månadsarkiv: november 2010

Söndag i stugan

Sofia och KarinaBörjade dagen med att hålla en brandgenomgång med barnen.
Det är meningen att de skall veta hur de skall bete sig vid en eventuell brand.
De skall veta var vi har brandsläckare och hur de skall hantera dem.
Brandvarnare i varje rum är självklart.

Den här veckan var det pianosöndag.
I väg till Lidingö med Erika och Sofia för lektioner i de svarta och vita tangenternas konst.
Vi har jobbat en hel del med att räkna takt, och varför man räknar in.
Inte så självklart som man kan tro.
Att pedagogiskt få till det här med takt och tempo är inte alls lätt faktiskt, det visar sig vara riktigt svårt.

För att försöka få till det hela med praktisk övning så spelade jag ”Gläns över sjö och strand” med Erika efter middagen.
Jag på bas och Erika på piano.
Jag skiftade mellan att bara spela på ettan, att spela alla fjärdedelar och spela på ettan och trean.
När jag bara spelade på ettan blev det ganska knepigt för Erika att inte öka tempo i låten.
När jag spelade alla fjärdedelar gick det mycket bättre och detsamma faktiskt när jag spelade ettan och trean.

Jag och ett par av mina arbetskamrater skulle ha lämnat för Östersund under vargtimmarna i natt men eftersom magsjukeepedemi drabbat staden så ligger vi lågt ett tag och tar nya beslut under måndagen.
Det kanske finns andra alternativ att välja.

Erika och Carina

Tidig julkänning

Då var det en ny arbetsvecka igen, och redan nu pratas det om en ny arbetsvecka i Östersund till nästa vecka.
Det blir väl tvunget om vi skall hinna med en vecka till innan julveckan och alla helgerna.

I dag fick vi dessutom besök av vår kollega från Gotland.
Vi ska jobba ihop under veckan, kan bli trevligt.

• Redan nu har jag börjat känna ett sug efter julmust, julmusik och levande ljus så jag hoppas att det går att hålla julstämning hela december, för alla mina barns skull.
Börjar väl bli gammal och sentimental, men jag vill verkligen att mina barn skall känna samma känsla som jag minns att jag gjorde när det började lacka mot jul på 70-talet.

Martin Olsson

Kristofferskolans novemberfest

GowallaJag hade planerat att sticka ut och jobba några timmar för att nå det resultat som jag hade siktat in mig på, men när jag kom på att min familj var på novemberfesten i Kristofferskolan så rann arbetslusten snabbt av mig.
Jag åkte dit istället och umgicks lite med mina barn.

Sofia fick handgripligen lära sig varför jag ville knyta heliumbalongen runt hennes handled och en Karin som inte fått sova middag fick vi lära oss kan bli ganska lättretlig och tårögd.
Men när hon fick sitta i ett träd och titta på ”-Pippi” så blev allt mycket lättare.

Var Carl och Erika tog vägen med sina kompisar vet jag inte riktigt, men Elsa har nog koll hoppas jag.

Meningen var att jag skulle se Markus Körner spela på Kristofferskolan men jag lyckades aldrig få klarhet i när han skulle spela så det blev tyvärr inget. Kanske en annan gång.

Julbasar i kyrkan

KyrkportDet var med tydlig stolthet triumf som Elsa deklarerade att hon fått med sin make till kyrkan.
Vet inte varför men jag tyckte att jag kunde tänka mig att följa med eftersom vi var en begränsad skara i dag, endast Sofia & Karin att hålla koll på.

Vi träffade på en del även för mig bekanta ansikten som pater Klaus Dietz naturligtvis.
Dessutom träffade Elsa sin gamla vän Maria Miesenberger, kvinnan som inte bara är konstnär utan även den som lånade ut sitt namn till vår katt Miesen.
Hon verkade trevlig, hennes son och man dök också upp men det blev lite splittrat.
Lite kyrkkaffe fick man sig till livs i alla fall.

MedSofias hjälp har vårt hem nu begåvats med ytterligare krims-krams i form av gipsduvor, porslinsmöss i tomtedräkt och trämodeller av segelbåtar mm..
Det var ingen hejd på köplusten.

I morgon är det basar i Kristofferskolan!

Östersund

Då var det dags att åka till Östersund igen.
Om några timmar sitter jag i bilen norrut, så nu skall jag passa på att packa väskan med kläder och arbetsmaterial.

Hoppas att den lite uppiffade designen glädjer någon besökare av hemsidan.

Ses i slutet av veckan igen.
Grattis Elsa, du hinner ju fylla år innan jag är hemma igen.
Ha en bra vecka.

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas kriskommission, under gemensam ledning av Ardalan Shekarabi och Anna Johansson, har redan förvånat positivt.
I en debattartikel i Dagens Nyheter, från i onsdags, under rubriken ”Varför ökade klyftorna också när S hade makten?” lyckas man peka på de absolut viktigaste punkterna för vad socialdemokratin behöver göra för att återhämta sig efter den kräftgång partiet har vandrat i de senaste decennierna.
För att citera artikelskribenternas lista av punker så kan man sammanfatta det så här:

”Varför ökade klyftorna också under socialdemokratins tid vid makten och hur kan den utvecklingen vändas? Har skattesystemet verkligen utformats för att främja full sysselsättning? Hur ska man komma till rätta med att allt fler för varje lågkonjunktur permanent ställs utanför arbetsmarknaden? Hur kan vi förena krav på jämlikhet med stor valfrihet i välfärden? Vad och vem är egentligen arbetare i dag – och spelar det någon roll? Hur ser ett fungerande mångkulturellt samhälle ut och hur kommer vi dit? Vilka investeringar ska Sverige satsa på för att vara världsledande? Vad är statens roll i att skapa förutsättningar för fler jobb och bättre möjligheter för svenska företag med global konkurrens? Och vilken är socialdemokratins målbild på lång och medellång sikt?”

Jag tycker att man på ett mycket precist sätt har hittat kärnfrågorna som partiet måste ställa sig.
Sedan kommer detta inte att räcka till för att klara av den förändring som krävs!
Just nu har Mona Sahlin mer eller mindre öppnat dammluckorna till vad som kommer bli ett smutsigt maktspel där personer vars enda egentliga meriter och egenskaper som politiker är att de gått den rätta vägen i partiet, vilket tyvärr fortfarande är den enda vägen för att nå toppen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet.

När man läser Tomas östros debattartikel Så ska S åter bli centrum i den svenska politiken från tidigare i dag i samma tidning så inser man att vägen fortfarande är lång.
En historilös, på gränsen till historieförfalskande, bild av verkligheten som skall pådyvlas partikamraterna med formuleringar så ovederhäftiga att man inte riktigt kan se om de är skrivna för att lura folk eller av okunskap och dålig bildning?
När Tomas östros skriver,

”Vi ska grunda vår politik på tidlösa värderingar, till exempel att det ska löna sig att arbeta och att Sverige ska konkurrera med kunskap”

…så undrar man ju vad tidlös är?
I östros fall handlar tidlös uppenbarligen om runt ett decennium ungefär.
Hans exempel är i alla fall allt annat än tidlösa socialdemokratiska frågeställningar!
Med den ingressen i alla fall inte jag att läsa mer av den artikeln.
Att Sverige skall konkurrera med kunskap släppte man ju helt inom arbetarrörelsen under den värsta vänsterflumperioden på 1970-talet, då ABF-kurserna riktades från tydliga kunskapsämnen till flummigare kulturinriktning som fortfarande är den bildning som arbetarklassen verkar föredra.
Bort från tydliga bildningsområden och mot kurser i dans och ”låtskrivning för tjejer”.

Det ena behöver naturligtvis inte utesluta det andra men det är ganska tydligt att klassisk bildning och kunskap inte riktigt längre är en drivande kraft inom arbetarrörelsen.
Detta tror jag är en annan viktig del av socialdemokraternas fall, den allmänna utslätningen.

Den här tendensen att glömma sin historia är en annan viktig punkt där man gärna vill förenkla och undanhålla verkligheten.
Jag känner allt för många som sätter ett likhetstecken mellan Socialdemokratiska ArbetarePartiet och arbetarrörelsen.
Det är naturligtvis en förenkling som försvårar att se de korrekta sambanden i den moderna svenska politiska historien.
Socialdemokratin er det politiska organet som drivit arbetarrörelsens politiska frågor, men arbetarrörelsen består av så långt mycket mer.
Utan att förstå det så är det lätt att överdriva partiets betydelse och göra det till en enda enad arbetarrörelseröst.
Det är historielöst.

Tyvärr så kommer väl inte partiets kriskommision att nå hela vägen fram, även om jag hoppas det.
Trots att jag själv lämnade socialdemokraterna bakom mig för många år sedan så anser jag att en politik driven av arbetarrörelsen är en ytterst viktigt pusselbit för den politiska livskraften i landet.

Mitt i veckan

Har jagat verksaden för information om hur det går med min bil.
Den bil jag nyttjar genom min arbetsgivare hade krockats lindrigt av den tidigare chauffören och nu när jag hämtat upp bilen till Stockholm så var det dags för mig att boka en tid hos Volkswagen.

När jag ringde och ville beställa en tid första gången så fick jag till svar att man skulle höra av sig när alla delar hade kommit.
Så efter en besiktning på plats fick jag vänta några veckor på en tid för reparation.
När jag lämnade in bilen så fick jag en tidsestimering på en och en halv vecka.

I dag, snart tre veckor senare fick jag till svar att man väntade på en strålkastare (Hade man inte fått alla delar när jag fick tiden?) och fick frågan om vindrutan skulle bytas, för fjärde eller femte gången…jag svarade ja, för fjärde, eller femte gången.
Så här står jag utan bil.

GowallaIstället så fick det bli en lunch med ”Sunken” på Il Postino.
Alltid lika trevligt att träffas och få pratas vid en stund.
Dessutom kommer min vän och kollega Simon hit och räddar min dag med lite samåkning.
Detta trots att han inte alls uppskattar att jobba i Stockholm!
Skönt med vänner som ställer upp i alla fall.

November

Då var det november, månaden som är döpt efter den svenska hårdrocksgruppen.
November som är den elfte månad i den gregorianska kalendern.
November, som brukar vara mörkt, kallt, blött, halt och ogästvänligt och som i Danmark kallas för slagtemåned.

Elsa är förr 18 november, och det kan vara den enda kända positiva händelsen denna månad.

De som anser att jag bör tillåta FRA eller någon annan att tjuvläsa min e-post för att jag kan vara terrorist eller pedofil kan – hur ska jag uttrycka det artigt – dra åt helvete.

Anders Lotson