månadsarkiv: juli 2010

Vägen hem

Kalvsnäs kvarnHemfärden gick i första delen i cirkel.
Vi gav oss av öster ut och när jag väl började söka mig söderut så hamnade vi i skogarna vid något som hette ”Kratte masugn”.
Det hade varit lite kallt hela morgonen och förmiddagen, regnet hade kommit redan under natten i Falun, så vissa familjemedlemmar tyckte att det var för kallt för att gå ur bilen och titta på underverket.
Själv försökte jag införa tankesättet att ”det går inte att frysa i plusgrader” vilket enbart Erika visade vilja att anamma.

Efter att ha bråkat lite om vädret fick vi i alla fall en liten bensträckare vid denna masugn.

Anledningen till att vi överhuvudtaget hittade stället var att vi körde efter min ”intuition”.
Nu blev den plötsligt ifrågasatt.
Detta efter att jag singlade slant om vi skulle vända om eller om jag skulle fortsätta fram på den lilla grusväg genom skogen som vi befann oss på. Då vägen blev mindre, smalare och gropigare sade Elsa med märkbar sarkasm i rösten:

-Nu kan väl din intuition få vila ett tag så kör vi efter GPS’en istället!

På vägen in mot ”Kratte masugn” hade vi passerat en byggnad där jag hade sett skylten ”Museum” och nu kom vi ut tillbaka på den vägen så jag stannade till och vi gick in på ”Kalvsnäs kvarns museum”.
Det var ett riktigt trevligt museum och en lokal hantverkare hade ställt ut trähantverk för försäljning.
Elsa, Sofia och Carl köpte varsitt hantverk att ta med hem. Fina saker som de verkligen verkade gilla.

Strax efter att vi hade lämnat Kalvsnäs fick Elsa i SMS-kontakt med sin mor veta att Kalvsnäs var en viktig plats för henne när hon växte upp.
Hennes moster Margit, som senare bodde i Sjöfallet, hade bott nere vid kvarnen och Anna hade lekt massor i ladan och vid kvarnen.

Plötsligt var min ”intuition” i ropet igen.
Tänk så snabbt saker ändrar sig,

Hungriga, trötta och Sofia kanske även lite febrig, slukade vi en hög med hamburgare och pommes frites på McDonalds i Hedemora.
Vi hade åkt länge utan lunch och barnen började se lidande ut.
Eftersom vi hade varit på tur i Gästrikland och nu var tillbaka i Dalarna någon halvtimme innan vidare hemfärd så passade jag på att köpa en ring Gustafskorv på Hemköp i Hedemora.
Min lycka gjord!

Efter stoppet i Hedemora var det raka spåret till Thomas och Yvonne där vi grillade och åt middag tillsammans. Isolde och Martin var också på plats.

Nu är vi hemma.
Barnen sover och jag är otroligt trött.
Nu skall jag bara få upp alla bilder till Flickr så skall jag sova ett par timmar sedan.

Hur det än är:
Hem ljuva hem!

Bilder:
20100725 Kratte masugn
20100725 Kalvsnäs kvarn
2010 juli, Dalarna

Carl äter hamburgare

Siljan runt

SofiaDet blev hela Siljan runt i dag.
Att inte ha förbestämt varensa rörelse för dagen har betydligt fler fördelar än att försöka minutplanera dagarna.
Vi vet aldrig när Karin behagar sova middag i bilen eller vad man kan tänkas upptäcka spontant på vägen.
Så jag trivs när man kan bestämma sig vart efter och gå på intuition.

Nackdelen med spontaniteten är att man inte alltid hinner se vad man bespetsat sig på i förväg.
Men det tycker jag är ett litet pris att betala.

Hade det inte varit för att vi stannar när vi vill så hade vi aldrig sett Sollerön, vi hade inte besökt Leksands Träslöjd eller Torsång Motormuseum,
Vi hade kanske hunnit se en del annat som andra redan har skrivit böcker om och som är väldokumenterat, men på det här sättet blir det våra egna resor.
Vi hamnade i Siljansnäs kyrka och sedan när vi började bli riktigt hungriga efter lunch stannade vi till vid vägen.
Jag svängde in för att det fanns en skylt som skvallrade om något kulturföremål av intresse, men när jag klev ur bilen och läste på informationsskylten om någon gisten kvarn några hundra meter in i skogen svalnade intresset och vi bestämde oss för att äta lunch vid och i bilen.
Vi mumsade smörgåsar för glatta livet och när alla var klara så dök det upp en bil till. En familj klev ur och började genast att promenera ner mot kvarnen, vi som nyss ratat kvarnen som pick-nick-mål passade också på att ta promenaden in i skogen.
Döm om vår förvåning när vi kommer ner till en idylliskt placerad kvarn och ett bord med bänkar perfekt för pick-nick vid en liten söt damm.

Efter lunchstoppet fortsatte vi mot Sollerön.
Där fick vi en rejäl promenad genom det gamla vikingatida gravfältet och ner till det sedan 1700-talet rivna medeltidskapellet.
Karin fick se kor och mua lite, vi andra tittade på stenar i naturen och försökte lista ut vilka som hamnat där av naturens egna krafter och vilka som blivit hanterade av människohand.
Inte helt lätt.

♠ Efter Sollerön blev det en lite längre sträcka för att Karin skulle få chansen att somna i bilen och nästa stopp blev ett dopp för Erika, Carl och Sofia i Opplimen. De hade längtat att få bada där sedan vi var där i fjol och det blev glada dopp och mycket skratt trots den lite bistra vinden.
Det var inte så soligt just när vi var där förra året heller om jag inte minns fel.
Efter dopp i Opplimen blev det vidare färd mot Leksand där vi tog en fika på Café Udden innan vi begav tillbaka mot Falun. Middagen intogs på en inte alltför upphetsande vägkrog vid namn Trollkrogen strax intill Gagnef.
Det mättade oss i alla fall.

Bilder:
20100724 Siljansnäs kyrka
20100724 Viks kvarn
20100724 Sollerön
2010 juli, Dalarna

Familjen i skogen

Falun – Leksand

WandererFredagen startades med en tur till ett snabbköp för inhandling av ätbart.
För att föda en sexmannatrupp på vägarna krävs en budget av Bruneis årliga BMP för att dämpa hungerskriken.
Inte läge med restauranger hela tiden med andra ord.
Vi shoppade på första bästa ställe vi hittade och sedan så bar det efter lite bläddrande i ”Det medeltida Dalarna & Västmanland” (Jonas M Nordin, ISBN 978-91-85507-17-7) så bar det av mot Torsång. Medeltida kyrkor är huvudtemat för våra resor, så får man se vad som dyker upp längs vägen.

Efter Torsångs kyrka så såg vi ett litet motormuseum på andra sidan sjön.
Vi tog oss naturligtvis dit. Jag hade inga som helst förväntniingar eftersom det var en ganska liten lokal och jag har lite svårt för de som skall starta museum så fort de har hittat två saker av någonting som är gammalt.

Torsång Motormuseum visade sig dock vara en liten pärla.
amen som förestod det hela var trevlig och full av små historier kring flera av fordonen och samlandet.
Som den tysktillverkade Wanderer med sidovagn i rotting som ni ser en detaljbild av här.

De hade hittat den på en gård där ramen och styret hängde på väggen i garaget, men resten av delarna var spridda över sex gårdar.
Bland annat så hade motorn ett tag tjänstgjort som båtmotor. Det blir ju så, man tar vad man har för att lösa ett specifikt problem.
Det är inte lätt att veta att grejerna kan ha samlarvärde för någon annan.

Honda 750 fourEller om den ”Honda 750 four” som en kvinna som hade besökt museet hade kommit åkandes på.
När de hade tittat runt på alla motorcyklar och annat så hade hon sagt:
-När jag dör ska min motorcykel stå här!
De blev naturligtvis glada, mest för att besökare blev så glada att de spontant ville skänka sina fordon, de tog det väl aldrig riktigt på allvar.
Några år senare körde kvinnan ihjäl sig på samma motorcykel och eftersom hon inte hade några efterlevande så hörde hennes vänner av sig till museet och berättade vad som hade hänt och att de tänkte se till att motorcykeln blev renoverad efter olyckan och sedan upptransporterad till Torsång.
För några år sedan var motorcykeln färdig och står nu på plats på museet bland de andra klenoderna.

Efter vi hade varit i Vika kyrka och sedan haft lite pick-nick i Kyrkotjärn så bar det av norrut.
Tanken var att vi skulle åka en längre stund så att Karin skulle hinna somna ordentligt.
Efter lite omplaceringar i bilen så somnade Karin, Carl, Elsa och Sofia innan vi hann till Leksand.

Både Leksands kyrka och Gagnef kyrka var lite av besvikelser.
Statyn i Leksans kyrka över en döende Jesus i form av en hund (?) kändes väldigt mycket som ”Svenska kyrkan moderniserar sig”, och när vi kom till Gagnef kyrka och såg konstverket ”Diskbänksaltare” så blev det lite väl modernt för oss.

Vi kommer att kompensera med lagom mängd medeltid under lördagen, tro mig!

Bilder:
20100723 Torsångs kyrka
20100723 Torsångs Motormuseum
20100723 Vika kyrka
20100723 Leksands & Gagnefs kyrkor
2010 juli, Dalarna

Kottkastning

On The Road Again

Dusty RoadVi gav oss av hyfsat tidigt på morgonen; mellan halv nio och nio satt vi i bilen och var på väg mot Falun.
Ett stopp på vägen hade vi planerat in, och det var Härkeberga kyrka.
En av många kyrkor målade av Albertus Pictor och det skulle bli en ganska lagon etapp innan barnen behövde sträcka på benen.

Härkeberga kyrka var precis så fantastiskt vacker som vi hade förväntat oss, och ännu lite till.

Karin hade som vanligt en egen idé om hur man uppför sig och vad man vill göra i en gammal medeltidskyrka.
Men det gick ganska bra trots allt.

Med planen att köra småvägarna från Härkeberga till Sala så passerade vi snart Långtora kyrka.
Tyvärr var den stängt men vi fick en kort pause igen och strax var vi på gång igen men vi kom inte så himla långt innan jag tog ett snabbt beslut att svänga in mot Härnevi då det bara var en kilometer till kyrkan.

Det var ett lyckokast.
Härnevi kyrka, också målad av Albertus Pictor, visade sig vara en kyrka från 1400-talet och förutom guidning så fanns det också ett café i direkt anslutning till kyrkan och i en fantastiskt trevlig miljö.

Erika och Carl var som två zoombies, gråa och glåmimiga stapplade de trött fram.
Sofia var bara något piggare.

Efter dessa kyrkostopp var barnen uttråkade och hungriga så efter Härnevi blev det raka spåret mot Sala.
Där gjorde vi ett matstopp på ”Tellus Pizzeria & Grill”, vilket kanske inte var en kullinarisk upplevelse att skriva hem om men det fick fungera som depåstopp tills vidare.

Så snart vi hade passerat gränsen till Dalarna så gjorde vi ett kort stopp på ”Erik-Lars gården” men det verkade allt annat än öppet så vi satt ganska omgående i bilen igen.

När vi började närma oss Falun hade Karin inte somnat i bilen ännu, men var trött och stökig. Så vi tog en liten avstickare till Svärdsjö och Hillersberg så att hon fick en chans att somna.
När hon sov gott i bilen stannade vi övriga och åt glass i Svärddjö.

En kvällspromenad i ett närmast folktomt Falun och ett besök på ”Tonys Pizzeria” rundade av kvällen innan vi bäddade ner oss på Birgittagården.
Karin som bara sovit en kort stund i bilen somnade på slaget  23:00  på kvällen. Då sov redan Sofia och jag följde deras exempel ganska omgående.

Bilder:
20100722 Härkeberga kyrka
20100722 Långtora kyrka
20100722 Härnevi kyrka & kvarn
2010 juli, Dalarna

Härnevi kyrka

Rörjobb

Den här veckan har jag förutom jobbet ägnat ett par förmiddagar åt att dra lite rör hemma hos Janne.
Lite gamla rör från mitten av 1900-talet fick lämna plats för lite nya rör och nya tvättmöjligheter i garaget.

Janne har fått till ett riktigt mysigt garage.
Jag gillar hur Janne har fått garaget att kännas lika mycket hemma som verkstad.
Häftigt.

Men så är jag ju industriområdesromantiker också, kanske är därför?

Prinsessan på bilden är min kommande pärla.
Skall bara få igång hojen så jag kan byta plats på den och prinsessan.
Känns som om lite garageliv är det som saknas just nu.
Dessutom måste jag få lite utrymme för att kunna repa i garaget också.

I sommarvärmen stannar folk inte gärna hemma utan tar sig till stränder och andra ställen, vilket i stort sett gör mitt arbete omöjligt.
Ingen hemma och jag har knackat på dörr efter dörr efter dörr i förhoppning om att få till lite kundträffar.

Från och med nästa vecka får jag lägga ännu fler timmar på jobbet.
Resultat är allt.

Garage

För oss som inte kan räkna

I dagens SvD skriver Ingvar Carlsson och Mona Sahlin en debattartikel om ”straffskatten” på pensionärer.
Ett par små iakttagelser man kan roa sig med:

Det Ingvar och Mona kallar ”straffskatt” är alltså den skattesats Socialdemokraterna själva har skapat!
Det är ju ingen som har höjt skatten för pensionärer.

Ingenstans i artikeln, eller för den delen i Thomas Östros artikel på samma plats i vintras, kan man hitta ett löfte om att sänka skatten för pensionärer.
Det kan lika gärna vara så att man tänker höja skatten för arbete igen.

Slutsatsen man kan dra är det enbart handlar om att spinna på människors avundsjuka.
Ingenstans har man sagt att man tänker sänka skatten för pensionärer utan man hittar bara att de skall ha samma skatt som arbetstagare.
Det innebär alltså att den gradvisa skattesänkning som Alliansen hela tiden utlovat för de grupper som inte fick en skattesänkning när arbetstagarna fick den inte är nog, det man är ute efter är millimeterrättvisa tills man stångat huvudet blodigt.
Dessutom så undrar jag varför man inte står för sin egen politik?
Aldrig någonsin har jag hört Socialdemokraterna prata om att man skall ha väldigt skiftande procentuella skattesatser beroende på inkomst (nja, inte sedan tidigt 80-tal i alla fall).
Ändå så pekar man hela tiden på hur många fler kronor en miljonär tjänar på samma skattesänkning som en vanlig löntagare.
Naturligtvis, det är ju samma effekt som att de betalar mycket mer i skatt än en löntagare.

Oärliga debattmetoder!
Är det allt de röda har att komma med så hoppas jag verkligen att de inte får återta makten.

Semestervecka igen

basEfter en vecka med jobb i den heta eftermiddagssolen så var det åter igen dags för att åka till Sjöfallet med familjen.
Isolde var kvar hemma eftersom hon skulle jobba ute på Fjäderholmarna och fick uppgiften att vattna blommor och plocka in post och Erika var i Tyskland på körresa.

Vi skulle anlända först på plats på söndagen och Niclas och Anna skulle komma senare på söndagskvällen.
Värmen och luftfuktigheten i huset var kvävande.
Vi drog igång luftkonditioneringen så fort vi bara kunde och efter inplockning av packningen så satte sig jag och Elsa framför den svala luften som strömmade ur apparaten.
Jag hann med att börja plocka med min Washburn-bas som jag vann i oktober i fjol.
Det är dags att sätta lite bättre färg på den och slipa till de osköna kantiga formerna på den.

På måndagen åkte jag iväg för att jobba i Karlskoga.
Det var nästan inte en människa hemma och jag bröt redan efter några timmar.
När jag kom tillbaka till Sjöfallet hade både Martin och Sara med barn hunnit anlända till stugan.

Om basen på PrataBas.se:
Roland vs. femsträngat

ErikaPå tisdagen skulle jag ta mig ner till Kalhäll för att hämta upp Erika som äntligen kommit hem från sin resa till Dresden.

Det var inte utan att jag hann sakna henne massor när hon var borta över en vecka, och inte ett livstecken sedan ankomsten till Dresden drygt en vecka tidigare.
Erika var på resa med sin kör, ”Pueri Cantores”,och hade tydligen haft ett riktigt tufft schema, vilket inte minst märktes när jag hämtade henne.
Hon slocknade som en klubbad säl så fort vi kom iväg i bilen.

Söndagen och måndagen hade varit varma, heta och fuktiga men nu på tisdagen kom en rejäl skur.
Redan när jag stod och tankade bilen i Lindesberg så kom regnet och på knappt fem minuter hade det utvecklats till ett skyfall med blixtar och dunder.
Men en försiktig fot på gaspedalen så tog jag mig långsamt framåt på vägen och plötsligt upphörde ovädret; inte succesivt avtagande som det brukar utan med en skarp gräns där det plötsligt var varmt, hett och fuktigt igen.
Det var som att åka igenom en ridå.

Hela vägen ner till Stockholm var det samma gamla sommarhetta som tidigare, inte ett spår av oväder och nederbörd.

Väl tillbaka så började ovädret igen redan i höjd med Skinskatteberg.
Så var det bara Isolde som saknades för att familjen skulle vara samlad.

Länkar:
Pueri Cantores
Dresden

Elsa och KarinDet blev en lång onsdag.
Redan vid tio på kvällen var jag så trött att det kliade i ögonen.
Efter ett par koppar förmiddagste så tog jag med mig flickorna (Elsa, Erika, Sofia, Karin och Emma) på trav nere på Fornaboda travbana. De hade råkat ut för el-problem efter tisdagens oväder och därför var det fritt inträde och inget totmatspel möjligt.

Efter sex lopp på travbanan så lämnade jag av flickorna i Sjöfallet och gav mig av mot Hällefors i jobbärenden. Väg 244 bjöd på natursköna upplevelser nästan hela vägen. Vackra gröna barrskogar och klarblåa insjöar med steniga tallruskor till öar.
Vackert och trevligt att färdas igenom.

När jag kom tillbaka till stugan så blev det genast dags för bad.
Karin visade på sällsynt mod när hon med skräcken lysande i ögonen och med darrande ben stllde sig tillrätta på bryggstegen för att sedan kasta sig ner i vattnet, försvinna ner en sekund eller två och sedan dyka upp med ett kluckande och triumferande skratt, lycklig över glädjen att kunna slänga sig ut i den behagliga omfamnande sjön

På torsdagen skulle jag ta mig till Örebro och träffa Peter som jag bytte till mig min Canon G5 av för att hämta en vidvinkellins.
Erika följde med mig så vi passade på att gå på Örebrotravet.

Vi hann se tre lopp innan himlen ånyo öppnade sig och släppte lös en rejäl skur.
Vi fick springa till bilen för att inte bli genomblöta.
När vi närmade oss Sjöfallet så var vägen avstängd eftersom en lastbil hade halkat av vägen i regnet och vi fick vända och köra igenom hela Lindesberg för att komma hem.

budordenPå fredagen var det dags för hemfärd efter lunch och ”nian”.
På vägen hem stannade vi vid Fellingsbro kyrka som är från 1100-talet och en av landets största landsortskyrkor.

Kastalen som tjänar som något slags kykomuseum kunde vi inte ta oss tid att besöka, Karin var på bushumör och gjorde att det inte riktigt gick att koncentrera sig på att njuta av kyrkan.
Intressant att notera är att på 1100-talet var vattenståndet i Mälaren så högt att man kom till kyrkan i båt från vida omkring.
Detaljer från träbänkar från 1100-talet och valv från 1400-talet fanns kvar på display i kyrkan.

Äntligen hemma så blev det en hel del uppackningsstress då Elsa skulle jobba natt och när jag äntligen fick Karin att somna så varvade jag ner genom att koppla av med den avgörande finalen i Canada Cup 1976 mellan Kanada och Tjeckoslovakien.
Det är minst sagt en klassiker.

Bilder:
201007 Sjöfallsyra
20100716 Fellingsbro kyrka

Sommarvärme

KarinSkön sommarvecka som har passerat får man väl säga.
Förra söndagen hade vi lite folk över på häng i trädgården.
Sedan åkte vi till Sjöfallet och medans Elsa och barnen badade och hade det mysigt så kunde jag arbeta i Lindesberg och Nora.

Det var riktigt kul att se Karin både bada och dyka, det där babysimmet har verkligen gjort underverk.
Hon var så självsäker och självklar i vattnet.
Jättekul.

Natten som var skjutsade jag Erika till centralstation, där hon träffade sina körsystrar för vidare resa till Dresden.
Hoppas hon får det kul.

Tillbaks hemma så hann jag med ett par kunder under söndagen.
Sedan hann vi med två av dessa plantstormarknader med fler perenner än vad det växer i naturen.
Nu finns det blomsterprakt i vår trädgård vill jag lova!

Isolde dök upp efter att ha tillbringat ett antal dagar på Peace and Love-festivalen i Borlänge.
Hon var trött.
Väldigt trött.

Nu skall jag sova ett par timmar innan en vecka som redan nu är överbokad tar sin början.

Bilder:
20100704 En dag i juli
2010 Sjöfallet i juni
20100626 Trädgårdshäng

Bad