Rigoletto med Erika

IDA av Paweł Pawlikowski::äntligen fick jag en kväll med Erika. VI gick på bio tillsammans och såg filmen Ida av Paweł Pawlikowski. Filmen fick betyg 6/6 av Svenska Dagbladet och jag har försökt få en lucka att se den sedan oktober så det var kul att Erika föreslog att vi skulle se den tillsammans. Det enda lilla molnet på min himmel var att jag hade jobbat ett dygnspass och var ovanligt trött när klockan väl började närma sig och jag var på väg mot Hötorget där vi skulle mötas.

Filmen var precis lika vacker och bra som vi hade kunnat hoppas på och trots att jag inte klarade att hålla John Blund stången utan nickade till en stund mitt i filmen så håller jag det för en av de bästa filmer jag har sett. Mycket bra, rekommenderas varmt.

Efter filmen tog vi en snabb fika på McDonalds på Hötorget innan vi skildes åt vid Centralstationen. Jag tog mig hem genom nattens bussfärd med P3-dokumentären om Bertil Ströberg i hörlurarna. Det är också en historia som fascinerar får man ju lov att säga. Den har någon otroligt oförklarligt mystiskt över sig som inte riktigt går att sätta fingret på.

Snart fyller min Erika 18 år och snart får jag träffa henne igen. Jag saknar henne massor och hon är min alldeles speciella förstfödda prinsessa.

Erika Casselbrant

Inne på Rigoletto på Kungsgatan

Inne på Rigoletto på Kungsgatan

Erika Casselbrant mumsar popcorn

Inne på Rigoletto på Kungsgatan

Rigoletto på Kungsgatan

På match med Axel igen

Det senaste halvåret har jag och Axel hittat en gemensam sysselsättning där vi kan umgås han och jag. I Bromma blir det alltid lite svårare eftersom han har sina systrar som vill ha uppmärksamhet och Axel själv alltid redan är inne i något spel på datorn när man kommer. Nu har vi gått på en fem eller sex Hammarby-matcher på Nya Söderstadion.
Det har varit fantastiskt roligt. Dels får jag föra vidare det som för mig började redan på 1970-talet när Stefan Lindberg (då Brynlöv) fick mig att bli hammarbyare genom att spela en singel med “Bajen va’ namnet” på hans pojkrum på Iduns väg 14 i Norsborg.
Dels får vi ett eget utrymme, en egen värld som vi kan umgås i och omkring. Så det känns toppen verkligen att vi har hittat det här.

Dessutom, så har Hammarby ännu inte förlorat med Axel på plats.
Idag tackar vi nog mest Amadaiya Rennie för det. Ett fantastiskt mål i en annars usel bajen-match som slutade 1-1 mot Landskrona BOIS

Axel Casselbrant

Bajen - Bärs & Rakade Brudar

Halvtidsvila på ståplats;

Dagens Kennedy-ögonblick

Husby-Sjuhundra kyrka

I lördags passade jag på att besöka Husby-Sjuhudra kyrka inte långt ifrån där jag nu bor. Det är en vacker 1100-talskyrka som har byggts om och till i flera omgångar såsom våra gamla kyrkor brukar ha genomgått flera faser genom åren. När jag hade tagit lite bilder, både digitalt och analogt så upptäckte jag att det skulle vara eftermiddagsgudstjänst på söndagen så jag passade på att besöka kyrkan även på söndagen för att få en chans att se den även invändigt.
Det hann komma en hel del snö mellan lördagen och söndagen så det ser nästan ut som om det hunnit gå nästan en årstid mellan bilderna. När jag har fått tillfälle att framkalla filmrullen jag tog så återkommer jag eventuellt med fler bilder då.

Husby-Sjuhundra kyrka, invigd åt Sankt Lars, särskiljer sig genast exteriört genom tornet som året 1812 uppfördes över det gamla vapenhuset på kyrkans södra sida.
Husby heter de gårdar som fordom hörde till Uppsala öd, ett godskomplex som disponerades av kungen och vars avkastning utgjorde motsvarigheten till kungens apanage.

Husby-Sjuhundra kyrka är en av Upplands äldstakyrkor. Det har tidigare funnits ett torn i väst (senast 1639 finns det på teckningar av kyrkan) och efter studier av utbyggnaderna så tror man att detta torn bör ha funnits mycket tidigt i kyrkans historia. Kyrkan är från sista halvan av 1100-talet och därför torde dess byggherre ha varit Knut Eriksson, som till Erik den helige.
Vid restaureringen 1947 fann man sparsamma spår av medeltida kalkmålningar. Den målning som finns kvar överskärs av valvpelaren i korets nordöstra hörn och är alltså äldre än valven, senast från omkring 1400 och det finns en bild av kalkmålningen nedan.

Stenmuren om omgärdar kyrkogården uppfördes som nödhjälpsarbete under de svåra hungeråren på 1840-talet.

En av runstenarna som tidigare har tjänat som tröskelsten i kyrkan kan vara så sen som från slutet av 1000-talet, ristad av öpir, och har en inskrift som börjar med orden “iar likr”, här ligger, alltså en motsvarighet till den vanliga latinska formuleringen på medeltida gravstenar. Formuleringen kan därför tyda på att en kristen kyrkogård funnits på samma plats som den nuvarande redan i slutet på 1000-talet, det vill säga på kung Inge den äldres tid (och tiden för Sankt Botvid). Det är därför också möjligt att det funnits en träkyrka som föregått den nyvarande stenkyrkan på platsen.
Eller är det så att vi måste tidigarelägga kristnandet av Sverige ytterligare?
De kristna gravar som man nu funnit och daterat till sent 800-tal i Varnhem och det faktum att vi har en kultur av att bygga stenkyrkor där det tidigare funnits träkyrkor under en ganska kort period av år på flera platser i landet öppnar sig ju möjligheten att även här uppe i Uppland kristnandet kan ha varit tidigare?

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

tiarfR • uki • urika • uk ' uiki • uk • iukiR • uk • kiRialmR • þiR bryþr • aliR • litu • risa
Upplands runinskrifter 539: 'Djärv och Orökna och Vige och Joger och Gerhjälm, alla dessa bröder lät resa
denna sten efter Sven, sin broder. Han blev död på Jylland. Han skulle
fara till England. Gud och Guds moder hjälpe hans själ bättre än han förtjänade.'

Husby-Sjuhundra kyrka
Strax nedanför kyrkan kom man med båt när den var ung och nybyggd.

Husby-Sjuhundra kyrka
Husby-Sjuhundra kyrka uppe från vägen.

Yashica Electro 35
Tog med mig en Yashica Electro 35 ochså. Får se när jag har tid att framkalla filmen, då kommer fler bilder från Husaby-Sjuhundra.

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

Husby-Sjuhundra kyrka

Uppbrott

Det skulle kännas konstigt att inte nämna det alls här på hemsidan med tanke på att det framkommer på olika sätt ändå i de inlägg som redan är skrivna och det kommer framförallt märkas i framtida inlägg här.
Vad jag pratar om?
Jo, Elsas och min separation.

Vi lever sedan några månader inte längre tillsammans. Jag har flyttat ut ur vårt gemensamma hem och Elsa och barnen bor kvar.

Eftersom frågan uppkommer hela tiden så skall jag försöka redogöra för varför så gott jag kan.
Sedan några år tillbaka har det varit så att Elsa inte längre vill vara min hustru men att hon har haft önskan att vi fortsatt skulle bo tillsammans för barnens skull. Då jag inte ansåg att detta var möjligt ur mitt perspektiv så har vi försökt hitta olika sätt att lösa detta och vi hittade en kompromiss som vi båda kunde tänka oss att leva efter. När denna kompromiss inte längre gällde och bröts utan förklaring eller ens kommentar så tog jag konsekvensen av det och flyttade ut.

Jag har sedan fått en mängd frågor kring detta då många tydligen har sett på mitt och Elsas förhållande som väldigt unikt. Tyvärr så har jag inga svar på de frågor jag har fått och jag kan därför inte svara på frågor som hur länge det har varit si eller så eller varför det ena eller det andra, och detta därför att jag inte har fått svar på dessa frågor själv och jag kommer troligtvis aldrig att få det heller. Jag måste förhålla mig till det som är och kommer så också att göra fortsättningsvis.

Vad som än har hänt och varför så är det som det är och saknaden efter den vardagliga kontakten med mina barn är redan som ett stort svart hål. Jag hoppas att den smärtan är uthärdbar.

Padilla Reserva

När det plötsligt blev mer konkurrens om arbetspassen i Vallentuna så lyckades jag idag att säkra sex bra och långa arbetspass i Västerås i januari. Som en tanke att cigarrklubben ligger där den ligger. Det fick bli en sextimmarssittning i lugn och ro idag. Gott sällskap goda cigarrer. Gick att få den här dagen att gå också.

Jag hade inte haft tid att träffa min gamle vän Per Han på länge så det var fantastiskt trevligt att äta lunch och samtala med honom. Som vanligt så sprider han en skön känsla och ett härligt lugn. Hoppas på snart återseende.

En kväll på cigarrklubben

En kväll på cigarrklubben

En kväll på cigarrklubben

En kväll på cigarrklubben

Don Pepin Garcia & Poker

Den sjugosjunde december så åkte jag ner till cigarklubben Puff'n'Stuff i egenskap av medlem. Det skall bli trevligt att kunna slinka ner på klubben även när man inte är inbjuden av Mike men samtidigt lite otur att jag nu har två timmars körsträcka istället för 75 minuter som tidigare när jag bodde i Bromma.
Nåväl, det var en fin julklapp jag gav mig själv, tack för den.

Don Pepin Garcia Poker

Nättraby, first roadtrip of 2015

Ibland får man bara ta sig tid. Vinter och massor av jobb inplanerat eftersom jag täcker upp där andra vill vara lediga, ha semester eller bara slentriansjukskriva sig efter sagda ledighet. Mitt i detta lyckades jag och den fantastiskt sympatiska Magnus Bladh få till en roadtrip till det vilda, aningens ociviliserade men ack så trevliga Blekinge.
Tidigt på lördagsförmiddagen satte vi oss tillrätta i Magnus Volvo och avverkade i lagom tempo den ganska mediokra men samtalsvänliga kuststräckan ner till södern.

Fredrik hade en av Magnus basarhyvelbänken och väntade in Magnus för att han skulle få vara med på sista justeringarna. Lördagskvällens spellista blev nog minst sagt diversierad men att Fredrik Källquist är landets okrönte mästare på halsbandning…punkt.

Nu håller vi tummarna för att det inte ligger allt för långt fram till nästa roadtrip till Nättraby.

Fredrik i den mytomspunna basverkstaden

Magnus levererar

Wall of Strings

Jul i Hälleforsnäs

Det blev ju julfirande i år igen trots allt. Dagen innan dopparedagen så satte vi familjen i bilen och tog oss till farmor och farfar i Hälleforsnäs. Lite tidiga i firandet men samlade, vem vet, kanske för sista gången på jul. Barnen hade det fantastiskt trevligt och maten var fantastisk som vanligt när mamma har fria händer. Blir alltid bra.

Efter firandet hos farmor och farfar så fick barnen öppna pappas presenter på kvällen. Det kändes skönt att det blev en jul till sist även 2014.

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

casselbrantarna firar jul

I Amsterdam

Herr Casselbrant röker en Bolivar Poderosos Edición Regional Belux 2013Under hösten lovade jag mig själv att belöna mig själv för det närmast absurda antal arbetstimmar jag har lagt ner i år. Min belöning skulle bestå av en weekend-resa till något trevligt evenemang. Kanske se något travlopp, något motorrelaterat eller rent av någon mässa någonstans.
Nu blev det inte riktigt som planerat den här hösten, saker ställs på ända och alla planer måste ritas om men hur som helst så ville jag inte stå där när året var slut utan att ha kommit iväg på någonting annat än IMM i Maidstone, inte illa det på något sätt men det var ändå inte vad jag hade räknat med efter bara en semestervecka under sommaren.

Det började dra ihop sig till vinter och jul och allt sådant när jag äntligen hittade en helgresa åt mig.
Det fick bli Amsterdam.
Inga evenemang som lockade utan det som fick mig att motivera mig att komma iväg innan årsskiftet var det faktum att tobakshandlaren P.G.C. Hajenius fyllde 100 år på sin nuvarande adress. De grundades 1826 men flyttade till adressen Rokin 96 år 1914 och jag kunde låta mitt cigarrintresse bestämma resmålet.

Herr Casselbrant utanför P.G.C. Hejenius i Amsterdam

Jag passade på att köpa en handfull kubanska 'Edición Regional' för Beneluxområdet och Nederländerna.
Butikens walk-in-humidor var imponerande och deras lounge där man i stilla ro kunde avnjuta sina rökverk var väl tilltagen och med mycket god ventilation – vissa skulle till och med hävda att det drog kyligt.

Det var mycket trevligt och tillfredställande att få avnjuta en god cigarr och den goda service som erbjöds på P.G.C. Hajenius men det finns ju mer att upptäcka i Amsterdam.

Nyss avstigen vid centralstationen

Smala husfasade och mycket vatten i kanalerna

Det mycket smidiga spårvagnsnätet i staden gjorde det enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar och att man kunde våga sig på lite planlösa promenader genom staden utan att oroa sig allt för mycket om hur man skulle kunna hitta åter igen. Liksom här i Sverige var julrushen igång i Amsterdam och det var trångt på gatorna genom 'Blomstermarknaden' och de centrala shoppinggatorna. Det är alltid trevligare att strosa omkring under julstressen utan att själv behöva vara en del av den utan kunna stanna och fönstershoppa efter behov, tycke och smak vilket Amsterdam verkligen gav anledning till.
För en klocknörd som undertecknad så var det fantastiskt trevligt att se alla dessa ur- & juvelerarbutiker som erbjöd ett fantastiskt sortiment av exklusiva lyx-ur vilka det knappast finns samma marknad för hemma i Sverige. Fantastiskt många fina klockor som jag fick vila ögonen på.

I Amsterdams motsvarighet till 'NK' fans det mycket exklusiva små boutiquer för lyxigare varor och ute på gatan igen sveptes man med jämna mellanrum in i moln av cannabisrök, tjocka och kvalmiga som gamla hästfiltar. Snacka om en stad med attityd.

 

Powershopping

The Grashopper

 

Första matupplevelsen fick bli på restaurang 'The Grashopper' på Oudebrugsteeg 16 där man kunde få sig en t-bensstek så rare att kon knappt mer än lutats mot ett element, och efter en lång eftermiddag på Amsterdams gator så var det precis vad undertecknad behövde för att klara kvällen. Hotellet jag hade bokat visade sig nämligen vara en liten utmaning.
Jag hade bokat rum efter plånbok och det innebar ett budgetalternativ. Det jag hade hittat var ett hotell vid namn 'Hotel Not Hotel' och det var ett charmigt coolt hipster-hotell för den unga statssafari-publiken, kanske inte riktigt den kategori farbror Casselbrant faller inom?
Eller vad vet jag?
Bristen på utrymmen i rummet och plywood-dörren med ett löst handtag vägdes upp av utmärkt service men jag är fortfarande inte säker på att den coola &aposGin & Tonic-menyn' serverad av en hipster-bartender med väldefinerat skägg vägdes upp av det överdriva användandet av is eller att precis alla Gin & Tonics smakade i stort sett likadant på grund just av det allt för rikliga användandet av is?
Nåväl. Två nätter fungerade utan problem och nu har man i alla fall tillbringat ett par nätter i en hipp stad på ett hippt hotell.

 

Trångt utrymme på 'Hotel Not Hotel'

 

Ett turist-måste i Amsterdam är definitivt turbåtarna på stadens kanaler. Man får en bra sammanfattning av stadens viktiga punkter och ett unikt perspektiv på en timmes tur. Perfekt för att lägga upp lördagens planer lite noggrannare och för att få lite basala turistkunskaper om Amsterdam.

Tyvärr så blev det lite svårt att fotografera genom båtens smutsiga fönster och det blev lite speglingar i glaset men ett par bilder lyckades det väl bli i alla fall.

Kul att få veta att jordlotterna oftast låg på cirka sex meters bredd, ibland ner ända till hälften, vilket förklarar de vackra höga men smala husen längs med kanalerna. De bommar som man är van att se på äldre magasinsbyggnader och liknande finns i Amsterdam nästan på varenda byggnad.
Hur skulle du annars få upp dina möbler i huset om du inte kan vinscha upp dem?

Förmiddagen var fortfarande lite grådaskig, men fullt duglig. Senare så sprack det upp och till och med blev lite soligt ett par timmar vilket gjorde lördagen mer eller mindre komplett. De kyrkor samt Rijksmuseum som jag besökte tänkte jag avhandla som separata inlägg här på hemsidan så jag återkommer senare till dessa.

 

Amsterdam ur kanalbåtsperspektiv

Amsterdam ur kanalbåtsperspektiv

Amsterdam ur kanalbåtsperspektiv

Amsterdam ur kanalbåtsperspektiv

 

Efter några besök i ett par vackra kyrkor så blev det en club-sandwich i solen till lunch. En förmiddagspromenad genom de lite mindre 'gentlemannalika' kvarteren gav ånyo återkommande dimmoln av cannabisrök, med tanke på hur illa det luktar så är det svårt att förstå förtjusningen.
Redan sent på fredagskvällen hade jag hittat en Tapas-restaurang på Spuistraat 299, 'Tapasbar Catala', som nu på lördagen ånyo fick äran att leverera middag. Maken till fantastiskt goda grillade räkor och kräftor, grillat bröd med blåmögelost och fantastiska mängder med vitlök får man ju leta ihjäl sig efter i Stockholm.
Skulle jag hitta ett motsvarande ställe här hemma så vet ni var ni kan hitta mig framöver.

Tapasbaren fick bli pricken över i;t på den här korta men fantastiskt sköna resan.
Det är inte utan att man hoppas att man snart får chansen att resa bort och ladda batterierna igen.

Tack för sällskapet Amsterdam.

 

Amsterdam

Amsterdam

Amsterdam

Amsterdam