Jag hade lovat Sofia att vi skulle åka till en zoo-affär och titta på sköldpaddor idag.
Eftersom Sofia är allergisk mot en massa päls så har jag lovat henne att vi skall försöka hitta några alternativ.
Jag hinner ju sällan umgås med barnen, så det köndes lite skönt att kunna få tillbringa några timmar på tu man hand med Sofia.

Men vi hann inte ens ge oss av innan telefonen ringde.
En kund i Huddinge vars värmepump stannat igen.
Den har gått som en klocka i sex år men plötsligt så har den börjat stanna utan att ge ifrån sig larm eller andra tecken.
Sjätte stoppet sedan nyår.
Så jag lovade återkomma så fort jag uträttat ett ärende.
Ärendet var naturligtvis zoo-affären, men eftersom de inte hade några sköldpaddor i den första zoo-butiken så mutade jag Sofia med att hon skulle få en glass om hon följde med mig på ett litet kundbesök innan nästa zoo-besök.

Hon försökte verkligen med allt det tålamod hon kunde uppbringa att stå ut med att sitta och titta på pappa när han felsökte värmepumpen.
Det är ju dessutom kanske det tråkigaste man kan titta på.
Men till sist kröp det så i stackars Sofia att hon vred sig som en kolmask.
Jag avslutade så raskt jag kunde och så satte vi oss i bilen och gav oss av mot närmaste zoo-affär.
Inga sköldpaddor där heller.

Nästa kund ringer.
Inget varmvatten och hyresgästerna klagar.

Ny förhandling med Sofia.
En zoo-affär till och om du orkar följa med pappa till en värmepump till så får du äta på McDonalds!

Deal!

En av få zoo-affärer som jag ansåg borde finnas kvar sedan min barndom var den i Skärholmen centrum (jag tänker inte ens kommentera den där pinsamma SKHLM-satsningen som bara kan betraktas som patetisk). Dessutom så skulle det inte bli någon omväg att tala om på väg mot Hölö.

Tack och lov så hade de sköldpaddor.

Små rackare, men dock sköldpaddor.
Vi tittade och pratade sköldpaddor och gav oss raskt vidare söderut.

Det visade sig att vi åkte helt i onödan till Hölö.
Eller rättare sagt, vårt uppdrag var mer av psykologisk natur än teknisk.

Det är inte sällan som det krävs en del psykologiska kundbesök då folk ibland tror att det har hänt något trots att allt fungerar.
Bara att det har gjorts en förändring räcker för att stressa en del så till den milda grad att man måste komma förbi för att konstatera att allt är som det skall, och gärna klappa om värmepumpen och säga något fint om den när man ändå är på plats!

I dag var problemet en kvinna som upplevde varmt vatten som kallt.
Mitt intresse var måttligt just i dag just på grund av att jag hade lovat Sofia min tid samt att just varmvattnet var den del som vi inte rörde under installationen då kunden ville ha kvar sin elektriska varmvattenberedare.
Jag vred upp termostaten på elpatronen minimalt och gav hyresgästen mitt telefonnummer och sa att hon kunde ringa på kvällen och ge mig en ”varmvattenrapport”.
Sedan fick jag veta att detta är en dam som inte drar sig för att ringa och meddela sig halv sex på en söndagsmorgon.
Jag har upphört att förvånas.

Sedan var det i alla fall dags att äta på McDonalds som utlovat.
När jag svängde in vid McDonalds i Klastorp, Södertälje var det otroligt mycket folk.
Så jag sa till Sofia att vi skulle ta nästa McDonalds istället.
När hon protesterade sa jag att det var väldigt nära (i min vuxna värld ligger Södertälje och Botkyrka i stort sett i direkt anslutning till varandra).
Det höll inte riktigt Sofia med om.

Inte mycket gnäll överhuvudtaget. Sofia har varit tålmodig och duktig hela dagen.
Trots att jag hela tiden har fått skjutit upp vad vi skulle göra tillsammans för att åka och titta på värmepumpar så har hon varit mer tålmodig än vad jag kunnat kräva av henne.
Tack för det tjejen!

Det där med att nästa McDonalds ligger nära, det håller jag inte riktigt med om.

Sofia