Farväl DDR – Guido Knopp

Farväl DDR, författad av Guido Knopp, och utgiven av Lind & Co var visserligen intressant ur perspektivet att få komma närmare hur Erich Honecher, Erich Mielke, Walter Ulbricht och andra av diktaturens högdjur tänkte och resonerade, utan att för den sakens skull vara bra litteratur eller ens bra historisk litteratur. Det här var en bok som jag ville läsa och ta mig igenom med just det historiska syftet och DDR var en absolut realitet under min uppväxt. Det var också DDR som var den svenska vänsterns fullständiga mysterium i mina ögon. Vad var det som gjorde att kommunister i Sverige var emot DDR? DDR var ju vad de önskade oss och alla andra. Medans kommunisterna i Sverige vurmade för Sovjetunionen så ansåg de DDR vara ett problem. Ebba Grön skrev och sjöng Die Mauer och alla kommunister jag kände firade murens fall. Hade det att göra med den sekellånga kampen mellan kommunister och socialdemokrater i Sverige? (S) närde ju ett nära samarbete med DDR-regimen ända fram till regimens fall och kanske var det bara så enkelt att man inte kunde älska samma diktaturer? Nåväl, för att bli socialist måste man sakna grundläggande kunskaper i ekonomi och/eller mänskligt beteende eller helt enkelt bara vara ond. Det är just den där fullständigt blinda okunskapen som gör läsning om socialism plågsam som ämne betraktat. I övrigt så finner jag det svårt att sätta fingret på om det är översättningen eller originaltexten som brister men boken upplevs ha saknat en redaktör som kunde ha förmått författaren att styra upp sina anteckningar och formaterat dem till en bättre sammanhängande text. Det finns ett helt kapitel i boken som upplevs som nedtecknade anteckningar som inte bearbetats till färdig text. Det var dock en del lärorika nyttigheter i boken om den relativt korta parantes i världshistorien som DDR utgjorde.

Farväl DDR - Guido Knopp

Kanske en årsklocka

Vi klocknördar pratar ibland om årsklockor, dvs. klockor tillverkade samma år som man själv föddes. Naturligtvis har jag själv funderat runt vilken årsklocka som skulle kunna vara en lämplig klocka att leta efter. Vilket märke? Vilken modell? Funderingarna har vandrat fram och åter efter vad jag skulle leta efter då jag verkligen skulle vilja hitta en årsklocka som skulle vara något jag skulle vilja ha runt min handled ofta, något att bära som verkligen är en del av mitt eget uttryck. Klockor från 1967 har generellt mindre diameter än moderna klockor och för att jag skulle bära klockan på armen så måste den också kännas naturlig på armen.

Rolex är naturligtvis en av de mest kända tillverkarna av lyxklockor och av någon anledning har jag aldrig genomgått någon Rolex-period i mitt klockintresse. När jag köpte min Cuervo y Sobrinos Prominente så lade jag ett belopp som hade räckt för en begagnad Rolex men det var aldrig ett riktigt alternativ. För ett par dagar sedan så surfade jag runt och läste på olika klocksajter som Hodinkee och Worn & Wound bl.a. och råkade plötsligt se en bild på en Rolex Sea-Dweller 1665 och plötsligt så fastnade min blick. Det visade sig att reference 1665 också tillverkades 1967, så utökat surfande under natten resulterade i att jag hittade fler bilder. Så nu drömmer jag om en årsklocka, som kostar runt en kvarts miljon i dugligt skick. Det blir nog tyvärr att hitta en annan årsklocka att söka efter. Men det vore ju fantastiskt grymt med en 1665 runt handleden. Bilden nedan är hämtad från H.Q. Milton vilka har en mängd fantastiska klassiska ur till salu.

1967 Vintage Rolex Double Red Sea-Dweller Thin Case 1665 with MK II Tropical Dial

Mindre genomtänkt aktion

Det händer ju ibland att jag tar fram verktygen och har mig lite klockgarage (Urmakeri utan skyddsnät) och höromdagen gick jag emot bättre vetande igång igen. Eftersom jag saknar lite verktyg och en handfull klockor (?) så borde jag inte har satt igång att skruva men jag plockade i alla fall fram lite halvantika verktyg och reservdelar och begick mord på ett par rackiga Seiko som jag velat fixa ett bra tag nu. Det borde jag aldrig ha gjort. Ingen större fara på taket men jag fick avbryta projektet hur som helst. Någon dag skall jag agera hund och sniffa reda på var tusan resten av mina klockgrejer finns?!

I det lilla klockgaraget

Så missar jag derbyt idag

Derbysöndag och strid i toppen av allsvenskan. Biljetter fixade och jag skall möta upp Janne i Bromma men smärtan i fötterna som gjort att jag inte kunnat sova ordentligt under natten ger mig en föraning om situationen. Det gör för ont för att kunna gå. Det finns inte en chans att jag kan stå i närmare två timmar på arenan. Eftersom den ena foten har varit på gång att svälla upp hela veckan så har jag redan tagit för mycket mediciner, så mycket att jag hade ordentligt med blod i urinen häromdagen och därför inte vågar ta så mycket mer. Matchen är en sak men jag måste kunna ta mig till jobbet i morgon. Då måste jag kunna gå.
Det börjar bli så handikappande att jag mer än någonsin skulle vilja ha ett svar på vad jag lider av för åkomma. Är det en svår gikt? Någon reumatisk variant? Blir det värre av den annalkande artrosen som smyger sig på när jag nu börjar komma upp i ålder? Så många frågor jag skulle vilja ha svar på och eftersom jag inte får någon hjälp av den offentliga vårdapparaten i Sverige så hoppas jag mer och mer på att jag skall få en smärtepisod när jag är nere i Kenya. Då skulle jag kunna få provtagning gjord där. Kräver jag för mycket? Jag vet inte men att få bli rimligt undersökt och utredd borde åtminstone vara möjligt när jag betalar skatt till systemet varje månad, och har så gjort löpande i drygt 34 år nu. Vad krävs? Hur ser de privata alternativen ut här i Sverige?
Jag tycker inte att jag kräver för mycket. Bara en utredning. Kanske kan man se vad det är som jag lider av och kan ge mig recept för medicin som kan lindra? Det är svårt att hitta mediciner utanför systemet här i Sverige, det verkar ju bara finnas en svart marknad för narkotika. Dessutom så är jag orolig för att skada mig själv med att prova mig fram med olika läkemedel. Mina njurar har inte varit på topp den senaste veckan och jag misstänker att jag ändå behöver dem.

Svårt att inte bli gnällig när det påverkar mig så mycket. Kanske blir jag mer gnällig på grund av att jag inte kan gå på matchen idag? Det är ju inte som att jag springer till sjukvården i parti och minut utan jag har verkligen försökt att inte belasta systemet. Först försökte jag få vård genom vårdcentraler och sjukhus mellan 1997 och 2007 men nu har det passerat ytterligare tolv år så kanske skulle man sätta igång och försöka igen?

Fnordspotting – Om förnedring som politiskt vapen

Fnordspotting uttrycker som vanligt mina känslor åt mig. Det är så befriande med en intellektuell röst i det debila bruset. Tack Fnordspotting för dina texter. Den här gången så enkelt och okomplicerat hållen att en vanlig liberal borde kunna läsa den utan svårigheter. Tack.

Bakom den förmenta omtanke och solidaritet man inom etablissemanget sällan försitter en chans att berömma sig själva för gömmer sig i själva verket ofta någonting mycket mindre ädelt, nämligen ambitionen att förnedra sina motståndare genom regelrätta maktdemonstrationer. Så kallad ”menskonst” syftar inte till att främja jämställdheten, utan till att visa allmänheten vilka som bestämmer. Syftet med statyer över kvinnliga fotbollsspelare är inte att hylla sportsliga prestationer, utan att visa fotbollsintresserade män med vilket förakt man från maktens sida ser på dem och deras intressen.

Läs den utmärkte Fnordspotting och börja gärna med dagens text. Sedan rekommenderar jag dig att utmana dig själv och läsa bakåt kronografiskt.

Att man klär sina argument i socialistisk retorik förändrar inte det faktum att man själva representerar en skattefinansierad övre medelklass, och att den hätska retorikens främsta måltavla är en arbetarklass den politik man själv förordar har gjort till förlorare.

Fnordspotting – Om förnedring som politiskt vapen

Vi dricker drucket vatten – Joar Gerhardsson

För en tid sedan läste jag Vi dricker drucket vatten skriven av Joar Gerhardsson och utgiven på Bakhåll förlag. Det är en debutroman, en ganska typisk svensk debutroman. Den doftar av skrivarkurs och förhärligande av drömmar om konstnärsliv och innehåller både Berlin och Barcelona. Lite infantilt, lite förutsägbart och tråkigt. Upplägget i boken med de två skeppsbrutna som skickar flaskpost till varandra led av att man konstant irriterar sig på att vattenströmmarna måste ha vänt riktning vid varje flaskpost, upplösningen hade varit genial annars. Det här var någa timmar jag aldrig får igen. Det fanns absolut goda tendenser i boken och med ett behärskat tålamod för hantverket kommer säkert Joar Gerhardsson att skriva en lysande roman någon gång i framtiden, men då kommer inte jag att läsa den för han tappade mig med sin debut.

Vi dricker drucket vatten - Joar Gerhardsson

Magdalena Andersson

Först byter hon namn på arbetslöshet till arbetsmarknadsutbud och sedan säger hon:

Jag vill ju inte sätt in åtgärder så att det är färre som söker sig ut på arbetsmarknaden!

Att hon inte fick några relevande motfrågor från statsmedia är inte förvånande utan det som är förvånandde är att det fortfarande finns arbetarklass som fortfarande röstar på (S). Det är faktiskt helt obegripligt. Det blir inte ens någon debatt att tala om. Det politiska etablissemanget står helt utan ansvarsutkrävande idag. Jag väntar uppriktigt fortfarande på att få höra en enda röst som tyckte att det var anmärkningsvärt att vår socialdemokratiska finansminister absolut inte tänker sätta in åtgärder mot den ökande arbetslösheten, med tanke på vallöftet om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Fascinerande.

Ersättaren – en funky variant

Min sommarklocka lade plötsligt bara av. Den stannade och har sedan inte rört sig en millimeter. Nåväl, en billig rysk mekanisk produkt kanske inte är det man förknippar med något slags långvarig kvalitetsupplevelse ändå. Som ersättare för den klockan så införskaffade jag för en tid sedan den här klassiska Orient-klockan. Jag har faktiskt saknat den här modellen sedan sålde min förra. Mina krav på en ersättare var dock att jag skulle hitta ett snyggt exemplar med en roligare färg på urtavlan. Det är olika visare på mitt tidigare exemplar och denna men jag har ingen aning om de korrekta originalvisarna är dessa eller de tidigare. Eller ens något av dem. Det är mycket Frankenwatches i den här kategorin men det är billiga dinkor utan större horologiskt intresse. Tyvärr skulle jag säga, då jag är ganska säker på att även den här modellen kommer att ha sin självklara plats i en klocksamlarvärld i framtiden. Det kommer att vara mycket detektivarbete bakom att hitta dokumentation och fakta om vad som faktiskt är originaldelar. Fram till dess så får den här klockan mycket handledstid på min arm (bild på Klocksnack.se).

Orient

Lågmält sportande

Det blev en bra tisdag. Det började alldeles för tidigt med tvättstuga och svårt att komma ur sängen men sedan så åkte jag och Axel in till Söderbiljarden igen och käkade lunch och kastade oss trötta. Redan bättre resultat än comebacken förra gången. Bättre resultat för Axel också. Kul. Han slog mig i två 301:or till och med. Ser fram emot nästa gång.