månadsarkiv: september 2005

Fredagsnöje

På fredagar är det dags för mitt och Elsas gemensamma nöje.
Spanarna på P1 är radioprogrammet som startade som ett inslag i klassiska ”Metropol”, (P3) 1988.
Vi laddar upp med en laptop och choklad och vin, eller whisky. Sedan lägger vi oss i soffan och lyssnar.
Det brukar visserligen sluta med att vi somnar innan vi har hört hela programmet, men det ger oss en anledning att lyssna på programmet en andra gång.
😉

Kuriosa

1884 installerades elektriskt ljus på Sabbatsbergs sjukhus.
Detta gör det troligen till det första sjukhuset i världen som hade elektronisk belysning.

Både jag & Elsa har jobbat på Sabbatsbergs sjukhus.
Första gången vi träffades var på avdelning 11 på beroendekliniken.
En låst avdelning för psykotiska missbrukare där jag jobbade som skötare och Elsa gick som elev under sin sjuksköterskeutbildning.
:-)

Elsa har jobbat på följande avdelningar på Sabbatsbergs sjukhus:
(medicin, ortoped, kirurg, avd 5a+b, 6a+b, 7a+b och 9a.

Eskilstuna sjukhus

Fredagen blev arbetsfri.
Mormor har opererats och jag och morsan åkte till Eskilstuna sjukhus för att hälsa på henne och för att få se om vi kunde få några svar om vad som egentligen låg bakom behovet av operationen.

Det enda jag egentligen visste på förhand var att det var en operation av tjocktarmen, att det fanns en förträngning som skulle åtgärdas.

Vi, morsan & jag, kom överens om att vi skulle åka på ett besök till sjukhuset tillsammans.

Vilket morsan verkade tvivla på eftersom hon i telefonsamtalen innan frågade saker som:
Kommer du halv ett då?
Kan jag låta Gunnar ta bilen, eller blir du sen?
Som om jag skulle ha svårt att slita mig från jobbet.

Jag plockade upp morsan lite tidigare än planerat då jag tyckte att vi kunde ta oss en lunch tillsammans.
Det var länge sedan jag åt en riktig restauranglunch” och efter att ha jagat runt efter ett lämpligt ställe i Solna centrum satte vi oss i bilen och hamnade på Vasa’s Bar & Matsal på Norrtullsgatan 15.
Det är för min del ett klassiskt ställe.
När jag jobbade på Sabbatsbergs sjukhus 1994-1996 så var det ofta som vi var ute på ölrundor i kvarteren runt om.
Ett av de ställen vi frekventerade var just Vasa’s Bar & Matsal och det var nu alltså åtminstånde nio år sedan jag var där senast, (så vitt jag kan minnas just nu i alla fall).

Den nya sträckningen av E20 förbi Strängnäs gör att det går snabbt och smidigt ända fram till Eskilstuna och man får verkligen hålla sig för att inte överskrida hastighetsbestämmelserna, (vilket man naturligtvis aldrig gör men man undrar ju varför man inte har 140 som maxhastighet på vissa sträckor, så att man kan skapa respekt för de hastighetsbegränsningar som är viktigare för säkerheten).

Att hitta till sjuhuset var inga som helst problem, det var skyltat ända från E20-avfarten.

Väl uppe på avdelning 81 så hittade vi mormor ganska omgående. Det var personal på rummet som höll på att fixa med henne när vi kom så vi väntade utanför rummet tills de var klara.

Operationen hade hållt på i nästan åtta (8) timmar innan den var klar.
Förutom tjocktarmen så tog man bort mjälten och gallblåsan (vilket i mormors fall är ett positivt ingrepp då gallsten har plågat henne i många år).

Vi frågade om anledningen till förträngningen på tjocktarmen.
Ingen verkade unna ge ett vettigt svar.
Morsan frågade om det var cancer som var orsaken till operationen, men inget svar.
Eller…
   …rättare sagt…
   …de svar vi fick var på den raka frågan från min mor om det var cancer.
Och svaret var…att de inte kunde svara på det. Att de inte kunde svara på den frågan innan de fick svar från patologen om en två till tre veckor sådär.
Men varför ger de ingen anledning till operationen?

En förträngning, vi opererar.
Men vad beror förträngningen på?

Om det är förstoppning ger man laxerande.

De har inte ens gett oss en anledning till varför man opererar.
Ett kirurgiskt ingrepp bör ju baseraspå något.
Eller?

Jag tycker att det är otydligt så att det räcker för att säga att jag inte direkt överdriver.

Frågan är varför de tog mjälten?
Enligt mormor så var det för att de ”råkade” skära i den under operationen och att den därför blödde för mycket (tror fan det).
Ibland önskar jag att jag bodde i USA…bara så att man kunde stämma någon.

Dock så var mormor vid oerhört mycket bättre mod än vad jag hade vågat hoppats på.
Hon skämtade trots att det var mindre än ett dygn sedan hennes operation, som var omfattande.

78 år och den fysiska återhämtningspotensialen…det skulle man vilja ha själv.

D-Link´s skräputrustning

Nu har jag på mindre än ett år råkat ut för usel kvalitet på datorutrustning.
Inget konstigt med det kanske men det är samma tillverkare och samma typ av produkt i båda fallen.
Dessutom så berättade Janne spontant att han hade haft mycket problem med D-Link och att han efter att ha gått över till Netgear äntligen har fått 100-procentig driftsäkerhet i sitt LAN hemma.

Den första routern från D-Link som krånglade, (kommer ej ihåg modell), var D.O.A.
Den andra, (en DI-624), dog efter en månads drift.

Därför är nu D-Link bannlyst i det casselbrantska LAN:et.

Isterband och dillstuvad potatis

Ibland måste man stanna upp och ta en paus. Och onsdagen hade en middag innehållandes isterband och dillstuvad potatis på Tennstopet i sällskap med Janne.
Det finns ögonblick värda att vårda.
Detta var ett av dessa ögonblick.

Skulle man ha något att invända så vore det väl då det faktum att vi inte fick några rödbetor til isterbanden.
Dock fanns det senap och brödet som serverades smakade utmärkt.

Dom alltid i sällskap med Janne så uppstår det intressanta diskusioner om ingenting egentligen.
Det är som en Quentin Tarantino-dialog ibland när Janne sätter igång…och jag svarar.
Lite kul faktiskt, att vi kan få igång en diskusion om i stort sett vad som helst.
Inget ämne som inte berör.

Åsikter om allt…
   …båda två.

Mina bloggfavoriter

Tänkte att det kunde vara dags att presentera de ”bloggar” som jag besöker med viss regelbundenhet.
Mae Lings sajt har jag följt sedan jag läste en av hennes krönikor i någon amerikansk Linux-blaska för en massa år sedan. Peters bloggande började 2003-09-23, men hans webbsajt tror jag har funnits sedan ARPANETs tider…eller om det var med Gopher som man fick åtkomst första gången?!

David ”Burdell.org” Cantrells webbande är också en ”kär gammal bekant”.
Det är kul att se att det faktiskt finns folk som har ”bloggat”, långt innan ordet blev ett begrepp.
Själv har jag ju via www.casselbrant.com vidare till den här sajten varit ”webbrepresenterad” länge nu.
Sedan förra seklet faktiskt.

Mina godingar ”Best of the Bloggs”:
VargaBlogg
I Have to Find My Hairbrush!
Burdell.org

Måndag med sjukt barn

Efter att ha varit febrig och dålig hela helgen var det ingen idé för Erika att gå till skolan redan på måndagen.
För att underlätta för Elsa och för att få chansen att umgås lite med Erika så frågade jag henne om hon ville följa med pappa på jobbet.
Det ville hon.
Jag tyckte att det passade ganska bra eftersom jag skulle till Flen och därför skulle det bli långa stunder i bilen.

Färden till Flen gick bra och allt verkade avlöpa som det skulle. Men efter en kort stund hos kunden i Flen så började Erika att må dåligt.
Så strax efter att jag hade börjat koppla in värmepumpen så låg Erika lutad över deras toalettstol och kräktes.

Med Teskedsgumman på video och en spypåse i famnen uthördade hon dock tills jag var färdig och vi kunde åka vidare.
Direkt vi kom in i bilen igen så var Erika sitt vanliga jag igen. Vilket gjorde att jag antog att det antagligen var lika mycket spelad sjuka som faktisk dito.
Så nu bar det av mot Katrineholm och Stiebel Eltron för en tur i deras nya lokaler.
Erika visade inga sjukdomssymptom överhuvudtaget.

Jag hann inte mer än svänga in på Friggagatan i Katrineholm innan Erika insjuknade i ett nytt illamåendeanfall.

På väg från Stiebel Eltron så var det samma visa igen.
En kärnfrisk och pigg tjej som pratade oavbrutet brevid mig i bilen.
Jag tror kanske att hon tyckte att det var roligare att vara själv med pappa än med en massa andra människor.

Verktyg

Milwaukee PLD 12 XEtt bra initiativ”.
Så sa Janne när vi åkte runt i min bil och jag slängde ner kärran i tunnlarna i södra länken.
Han frågade var tusan jag var på väg.
När jag meddelade att vi skulle titta på verktyg på Fredells, så lugnade Janne sig.

Jag ersatte min stulna LokTor S 12 TX med en ny PLD 12 X.
Den har visserligen något sämre prestanda än min gamla LokTor men när jag kom in på Fredells så var det en förpackning kvar med en LokTor och den saknade själva maskinen, men ändå var den plomberad…seriöst Fredells

Men, men….
Det är ett verktyg jag måste ha och det är definitivt bara ett fabrikat som gäller.
Milwaukee Tools har länge varit en favorit och när det gäller skruvdragare är det väl bara Festool som jag skulle kunnna tänka mig vid sidan av Milwaukee.

Det finns ju andra små sköna varianter som Panasonic och Hitachi exempelvis.
Men jag har ju mina favoriter.

En heldag med Sofia

Sofia fick vara med pappa hela dagen idag.
Vi gav oss iväg till Janne och Rasmus på förmiddagen. Rasmus hade lite svårt att acceptera Sofia och försökte, pudel som han är, att tjyvnafsa henne i fötter och ben mest hela tiden.
Det gick bra ändå och Janne fick anledning att träna på sin roll som flockledare.

Senare på dagen så var vi iväg med Janne för att titta på hus i Farsta. Det var väl inget toppenhus direkt och om jag förstått saken rätt så är inte Janne och Olga intresserade av att gå vidare.

Precis som Janne påpekade så är det något skumt med hus som luktar färg i alla rum fortfarande. Mycket fix innan säljet antar man.

Sofia blev väldigt förtjust i Janne och gav honom både kram och puss. Janne verkade en aning besvärad av det intensiva uppvaktningen. Han förhöll sig inte riktigt lika förbehållslöst som sin nyfunna beundrarinna.