månadsarkiv: mars 2005

Vinylkväll hos Doz

Efter att ha kommit hem till Komministervägen 23 igen så var det bara att slänga sig i duschen och bege sig till en rock’n’roll-kväll med frosseri i hårdrock och gamla vinylskivor hos spraydioten GuNDoZeR.
Det var ett gäng bestående av Doz själv, Crusty, @spray, jag, två av Doz norska polare samt ett par andra figurer.
De var en mycket trevlig tillställning och naturligtvis gav det hela upphov till en forumtråd på SPRAYdio:
http://www.spraydio.com/web/portal/forum/showThread.jsp?noteID=834331

I was getting so screwed up that getting fucked up was more important than getting fucked. Part of me is still bummed out that I didn’t have all of the sex I could have had in the seventies.

Steven Tyler, Aerosmith

Frankfurt och Bad Homburg i försommarvärme

Den 17 mars var det dags för resa till Frankfurt och ISH-mässan.
Jag blev upplockad av Klas på Stiebel Eltron och på Arlanda mötte Nicklas ”Turbo” Jackobsson upp direkt från Odensbacken.
Vi började bli lite lunchsugna så vi checkade in oss och bagaget och klev in bakom lyckta dörrar. Det var ett misstag. Allt vi lyckades hitta som var ätbart var en smörgås med obligatorisk öl.
Vi mellanlandade på Sturup för att plocka upp våra vänner från Malmö och Göteborg.
Göteborgsflyget var försenat så gänget kom rusande i sista sekund.
Deras bagage rusade dock ingenstans så när vi väl kom ner till Frankfurt så efterlystes bagaget och vi blev rejält försenade innan vi satt på bussen och befann oss på väg till Bad Homburg och Hotell Maritim.
Naturligtvis gick incheckningen trögt så när vi äntligen var på våra rum (rum 527) så hade vi ungefär 40 minuter på oss tills vi skulle bussas vidare tillbaka till Frankfurt och Hotell Lindner där Stiebel Eltrons exportavdelning höll buffé för kunder från inte bara Sverige utan från Irland, Italien och Kina med mera.

Efter buffén så återvände vi till vårt hotell och avrundade med en rejäl runda i hotellbaren. Ett säkert sätt att knuta kontakter med andra återförsäljare.

På fredagen var det mässdags. Mässan i Frankfurt får Älvsjömässan att framstå som en bakgårdsmarknad. Frankfurtmässan är gigantisk i storlek, så stor att det går bussar mellan hallarna.

Stiebel Eltrons monter var mycket trevlig och visade klart att man på den tyska marknaden är betydligt större än på den svenska.

Jag och Turbo gjorde en stor del av mässan och det var kul att se Turbo gå loss på verktygsavdelningen…alla våningarna.
Men det var inte utan att man fick nog på ett tidigt stadium av de 4 badrumsvåningarna…det var fler blandare än hjärnan ville hantera.
Jag, Turbo och Klas och Ingemar från Stiebel Eltron vandrade runt och tittade på värmepumpar och gaspannor in absurdum. Det fanns fler vägghängda varmvattenberedare på den här mässan än i en normalstor stockholmsförort.

På kvällen var det dags för buffé igen. Den här gången på vårt hotell.

Tack för den här gången Stiebel Eltron.

Två snubbar lyssnar på jazz

Den nionde mars var jag på lokal med min vapendragare RogerNihilKarlsson. Efter att knappt ha hunnit träffas alls under de senaste två åren, efter hans flytt till Nynäshamn och att vi fått barn båda två under perioden, så beslutade vi oss för att träffas över en matbit och öl.
Eftersom hungern och törsten var av akut natur så föreslog jag att vi skulle besöka Bacci Wapen, den gamla klassiska showlokalen, som jag några veckor tidigare hade besökt och då verkade det nygamla etablisimanget vara ett lungt och trevligt tillhåll.
Nu visade det sig att de ville ha 250 kronor för att komma in i matsalen och lyssna på jazz och äta mat.
Efter att ha fått in en fisksoppa och ett glas vin visade det sig att Babben och Hayati Kafe skulle sjunga med Sonora Big Band.
Vi stannade i restaurangen tills de hade klarat av ett nummer…sedan gled vi ner till baren och fortsatte vårt umgänge där.
Kvällen resulterade även i en forumtråd på SPRAYdio:
http://www.spraydio.com/web/portal/forum/showThread.jsp?noteID=830232.

I slutet av sportlovet

Slutet på sportlovsveckan nalkas
Barnen har haft ganska många aktiviteter på schemat hela veckan så det känns som om de har fått ut lite av sportlovet och inte bara suttit inne och ugglat hela veckan.

I år är det 10 år sedan jag och Elsa träffades för första gången.
I april 1995 var Elsa elev på avd 11 på beroendekliniken på Sabbatsberg sjukhus. Där jag då jobbade som mentalsjötare.
Det känns på ett sätt som om det vore igår, men när jag tittar på barnen känns det plötsligt oerhört avlägset.
Tiden går mina vänner.

I love being married… I was single for a long time and I just got sick of finishing my own sentences.

Brian Kiley