månadsarkiv: februari 2011

One Moment In Time – IV

Det var juni 1996.
Elsa och jag gifte oss 14 juni i Uppsala och hade vår bröllopsfest för vänner och bekanta dagen efter hemma hos Elsas föräldrar.

Sedan lämnade vi Stockholm för en veckas ”smekmånad” tillsammans på Gotland.
Vi bodde hos mamma och Gunnar i Othem och det var den första semestern ihop med den nya lilla familjen, jag, Elsa och inte minst Isolde.
Vår vecka på Gotland blev ganska speciell.
Vad vi än försökte göra så gjorde Isolde allt för att obstruera.
Det var ingen tvekan om att hon inte var helt nöjd med att någon kom in i hennes och mammas liv och krävde uppmärksamhet som hon annars skulle ha fått.

Vi lånade Oscars gamla SAAB som stod kvar på gården och det blev vårt fordon på ön.
Vi försökte göra så många utflykter som möjligt men efter ett par dagar så åkte vi till Villa Villerkulla så att Isolde fick rasa av sig så mycket hon orkade.
Det blev de enda timmarna under vår vecka som hon inte skrek eller bråkade.

Trots detta så gick det jättebra när Elsa gick i mässan och jag och Isolde fick klara oss själva.
Då kunde vi vara tillsammans utan problem.
Vi fick i alla fall vår vecka tillsammans och sett i backspegeln så har vi knappast fått någon tid för oss själva sedan dess heller.
När vi var på Madeira 2004 med en liten Sofia var vi väl för fösta gången riktigt för oss själva.

Isolde & Elsa

Skåneresan – februari 2011

Hemkommen från förra veckans skåneresa med jobbet och redan har man börjat jobba igen. Det känns lite som om det inte har hunnit varit något ledigt överhuvudtaget.
Men det har hunnit hända en hel del under den gågna veckan och när jag till slut i tisdags kom hem till familjen så var det otroligt skönt att se dem igen och det verkade som om mina barn hade saknat mig massor.

Jag kom på att jag inte skrev något om konserten med ”Gunnar Källström och Fridens Liljer” den första februari!
Jag nämnde det som hastigast här; Sunken på Solvalla, men jag hann inte skriva något om det då.
Se dem på TV4’s frukostprogram här. Martins insats på gitarr var naturligtvis lysande som alltid.

Fridens LiljerDet var en trevlig kväll och efter spelningen så hängde vi med Gunnar och bandet på KGB-bar där vi satt och snackade en stund innan det var dags att bryta upp.
Bild från samlingen i baren finns på:
http://www.facebook.com/photo.php?pid=6041830&l=617ca31e02&id=537949352

Söndagen sjätte februari plockade jag upp min kollega Pontus i Sundbyberg innan vi gav oss av ner mot Viken, strax söder om Höganäs.
Vi hade första kvällen i lugn och ro innan våra kollegor kom ner på måndagen och vi hann komma i ordning för veckan.
På måndagen började jobba men det var inte utan en känsla att våra kollegor på plats i Skåne helst inte ville ha oss där.

Arbetsveckan kunde ha flytit på bättre för mig men nu är det en ny vecka och nya tag.

På torsdagen tog jag mig till Hässleholm.
Mina kollegor skulle fortsätta vidare till Uppsala men jag skulle sluta upp med Mike på Hotell Statt i Hässleholm tillsammans med min kollega Tomas från Gotland, en gammal hässleholmare faktiskt.
Jag hann inte mycket mer än in med grejerna på hotellet så bröt det ut en Pratabasträff i lobby-baren.
Till och med min kollega Tomas är ju gammal basist så det blev en basistträff med både pratabasare och icke pratabasare.

På fredagen jobbade jag och Tomas i Hässleholm, men det gav ingen vidare mersmak och på eftermiddagen begav jag mig vidare till Quality Grand i Kristianstad.
Mike och jag hade en övernattning kvar innan det var dags för 50-års festen hos Anders O. EngbergBrunnen i Arkelstorp.

Efter en ganska händelsefattig stund på O’Learys så satt vi och snackade på hotellet istället tills det var dags att knoppa in.
På lördagen var det inte så långt att ta sig till Oppmanna prästgård där vi skulle bo efter festen.

Rolle i Oppmanna

♥ På lördagskvällen var det så dags för 50-årsfirandet av Anders O. Engberg.
Brunnen i Arkelstorp visade sig vara en mycket trevlig lokal i mysig omgivning. Tidigare kom man hit för att dricka brunn, läs mer om det på http://www.brunnen.nu/Brunnens_historia.shtml.

Det blev en trevlig kväll med mycket musik och sång.

Anders band ”Storybook Children” öppnade muciserandet med ett i det närmaste full-set.
Sedan fortsatte Anders med sitt band Upmann Electric Blues Band.
Också blues-bandet spelade ett rejält set.

Sedan spelade allehanda musikaliska gäster för Anders och oss andra.
Vid det bord där jag och Mike hade placerat oss hamnade bland andra Sven Bornemark och en vissångargrupp vilket ledde till att t.om. jag gav hals och sjöng med lite då och nu.
En sprid repertoar som t.om. gav oss en kinesisk version av ”En natt i Moskva” (Подмосковные
Вечера
).
Märkligt men inte desto mindre roligt.

Lite senare under kvällen blev det lite lägereldssång runt vårt bord med sjöna sångstämmor och fantastiska röster och gitarrkomp.
Riktigt mysigt.

Musiker

♦ Efter att ha sovit i prästgården, i en likadan soffa som jag själv hade i slutet av 70-talet, så var det tidig uppstigning och jag och Mike slängde i oss ett par koppar kaffe innan vi gav oss ut på vägarna hemåt.

Ett snabbt frunch-stopp i Örkelljunga på McDonalds för lite bränslepåfyllnad så var man klar för vidare hemfärd.
Det blev en lugnt resa, både jag och Mike höll ett lugnt tempo på motorvägen eftersom det var vintirgt på sina ställen.
Väl hemma igen så kunde jag konstatera att det blev exakt 600 kilometer (373 miles) från Oppunda till Komministervägen i Bromma.

Det hann bli en massa mil den här veckan.
Nu skall jag jobba hemma ett tag.

Drive-by Photo Shoot

On Moment in Time – Crash Report

På någon av motorbloggarna som jag bruka besöka såg jag att man sökte efter besökarnas egna ”Crash Reports”, dvs. läsarna egna berättelser om olyckor de varit inblandade i.
Så jag tänkte berätta om den gången då jag frontalkrockade med en motorcykel som jag hade hyrt en varm sommarvecka 1986!

När jag var 18 år var motorcykelsuget enormt, men jag hade inte ekonomiska möjligheter att skaffa mig en egen hoj på den här tiden.
Jag bodde hemma hos en kollega som hette Per och som var ett par år äldre än jag.
Per och jag var fullständigt motorcykeltokiga båda två och för att stilla våra asfaltsbehov så brukade vi hyra motorcyklar över helgerna och ge oss ut på kvällsturer i stockholmsområdet.

Oftast så brukade jag hyra en Yamaha TR1 men den här gången hade jag hyrt en Yamaha SRX6 som var otroligt läcker och det var en perfekt maskin att dundra runt på Stockholms gator med.
Efter en skön helg på vägarna så var det dags att lämna tillbaka motorcykeln på måndagen på eftermiddagen efter arbetet.

Eftersom man inte ville släpa på någon onödig last på tunnelbanan genom stan så var det minimalt med skinn och läder och endast en hjälm som åkte med som extrautrustning för turen ner till jobbet på måndagsmorgonen.
I dag kommer jag inte ihåg riktigt varför jag lånade Perres extrahjälm, men jag lämnade min hjälm hemma och lånade istället en gammal hjälm av honom.
Så i morgontrafiken på Söder ner mot Hammarbyhamnen for jag fram i t-shirt, jeansväst, jeans och jympadojor och en gammal integralhjälm.

Allt förflöt som det skulle fram till Gullmarsplan och genom rondellen ner mot hamnen.
Jag har en bil framför mig och en lastbil precis bakom mig när jag kommer fram till 90°-kurvan ner till trafikljusen.
Med vänster hand fäller jag ner visiret på hjälmen då det är aningen morgonkyligt i luften.
När jag kommer igenom kurvan får jag den låga morgonsolen i ögonen och plötsligt blir jag blind!

Visiret på den gamla hjälmen visar sig vara fruktansvärt repigt.
Så pass repigt att solljuset sprider sig som ett jalusi framför ögonen på mig.

Jag vet att jag har runt två hundra meter kvar fram till korsningen och trafikljusen.
Jag vet också att jag har en lastbil bakom mig, så det är inte bara att bromsa för glatta livet. Jag måste försöka bedömma inbromsningen så att jag stannar innan korsningen men inte för snabbt så jag får en lastbil över mig.
Det visade sig att jag missbedömde avståndet en liten bit!

Solen försvann bakom huskropparna och jag återfick synen samtidigt som jag precis har kommit in i korsningen, körandes mot rött ljus, och har en halvmeter kvar till en kofångare!

Tack och lov hade bilen jag mötte hunnit stanna och min hastighet var nu i stort sett obetydlig.
Trots detta så fick jag en luftfärd som gjorde att jag flög över den bilen som jag krockade med och motorcykeln den gjorde en kullerbytta och landade på bredvid bilen.

Det fåniga var att jag flygandes någonstans över taket på bilen hinner tänka:
-Djävlar det här blir dyrt!”, eftersom jag såg krossat blinkersglas i ögonvrån.

När jag landade så rullade jag ett varv eller två och kom upp på fötter med bara ett minimalt, knappt synbart, skrapsår på höger lillfingerknoge.
Det krossade blinkersglaset visade sig inte komma från min hoj och den enda skadan jag hittade var ett skrapmärke på ena motorkåpan, knappt synbar.
Bilen klarade sig helt utan skador, så det var bara att hoppa upp i sadeln igen och köra sista kilometern ner till jobbet!

Först när jag klev av hojen utanför jobbet så kom reaktionen och jag blev lite knäsvag en stund, så det var skönt att jag hann upp i sadeln igen innan jag hann tänka för mycket.

Yamaha SRX 6

Facebook i dag

Sunken på Solvalla

Just nu är allt fokus på att ha städat undan skrivbordet tillräckligt för att med gott samvete och mindre stress kunna lämna Bromma och styra kosan mot Skåne på söndag.
Jag och min kollega Pontus Grubb sticker ner på söndag och våra övriga kollegor dyker upp på måndag.

Jag avslutar veckan med att fira en PrataBas-broder på han 50-års dag tillsammans med Mike på lördagen.
Sedan hemfärd nästa söndag.

I tisdags var jag och Jonas, ”Sunken”, och kollade in Gunnar Källström & Fridens Liljer med vår vän Martin på gitarr.
De var i stan för att medverka på TV4s morgonprogram och lyckades också klämma in en spelning på Teater Brunnsgatan 4.
Sist de var i stan så lyckades vi komma in i lokalen samtidigt som sista tonen spelades. Vi hade tagit fel på tiden.
Så det var trevligt att få se dem igen.

I dag plockade Jonas upp mig för lunch på Solvalla.
Solvalla har en utmärkt lunchrestaurang och det var ett tag sedan vi hann med en lunch tillsammans så det var riktigt trevligt.

Sunken på Valla