månadsarkiv: februari 2010

Taxidagboken & Antisemitism

01:55, Klockan 00:37 får jag ut en förbeställning från Arlanda, jag åkte upp och väntade på kunden som skulle komma 01:10 men 01:55 gav jag upp och satte mig i bilen, bommade körningen och loggade ut mig för natten.
Hemma två timmar efter att jag tagit emot körningen.
Inkomst för mina sista två timmar, 0 kronor.
Utgifter för åkaren, kostnaden till LFV för hämtningen på Arlanda, bensin, kilometerkostnaden på bilen.
Lysande!

I Studio EttP1 i Sveriges Radio i veckan hade man ett längre repotage angående de trakasserier som den judiska befolkningen i Malmö har drabbats av och kanske framför allt ur vinkeln att Ilmar Reepalu hade ansetts kommentera dessa trakasserier på ett inte helt korrekt sätt.
I studion hade man med nämnda Reepalu samt en representant från den judiska församlingen i Malmö.
Efter att ha debatterat och diskuterat problemet fram och tillbaka en längre stund så ställer den kvinnliga studioreporten frågan till representanten för den judiska församlingen om vad de själva kunde ha gjort för att undvika trakaserierna.

Prova att använda samma fråga om det hade gällt en kvinna som blivit misshandlad av sin man, eller ett barn som blir mobbat i skolan.
Vad hade du själv kunnat göra för att undvika att bli trakasserad?
Skulle inte tro det va!

Otroligt smaklöst!

Länkar:
Studio Ett – torsdag 25 februari
Israel Defense Forces

Elsa & språket

Språk är kul. Den här veckan handlar Språket i P1 om fenomenet ”Auto-completion” som det heter på engelska. Som av en händelse så av handlade Anders Lotsson i Computer Sweden detta ämne i sin språkspalt i fredags.

Lotssons spalter är gemensam läsning i hemmet. Elsa hinner oftast läsa den innan jag hinner hem och om jag frågar henne om spalten var bra så vet jag på hennes svar om den var allt för fokuserad på IT-terminologi eller om det var en mer allmänt hållen språkfråga som kom upp.
Rekommenderad läsning.

Härom morgonen så såg jag dessutom Elsas namn fladra förbi i språkspalten i SvD.
Kul.

Länk:
Knappt hinna är bättre än nästan

Svenska Dagbladet

Ta det piano

Utsikt från LidingöAndra pianolektionen för säsongen och både Sofia och Erika spelar lätt och avslappnat.
Det låter bra.
Det är så otroligt roligt och positivt med tjejernas pianospelande, men en väldigt positiv, pedagogisk och bra pianolärarinna.

Kan bli bra det här!

Det är väldigt ofta vackra solnedgångar från fönstret där på Lidingö när flickorna spelar piano, tyvärr kan inte en bild tagen med mobiltelefonen göra verkligheten rättvisa.
Man får en viss uppfattning om inte annat av bilden i alla fall.

:: I bilen lyssnar vi på musik och turas om att välja låtar.
Sofias förstaval är den här gamla dängan med Saga:

http://open.spotify.com/track/4mmLjC5xDKfwklt2aZKYH7

Erikas val blev den låt som hon brukade önska när vi satt i bilen på väg in till Sonja Kovalevski-skolan där hon gick i sexårsverksamheten och första klass.
Den finns dock inte på Spotify:
AC/DC – What Do You Do For Money Honey?

Det är kul att de plockar upp sina små favoriter bland pappas enorma bibliotek av rocklåtar.
Efter en viss utnötning så har t.om Elsa kapitulerat för den svulstiga mäktighet som utgörs av Scorpions hårdrocksballader.
För bara några år sedan hade hon aldrig erkänt något liknande.

Vilken vecka

Tonon FortyDet har varit en händelserik och full vecka.
Två installationer i Hölö och så mycket taxi som jag bara hinner.
Har noterat att åldern nu absolut sätter gränser för vad man orkar med. Att sova tre fyra timmar per natt är inte längre möjligt. Ett par nätter i rad sedan så orkar jag helt enkelt inte längre.
Nu för tiden så måste jag ha en sju åtta timmars sömn åtminstone två gånger i veckan.
Just nu finns det dock inte tid för det riktigt.

Nu när jag knappt är hemma så träffar jag nästan inte barnen alls.
Sofia tycker att hon aldrig får träffa mig, vilket just nu stämmer rätt bra med sanningen tyvärr.
Tyvärr är det lita dubbla känslor inför att komma hem när man vet att man har jobb att göra, nu när jag skall sitta och ta hand om kvittoredovisningen från veckans taxikörning så har Karin fått springa in och börja röja i mitt rum fyra gånger nu. Jag får liksom inte göra det som måste göras när jag väl är hemma, vilket är oerhört frustrerande.
Jag skulle behöva ägna lite tid åt både kundbesök och offerter, men just nu finns det inte en chans.
Jag kan inte lägga tid för ens ett kundbesök i veckan.
Det gör naturligtvis situationen ohållbar, men det går helt enkelt inte.

Två fastighetsinstallationer i Hölö den här vecka som sagt. Det verkade rulla på bra till en början trots en ny elektriker och de praktiska problemen med att förflytta ett hlavt ton värmepump i djupsnö.
Vi hittade en lokal firma som kunde hjälpa oss att lyfta in värmepumparna på plats med kranbil. De sista metrarna fick vi ta med hjälp av att trycka in skidor under pallarna och dra dem genom snön.

Två maskiner på 29,9 respektive 19,9kW som installeras med ackumulatortankar tillsammans med de befintliga oljepannorna.
Den här gången har jag själv inte gjort systemlösningarna.
Och gissa…jo visst. Ett hyreshus i Hölö med fem lägenheter har nu stått kallt sedan i fredags.
En hel arbetsdag gick åt på lördagen för felsökning. Jag fick ut en av rörmokarna på plats men det gick inte att lösa. Vi åkte hem på lördagskvällen när vi trodde att vi hade löst problemet och vi fick oljepannan att värma ackumulatortanken.
01:40 ringde en av hyresgästerna och meddelade att det fortfarande är kallt.
Jag förstår inte varför och systemlösningen är ljusår ifrån hur jag själv hade löst problemet så jag har svårt att bena ut vad som felar.

Tyvärr blir det väl ett dyrt kalas med elelement till alla hyresgäster.
Och lärdomen den här gången är naturligtvis att jag skall göra systemlösningarna själv, oavsett komplexitet på anläggningarna.

Det som skulle ha varit klart nu är alltså inte nära att vara klart eftersom vi inte har funktion och dessutom ägnat stora delar av lördagen åt att riva den installation vi gjort.
En djup suck, ett konstaterande om alltings djävlighet och nya tag på måndagmorgon.

Pappa det känns som om du åker till ett annat land. Du är borta så länge!

Sofia

Lite mer gnissel och gnäll

Karin kräks.
Elsa kräks
Carl kräks.
Sofia kräks.

Jag får inte under några omständigheter vara sjuk i dag!
Har världens sämsta odds inser jag

Elsa hittade Jictin åt mig på en hälsokostaffär på Gullmarsplan.
Deras sista ask, utgånget datum sedan drygt ett halvår.
Jag åkte förbi och köpte den och satte i mig en halv karta omgående.
Nu kan jag gå, haltar lite men jag tar mig i alla fall fram.

Får väl börja blanda egen medicin, gurkmeja, annanas och katolsk rökelse…den fjärde komponenten letar jag fortfarande efter.
Så kan jag göra eget ”Jictin”

Lite gnissel och gnäll

Känner att jag måste skriva av mig lite. Det har varit en jobbig vecka och nu börjar det bli komplicerat.
Sitter och tittar på en fot med en stor stortå och fyra blå tår.
Det satte igång ett giktanfall i början på veckan och jag har inte haft mediciner hemma. Ibland fungerar det bromsande att ta Jictin i stora överdoser när anfallet börjar för att få det att klinga av på några dagar.
Den här veckan har jag inte haft tid att försöka få tag på Jictin men idag blev det ohållbart.
Gikt ger en sanslös smärta och beröringskänslighet och ikväll har det stegrats så jag klarar inte att stödja på foten ordentligt, jag har visserligen haltat hela veckan men nu kom jag knappt ur bilen.

Inflammationen hinner bli rätt kraftig under ett ”skov” och de senaste dagarna har det varit vid flera tillfällen då inflammationen påverkar allmäntillståndet så mycket att jag får feberstunder, inte så långa men rätt jobbiga när de sätter in.

Inget Jictin har jag fått tag på heller.
På hälsokostaffären vid Brommaplan hade de fortfarande inte tagit in Jictin vilket de lovade sist jag var där.
i Rotebro hittade jag det senast.
Väl inne i köpcentrat så visade det sig att de hade rivit hela den del där hälsokostaffären låg. Jag hade sådan svår smärta att jag hade svårt att ta mig ut till bilen igen och när jag väl kom dit så höll jag på att kräkas av smärtan.

Sedan hade jag inte tid att jaga längre. Mitt arbetspass skulle börja, och hela förmiddagen hade jag suttit framför en värmepump och tittat på staplar över driftdata.
Nu får jag lite panik för jag vet inte hur jag skall klara morgondagen.
Jag har nu ingen möjlighet att få på mig en sko på foten igen och att köra med bara strumpa är det lite för kallt för, även om jag bara skall jobba fyra fem timmar i morgon kväll eftersom Elsa jobbar kväll.
Det är för mycket kvar att köra in den här veckan och eftersom Elsa jobbade i tisdags så har jag redan fått boka upp helgen också. Det funkar helt enkelt inte att inte jobba i morgon.
Jag har bara kört in drygt 27 timmar den här veckan, måste till åtminstone det dubbla för att det inte skall bli problem.
Just nu ser jag inte ens hur jag skall kunna ta mig till Rotebro och hämta bilen.

Just nu vet jag inte ens hur jag skall ta mig in till sängen…

Var är Siewert Öholm nu?

Någon som mins hårdrocksdebatten på 80-talet?
Var är Hem & Skola, Eva Rydberg och Siewert Öholm nu?
Nu när operan är betydligt mer sedeslös än den gamla hårdrocken någonsin var.

Kanske är det det som behövs för att få fart på kungliga operan?
In med lite nakna människor som bajsar på scen!

Anne Sofie von Otter