månadsarkiv: oktober 1999

Bredbandsfrågan i Sverige – I

:: Den 8:e september då Näringsminister Björn Rosengren meddelade att han tyckte att staten skulle subventionera utbyggnaden av bredbandsnät med hjälp av fiberoptikteknologin i Sverige reagerade samtliga aktörer positivt med undantag av Telia.

Varför?

Telia har investerat massor av kapital i teknologier som Telia hoppas skall konkurrera med fiberoptik. Om Rosengrens intentioner följs så innebär detta att Telia sitter på förhållandevis dyra tjänster som väldigt få kan tänkas vilja köpa.

Flera av dessa tekniker är i mångt och mycket föråldrade tekniker om bredband genom fiberoptik får rikstäckning. En av de tekniker som Telia har satsat på är ADSL (läs mer om ADSL här). ADSL använder det befintliga telefonnätet och är precis lika känsligt för yttre störningar som all annan teknologi som använder sig av kopparkabeln i telenätet. Fiberoptik å andra sidan är i stort sätt helt okänslig för yttre störningar.

överföringsprestanda skiljer också avsevärt då ADSL som mest kan komma upp i 8 MBits/sek i mottagande riktning och 2 MBits/sek i mottagande dito. Fiberoptiken överglänser detta med hästlängder (för närmare teknisk beskrivning av fiberoptik kan du klicka här). Dock har Telia ännu bara kommit upp i hastigheter motsvarande 2 MBits/sek uppströms och 150 KBits/sek nedströms!

Det är naturligtvis inte bra för Telia att ha satsat på en teknik som kanske kommer att vara osäljbar redan innan den lanseras som kommersiell produkt. Det är då synd att nyhetsmedia inte kan se igenom detta då Telia, som fortfarande har ett bättre rykte an vad de förtjänar, motsätter sig en självklar infrastrukturutveckling i Sverige och inte klarar av att ställa dem mot väggen med lämpliga motfrågor eller en analys av vad de intervjuade säger.

Om det nu visar sig att vi i Sverige väljer att satsa seriöst på en nödvändig infrastrukturutveckling i bredbandsfrågan så är det mycket möjligt att Telia inte får igen satsat kapital på flera av deras olika teknologier, däribland ADSL och i förlängningen då också VDSL, och frågan vi då måste ställa oss är:
Var tänker Telia ta igen dessa kostnader?

Om det vill sig riktigt illa så kommer Telia att försöka använda sig av sitt kraftigaste vapen, nämligen telefonitaxorna. Därför är det av vikt att fiberoptikutbyggnaden i Sverige utförs med ett visst mått av snabbhet och att det satsas tillräckligt med medel för att så många som möjligt kan få tillgång till teknologin. Annars riskerar den som inte kan använda den nya tekniken att sitta fast med uppringda förbindelser med en slutnota som är betydligt dyrare än vad vi har idag.

Bredband är en infrastrukturfråga och därmed också en demokratifråga.

Men det är ju bara vår åsikt såklart.

Bredbandsfrågan i Sverige – II