På trav med Erika & Carl i Örebro

Att ta med sig småbarn till travbanan.
Är det något som man ens bör fundera på att göra?
Självklart.
Strunta i hemmabanan och programläsningen och den veckade pannan.
Ta med barnen under Sverige-semestern, på landsortsbanan och ha lite kul och bra gemenskap.

Jag tog med Erika och Carl till Örebrotravet en julidag 2004, och hade jättekul.

”It´s Time To Go Mr Ackerman”
Håkan ”Lillis” Olsson – som ropade detta som kodord till amerikanska kusklandslaget som besökte Axevalla, Joe O´Brien, Billy Haughton, Buddy Gilmour och Doug Ackerman, för att de skulle veta att det var sista sväng. De var ju inte vana vid olika distanser.


ÖrebrotravetJag har tagit med Erika och Carl på trav tidigare, men det var några år sedan nere på Visbytravet när man drog omkring på dem i vagn.
Nu tyckte jag att det var dags för dem att upptäcka hur kul det är med hästar som springer i cirkel, särskilt som Erika börjar bli hästintresserad och står i kö för att börja rida på ridskola.

Vi började resan från Sjöfallet och halvvägs mellan Lindesberg och Örebro så somnade Carl.
Jag hade läst att jag skulle ta E20 mot Göteborg så fort jag kom till Örebro.
Så jag följde rådet.
Efter ett tag blev jag dock osäker på hur långt jag skulle följa E20.
Jag tyckte mig ha passerat industriområde efter industriområde så till sist vek jag av.
Det var ju fel naturligtvis.
Efter att ha stannat på en bensinmack och frågat efter vägen så återvände jag till E20, mot Göteborg, och efter ett tag dök skyltarna mot travbanan upp.

Vi hittade fram lagom till starten av lopp 1 och hann precis se Opal Brick med Jorma Kontio vinna dagens första race innan det var dags för en varmkorv.
Både Erika och Carl hade sina sinnen på helspänn för alla dofter som påminde dem om något ätbart, så Erika berättade med viss iver att hon miinsann kände doften av popcorn.

I lopp 2 var det dags för dagens första spel. Det var ett stolopp och ett lärlingslopp.
Två faktorer som gör att jag normalt bedömmer ett sådant här lopp som ospelbart, men nu var jag inte här för att maximera vinnandet utan för att sätta ett par sköna spel och ha kul med barnen.
Jag spelade på häst nummer 5 Afrodite Exclusive med Marie Nilsson i sulkyn.
En spelad hundring som gav 249 kronor tillbaka.
2,49 i odds och vi firade som sig bör i kaffeterian med varsin Zingo Apelsin och dammsugare.
Det gjorde att både Erika och Carl fick blodad tand och ville ”heja på fler hästar”.

Erika fick äran att rida på en ponny-hingst vid namn Folke. Det är en otroligt bra aktivitet för barn att ha vid en travbana. Jag har tidigare bara sett det på ett ställe (jag tror det var på Fornaboda).
Carl påstår att han vågade men inte ville…jag skall inte gå emot honom på en sådan enkel detalj.

Efter ytterligare något lopp så fick Erika och Carl sina efterlängtade popcorn och efter lopp 5 och en sedan länge sprucken V5:a så tyckte jag att det var läge att bryta för dagen.
Dels för att inte komma tillbaka till Sjöfallet för sent och dels för att bryta medans barnen fortfarande tyckte att det var kul.

Under vistelsen på Örebrotravet ställde Erika och Carl en miljon olika frågor om precis allt. Det är otroligt kul att höra och se dem när de kommer igång och blir entusiastiska över något.

Det här skall jag definitivt göra om snart igen.
På kvällen när de skulle lägga sig och efter nattningen så tackade de mig spontant för kvällen på Örebrotravet.
Det är sådant som värmer ett gammalt fadershjärta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *