskt vara ganska skönt att sitta shotgun. Kör man så mycket bil som jag gör i arbetet så kan det vara lite avslappnande att få sitta och titta på omgivningarna.

I och med att vi fick en ganska lång sträcka att köra med vår lilla örebrorunda så blev det inte så många stopp på vägen, förutom matstopp och en fika hos Tommy på TKS så stannade vi inte för så mycket bensträckare.
När vi sedan fick regnet så fick det rulla på som det var.
Vi var ju nere i Hässleholm först vid 18-tiden på kvällen och ville jag vara hemma till midnatt så var det läge att rulla på ganska omgående.
Så tyvärr hann vi inte med så många minuters umgänge med grabbarna grus i gitarr-verkstaden men jag fick i alla fall hämta min fina bas och den känns kalasfin så här långt.

Arboga

Bilder

Jag har laddat upp en del bilder från den senaste tiden på mitt flickr-konto och det är lite blandade album att ta del av där.

Det jag framför allt är glad för att jag nu har fått på plats är de bilder tagna med en gammal Yashica Electro 35 GTN med ett Yashinon DX ƒ1.7 45mm och Fuji Superia 100 film.
Otroligt fint objektiv på den kameran och en helt utomordentligt trevlig ljusmätare som klarar snö och svåraste möjliga ljusförutsättningar utan större besvär.
Se exempelvis på de sköna skidbilderna i albumet jag länkat till nedan:

Bilder:
20120204 Vinterlek i Grisbacken

Det var i början på vintern som jag började fundera på allvar att fotografera med film igen och jag köpte en begagnad Yashica Electro 35 och när jag fick hem första rullarna som jag testat framkallade blev jag riktigt glad och överraskad.
Objektivet är skarpt, kontrastrikt och återger färger alldeles utmärkt.
Jag kommer antagligen mest skjuta svart-vitt med den här kameran med den är riktigt trevlig.

YashicaTrodde aldrig att jag skulle falla för mätsökarkameror efter åren med spegelreflexerna men det finns tydligen massor kvar att lära.

Just nu har jag ju blivit sugen på att kanske hitta något ännu äldre, som en Konica IIIM som exempelvis den här sköningen som ligger ute till försäljning just nu (http://www.ebay.com/itm/Konica-IIIM-III-M-35mm-rangefinder-camera-/200734548008?pt=Film_Cameras&hash=item2ebcb62028). Hade jag haft råd så hade jag inte tvekat men just nu finns det riktiga hål att stoppa pengarna i så det får vänta.

Tills vidare får min Yashica och mina digitalkameror fortsätta tjäna mig.

Helgavslut

Som avslutning på helgen fick jag, Elsa och Karin en trevlig stund ute i dag i alla fall.
Efter gårdagens snökaos så sken solen ikapp med alla förväntansfulla stockholmare och vi passade på att se om vi såg några vårtecken på gång.

Naturligtvis så passade Karin på att blöta ner sig ordentligt i vattenpölarna och leran.
Lite bilder på sötnosen blev det till sist i alla fall, hon gillar ju inte att stå framför kameran annars!

Bilder:
20120251 Vårpromenad

Påskhelg

Karin och GideonI går var vi på traditionsenlig påskmiddan hos morsan och Gunnar. Barnen fick nöjet att för första gången träffa sin kusin Gideon och efter en stunds inledande blygsel och tvekan så kom han och Karin igång till sist.

Det är inte alltid så lätt med de sociala bitarna och Gideon fick plötsligt fyra kusiner indundrande i samma lägenhet.

Inte helt oväntat så hittade Sofia snart upp i farbror Anders knä också.
Sist de träffades så kunde hon inte lämna Anders i fred och nu var hon lika förtjust som då.
Eftersom det gått nästan fyra år sedan senast de sågs så visste man inte riktigt om det skulle sitta kvar. Det gjorde det verkligen, det var trevligt att se.

Som vanligt fick vi rikligt med god mat och när första sillbiten landade på tungan kände jag hur sugen jag verkligen var. Det har nog inte blivit en enda bit sill sedan i julas och det är ju egentligen på tok för sällan.
För några somrar sedan så åt jag massor med matjesill och det är ju en alldeles utsökt delikatess att stoppa i sig.
Man kan klara sig långt på knäckebröd, smör och sill.

Sofia och dalahästen

Sofia är den av våra barn som har tagit Ingegerds bortgång hårdast.
Det är en känslig tjej som ofta tänker ppå hur andra har det och mår och det har varit mycket funderingar för henne den senaste tiden.

Innan vi åkte hem igår så fick hon Ingegerda gamla dalahäst, den lite större hästen (se nedan) som barnen har lekt mycket med ute i stugan i Strömshammar.
Hon blev överlycklig och döpte hästen genast till Ingegerd.

Sedan när vi åkte förbi stugan i Strömshammar för att lämna nycklar till min morbror Lars-åke som kommit dit för att städa så ville Sofia gå in och titta i huset.
Hon fick gå runt och ta farväl och innan vi gick så hade hon skrivit ”Jag ♥ Ingegerd” i dammet över öppna spisen.
Hon är för gullig.

Otroligt trevligt att träffa Anders igen och att äntligen få träffa hans son kusin Gideon.

Mera påskfirande

Mer påskfirande blev det idag.
Dags för påskmiddag hos Elsas föräldrar och i år anslöt även Elsas kusin Lisa med barn och ex-make.
Som vanligt hade vi Martin och storfaster Carin på plats.

Mycket god mat även här och efter att ha blivit serverade tre olika desserter så beslutade vi oss för att ta en skön och behövlig promenad. Storfaster stannade kvar i huset med barnen.
De enda ungar vi fick med oss på vår trummenad, som Erika sade som liten, var Karin och Ben.

Nu är man sockerdopad av allt påskgodis och skall snart ramla i säng eftersom jag och Sunken skall ha en manlig ”Road trip” som kommer att innebära mer eller mindre hela dagen i bilen.

I morgon bitti bär det va mot Hässleholm, med örebro och Norrköping som två inbokade stopp på ditresan.

Promenad

Mörk, sval och hal!

För någon vecka sedan så hörde min vän i Hässleholm, Jens ”LeStrange”, med ett foto på en smaskig bas och en förfrågan om jag var intresserad!
Han förstod ju att jag skulle gå igång direkt.
Det senaste halvåret har jag sålt iväg nästan allt i basväg just på grund av avsaknad av pengar så att köpa en bas nu kändes knappast troligt eller görligt.

Men Jens vet vad han gör. Han vet att jag har godbitar ligger i kartoner här och där. Så efter att ha erbjudigt honom en rullande kaross Princess vanden Plas men efter att ha avböjd det förslaget så lyckades jag hitta tillräckligt många lösa instrumentdelar för att locka till ett byte.

Nu återstår att packa sig ner till Hässleholm och få bytet till stånd.
Jag lär få tillfälle att återkomma, men jag är riktigt sugen att lägga vantarna på den här skönheten nu.

Svart skön och hal

Lååååångfredag

Sitter i soffan och slösurfar lite med Karin sittandes här bredvid. Karin tittar på ”Madicken” och dricker ”pysch-pysch” och jag läser om gamla motorcyklar och kameror.
Det är inte det vanligaste att man hittar några ombyggda eller kustomizerade Yamaha XS1100 men plötsligt sprang jag på den här sköna; ”One Speed’s Yamaha XS1100 – ‘Shokker’”.

Trevligt med inspiration för det egna bygget, även om det här stycket kanske inte var det vackraste man har sett så är det konsekvent genomfört och helt fritt från försök att efterlikna gamla amerikanska hojar.

Annars blir det ju mest bilkörning för tillfället.
Har man 15 mil till jobbet och använder bilen i jobbet så blir det ju några mil på en vecka.
Det är dock en gåva att få jobba i Södermanland när våren börjar pocka på.

Det är vykortsvackert i stort sett överallt man låter blicken vandra.
Fantastiska vyer i det gamla jordbrukslandet.

Sörmlandsvy

När solen nu sakta börjar värma upp landskapet (just nu faller snön utanför fönstret, mest för att retas skulle jag tro) så börjar det klia i fotograferingsfingret. Det är ganska kul att ta bilder med olika filter och effekter på Iphonen men just nu skulle jag vilja komma ut och fotografera med kamera och objektiv i lugn och ro.
Det känns alltid bättre att få ställa in allting manuellt och göra mer själv för slutresultatet.

Har mer och mer blivit sugen på att hitta en gammal manuell kamerakropp, helst med M42-skruvfattning.

You don’t take a photograph, you make it.

Ansel Adams

Politik

Någonting som jag har oerhört svårt för är politiker som försöker använda populistiska uttalanden för att föra i bevis något som absolut kan vara sant men med en argumentation som är irrelevant.
Det spelar ingen roll vilken partifärg det handlar om men ofta så blir det väldigt konstigt och jag har väldigt svårt att hålla tyst då.

Härom dagen så såg jag en tweet från Carl Schlyter som fick mig att baxna. Resonemanget är så dumt att det är omöjligt att tro att en människa som har klarat sig igenom en högskoleutbildning resonerar så här dumt annat än för att få okunniga människor på sin sida.

Tarvligt minst sagt

Tweet

Sedan hann det inte gå mer än ett par dagar så kommer KDs ekonomiske talesman ut ur garderoben som antidemokrat.
Jag har svårt att tro att en toppolitiker i Sverige verkligen kan haspla ur sig något sånt här.

Socialdemokratiskt regelverk var inte rättsosäkert, nä men se hur det har gått. Det har förts ut enorma mängder pengar från Sverige som inte har beskattats.
Visst kan vi ha en rättsosäkerhet men det är ju till för att pengarna skall stanna i landet.

Anders Sellström (KD)

Anders Sellström sitter i riksdagen, tro det eller ej!
Jag minns en tid när man kunde vara helt säker på att det bara var vänstern som kunde stånga sitt huvud blodigt för att få folk att förstå att vi inte skulle ha rättssäkerhet och demokrati.
Det riktigt anmärkningsvärda är att ingen av reportrarna på ”Studio Ett” på Sveriges Radio ens reagerade och tog chansen att fråga vad tusan han menade med uttalandet ovan!
Jouralister med viss fingertoppskänsla skulle ju vara önskvärt.

För Anders Sellström är alla medel tillåtna för att få kritiken tystad.
Det börjar onekligen kännas som att det blir svårt att hitta ett högerparti att lägga sin röst på till nästa val.

Klippet finns på länken:
http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=db&id=3866085&codingformat=.m4a&metafile=asx

På Studio Etts hemsida står det att det är ”Fördjupad nyhetsrapportering i P1”.
Man häpnar nästan.

Om inte journalistiken är bättre än så här så får vi politiker som Carl Schlyter och Anders Sellström.
Vill vi verkligen ha det?

Karin firar påsk

Karin har i veckan plockat hem både en påsktupp byggd på en liten liten kvist och ett rött påskägg.
Bägge bedårande naturligtvis (jag är lite part i målet kanske) och nu är hon oerhörn nyfiken på om det blir några påskägg eftersom hon ”gillar dodis”. De är för söta de små liven.

Karin hade med sig ett par teckningar från förskolan härom dagen. Jag presenterar nedan verket ”Solkurragömma”.
Det ni Moderna museet!

Solkurragömma